Vård i livets slutskede
Carol Tishelman är rutinerad KI-professor men ny i rollen som professor i innovativ vård och omsorg vid institutionen för lärande, informatik, management och etik – en nyinrättad professur, bekostad av en donation. Hon forskar om upplevelser av vård och sjukdom – idag framför allt med fokus på vård i livets slutskede.
Carol Tishelman blev professor i omvårdnad vid KI 2006. Hennes forskning har framför allt rört patienters, anhörigas och vårdpersonals upplevelse av vården, och hur vårdprocesser kan förbättras utifrån denna kunskap. Hon har i synnerhet intresserat sig för vård i livets slutskede.
I sitt nystartade forskningsprogram DöBra samarbetar Tishelman med olika delar av civilsamhället – organisationer, samfund, museer, teatrar – för att undersöka hur sammanhanget runt döende människor kan förbättras.
– De flesta vill dö hemma. Enligt en opinionsundersökning som vi gjort kan det handla om runt 70 procent. Ändå hamnar en mycket stor del av de döende på sjukhusens akutavdelningar. Vi tror att ett skäl till det är att samtalen med våra anhöriga om hur vi vill ha det i livets slutskede inte blir av. I DöBra undersöker vi bland annat hur sådana samtal kan initieras.
Arbetssituation och vårdkvalitet
Ett annat område som intresserar Carol Tishelman är kopplingen mellan personalens upplevelse av arbetssituationen och vårdens kvalitet. Hon har bland annat visat ett samband mellan dålig arbetssituation för sjuksköterskor och bristande patientsäkerhet.
Hennes nya professur, som finansieras med en donation från Investor, är placerad vid både Medial Management Center, MMC, på KI och Innovationsplatsen på Karolinska universitetssjukhuset.
– En viktig del av den nya rollen är att vara ”match maker” mellan instanser inom vård, forskning och utbildning som har gemensamt intresse för innovation. Att överbrygga det glappet har varit mitt intresse i flera decennier, säger hon.
Text: Anders Nilsson, först publicerad i "Från Cell till Samhälle" 2015.