”Utan er skulle det inte bli någon forskning”
En grupp kvinnor i Västmanland och Uppsala län har möjliggjort en stor del av den svenska forskningen kring livsstil, kost och sjukdomar. Idag den 1 mars fyller den Svenska Mammografikohorten 30 år.
En grupp individer med vissa gemensamma kännetecken som ingår i en studie kallas av forskarna för en kohort. Genom att följa en kohort över lång tid, eller jämföra olika kohorter, kan forskare dra slutsatser om exempelvis hur och varför sjukdomar utvecklas i olika grupper.
Hallå där Alicja Wolk, som ansvarar för den Svenska Mammografikohorten. Hur bildades den?
– Den första mars 1987 började alla kvinnor mellan 40 och 74 år i Västmanlands och Uppsala län bjudas in till en mammografiundersökning och till att svara på en enkät om sin kost, vikt och längd, utbildning och bröstcancer i familjen. Cirka 66 000 kvinnor valde att delta. Därefter har kvinnorna följts upp genom nya enkäter var tionde år. En undergrupp om cirka 7 000 kvinnor har även deltagit i kliniska undersökningar, där de bland annat har genomgått bentäthetsmätning och lämnat prover på fettvävnad, blod, urin och avföring.
Vilken betydelse har dessa kvinnor fått för forskningen?
– Det är ovanligt att kunna följa så här många individer under lång tid, så det är en riktig guldgruva för forskningen. Genom att jämföra enkätsvaren och information från prover med information om kvinnornas sjukdomar i nationella hälsoregister har vi lärt oss mycket om hur kost, livsstil och gener påverkar olika sjukdomar, som olika typer av cancer, hjärninfarkt, stroke, diabetes och benskörhet. Ansvaret för registret ligger idag hos oss på Karolinska Institutet, men det är tillgängligt för alla forskare och ligger till grund för många forskningssamarbeten.
Vilka forskningsresultat har varit viktigast?
Cirka 500 studier har publicerats om dessa kvinnor, så det finns mycket att välja mellan. Personligen tycker jag det var intressant när vi kunde visa att för mycket vitamin A är skadligt för benhälsan. Det var många forskare som inte trodde på det först men det har sedan bekräftats i andra studier.
Har det varit svårt att få kvinnorna att delta?
– Nej, vi har alltid haft mycket högt deltagande. När kvinnorna först bjöds in till mammografi valde 94 procent att delta, och 70-80 procent av dessa har sedan svarat på enkäterna som vi skickat ut genom åren. När liknande studier startar idag brukar deltagandet tyvärr bli lågt, inte sällan runt 10-15 procent.
Vad tror du att skillnaden beror på?
– Dels kan det vara en generationsfråga, det kan vara svårare att nå fram idag eftersom människor nås av så många fler budskap. Jag tror också att kvinnorna har upplevt att det är enkelt att delta i våra studier och att de får något tillbaka. I början åkte en mammografibuss ut till olika områden så att kvinnorna inte skulle behöva resa långa sträckor, och kvinnorna har fått feedback om deras provsvar visar något avvikande. Vi har också begränsat omfattningen på enkäterna så att det inte ska kännas för jobbigt att svara.
Kommer kohorten leva i hundrade år?
– Några av kvinnorna har passerat hundrastrecket, den äldsta var 103 år enligt den senaste informationen och de yngsta blir 69 i år. Men nej, kohorten har inget tillflöde av nya individer. Däremot samlar vi nya data om dessa kvinnor, bjuder dem till kliniska undersökningar i Uppsala och i Västerås och planerar att skicka en ny enkät till alla kvinnorna 2018. Mammografikohorten har en ”tvilling-kohort” av cirka 50 000 svenska män. Tillsammans innehåller de många äkta par, och det vore mycket intressant att starta en ny kohort för nästa generation som innehåller dessas barn och barnbarn, och även barnbarnbarn. Vi undersöker nu möjligheterna för det.
Vad vill du säga till alla de kvinnor som har deltagit genom åren?
– JÄTTESTORT TACK!!! Forskningens resultat är till nytta för alla kvinnor i Sverige och i världen, och utan er skulle det inte bli någon forskning helt enkelt.
Text: Ola Danielsson