Vardagsteknik hinder för demenssjuka

Biljettautomater, automatiska telefontjänster och annan vardagsteknik kan i många fall bli ett hinder för personer som lider av demens eller kognitiv svikt. Det visar en ny doktorsavhandling som inom kort läggs fram vid Karolinska Institutet.

Lena RosenbergFoto: Camilla Svensk

Allt fler aktiviteter i vår vardag kräver användning av teknik, till exempel att köpa biljetter i en biljettautomat eller att komma i kontakt med sjukvården genom att använda automatisk telefonservice. Detta ställer stora krav på äldre personer med kognitiv nedsättning. Vad händer i samspelet mellan dessa personer, deras närstående och tekniklandskapen?

Arbetsterapeuten Lena Rosenberg har i sin doktorsavhandling jämfört tre grupper: äldre personer med kognitiv svikt (MCI), äldre med mild till medelsvår demenssjukdom samt äldre utan känd kognitiv nedsättning. Hennes studier visade att användning av vardagsteknik påverkas redan tidigt till följd av MCI eller demens även om stora individuella skillnader finns. Eftersom personer med MCI eller mild till måttlig demenssjukdom ofta bor ensamma kan svårigheter i teknikanvändning påverka deras möjligheter att vara delaktiga i aktiviteter i hem och samhälle.

Resultaten talade för att teknik för personer med demens bör vara enkel att använda, flexibel, intelligent, icke-stigmatiserande och estetiskt tilltalande för användaren. Det som utformningen av tekniken kommunicerar i den direkta användningen tycks vara särskilt avgörande när personer med demenssjukdom ska använda exempelvis nya hjälpmedel, eftersom denna grupp ofta har svårigheter att komma ihåg instruktioner. Teknik som designas eller förskrivs till personer med MCI eller demens bör därför ha ett gränssnitt som stödjer användarens interaktion med tekniken.

Avhandling

För mer information, kontakta: