Vaccinfrågan debatterades på öppet hus

Hur kan vi arbeta för att uppnå FN:s globala mål för hållbarhet? I mitten av september samarrangerade institutionen för folkhälsovetenskap ett öppet hus på det temat, och dagen avslutades med en paneldebatt om hur information, och myter, om vaccin kan hanteras.

FN:s 17 globala mål för hållbarhet har de övergripande syftena att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att lösa klimatkrisen. De globala målen var också temat för ett öppet hus i Widerströmska huset den 14 september, arrangerat i ett samarbete mellan institutionen för folkhälsovetenskap vid KI, Stockholm läns landstings (SLL) Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin samt Folkhälsomyndigheten.

Under en eftermiddag kunde besökare ta del av föreläsningar inom områdena infektionssjukdomar, ojämlikhet, policy, barn- och ungdom samt epidemiologisk bevakning. Dagen avslutades med en paneldebatt i Folkhälsomyndighetens lokaler, där det tredje globala målet – hälsa och välbefinnande – var i fokus. Frågan för dagen var hur människors tveksamheter inför vaccin ska hanteras.

Viktigt att universiteten främjar hållbarhet

KI:s rektor Ole Petter Ottersen inledde med att betona universitetens ansvar för att införa de globala hållbarhetsmålen i sina verksamheter.

– Vi utbildar morgondagens ledare som ska implementera målen, så de måste införlivas i universiteten och här på KI, säger han.

Han poängterade KI:s viktiga roll i vaccindebatten, som budbärare av fakta och forskningsbevis, men lyfte samtidigt vikten av att kommunicera osäkerheter.

– När det kommer till vaccin begär samhället fakta. Men var finns osäkerheter och hur kan vi kommunicera dessa? I vissa fall är det viktigare att berätta vad som kvarstår att göra, säger Ole Petter Ottersen.

I panelen deltog bland annat Lucia Pastore Celentano, programchef för vaccinsjukdomar på European Centre for Disease Prevention and Control (ECDC), som berättade att det under det senaste året har rapporterats över 20 000 fall av mässling i medlemsstaterna.

– Det är det största antal vi någonsin har sett, säger hon.

Ann Lindstrand, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, bidrog med ett svenskt perspektiv och vittnade om en hög och stabil vaccinationsgrad på 97 procent.

– Vi har god kontroll på våra vaccinsjukdomar och det beror på vårt system med barnavårdscentraler, där sjuksköterskor bygger upp ett förtroende och en långsiktig relation till föräldrarna.

En fråga om solidaritet?

Sahar Nejat, barnhälsovårdsöverläkare Stockholms län, instämde med Ann Lindstrand om att BVC-vården är unik och skapar förtroende. Hon arbetar även på BVC i Rinkeby, där sköterskorna upplever ett högt tryck i vaccinfrågan.

– De tveksamma grupperna är olika. Vissa är pålästa och välutbildade och vill ha hjälp att sortera bland informationen, några som vi har svårt att nå fram till har starka åsikter kring vacciner och andra är rädda för autismkoppling med mässlingsvaccin, säger hon.

Debattörerna var eniga om att kunskapen generellt är låg om de sjukdomar som det i dagsläget finns vaccin mot.

– Många föräldrar har aldrig utsatts för dessa sjukdomar så vi måste förklara att de kan vara livshotande. Vi får flera frågor om risker med vaccin än om effekter av vaccin, säger Lucia Pastore Celentano, som betonar att vi bör tala om vaccin på en samhällsnivå snarare än på individnivå.

– Om alla tänker på individnivå så kommer sjukdomsfallen att öka, det händer redan nu med difteri. Vaccin är en tjänst som man gör för samhället.

Samverkan viktig för att komma framåt

Det är fjärde gången som KI, SLL och Folkhälsomyndigheten kommer samman för att ordna ett evenemang av detta slag.

– Vi gör det här för att öka samarbetsytorna. Det är lika mycket ett socialt som ett vetenskaplig och ämnesmässigt event, så det har dubbla funktioner, säger Bo Burström, en av arrangörerna och professor vid institutionen för folkhälsovetenskap.

Text: Karin Montgomery
Foto: Gunnar Ask