Urban Lendahl avgår från Nobelförsamlingen – kommenterar sitt beslut

Urban Lendahl väljer att avgå från Nobelförsamlingen. Foto: Ulf Sirborn

Urban Lendahl, professor i genetik vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet, väljer att avgå som ledamot i Nobelförsamlingen. Skälet är hans agerande i Macchiarini-ärendet.

– Jag anser att jag har gjort felbedömningar, och för att hålla Nobels renommé rent tar jag beslutet att avgå ur Nobelförsamlingen, säger Urban Lendahl.

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser mottagarna av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Den består av 50 valda ledamöter som är professorer vid Karolinska Institutet, men är fristående från universitetet. Urban Lendahl valdes in i Nobelförsamlingen 2001 och utsågs till sekreterare i december 2014.

Felbedömningarna gäller Macchiarini-ärendet, som redan i februari i år fick Urban Lendahl att besluta sig att lämna uppdraget som sekreterare och ta paus från Nobelförsamlingens arbete. Sveriges Televisions dokumentärserie Experimenten hade visat att patienter till kirurgen Paolo Macchiarini, som hösten 2010 rekryterades som gästprofessor till KI, for illa och dog efter transplantationer med artificiella luftstrupar. En rad vård- och forskningsetiska frågor väcktes och KI beslutade om en extern granskning av fallet.

Deltog som ämnesexpert

Bland de missbedömningar Urban Lendahl nu anser sig ha gjort finns hans agerande i samband med två anmälningar om misstänkt fusk i Macchiarinis forskning. Anmälningarna kom till KI från läkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och granskades av Bengt Gerdin, professor emeritus vid Uppsala universitet. På tidigare rektor Anders Hamstens förfrågan deltog Urban Lendahl som ämnesexpert vid presskonferensen när KI presenterade beslutet att fria Macchiarini från misstankarna om oredlighet i forskning – tvärt emot Bengt Gerdins utlåtande.

– Jag fick se beslutet ett par veckor innan det skulle offentliggöras. Jag läste beslutstexten men inte hela det underliggande materialet, och trodde att KI hade gjort sin bedömning rätt. Det jag inte gjorde, som borde ha varit en naturlig reaktion när beslutet gick emot utredaren, var att yrka på att ärendet skulle återremitteras eller granskas av ytterligare experter. Det var okritiskt, men jag accepterade KI:s linje då och lät som en följd av det Macchiarini kvarstå som talare vid en vetenskaplig konferens som jag organiserade så sent som i november 2015.

Dokumentären ändrade allt

– Jag höll fast vid KI:s linje fram till dokumentärerna i Sveriges Television, som bland annat visade operationer av patienter i Ryssland som inte var dödligt sjuka, det vill säga att ingreppen inte kunde klassas som vitalindikation, säger Urban Lendahl.

Urban Lendahl är också kritisk till sitt agerande i samband med rekryteringen av Macchiarini till KI. Tidigt i processen rådfrågade dåvarande rektor Harriet Wallberg honom, bland andra, om intrycket av Paolo Macchiarinis cv. Urban Lendahl svarade att han tyckte att det såg intressant ut.

Urban Lendahl var också en av 14 forskare som undertecknade en skrivelse som lämnades till rekryteringsutskottet som stöd för att Macchiarini skulle rekryteras som gästprofessor till KI.

Fick fråga om att finansiera Macchiarini

Dessutom fick Urban Lendahl en förfrågan av Macchiarinis blivande institution om huruvida SFO-centret StratRegen som Urban Lendahl ledde, kunde bidra med finansiellt stöd till Macchiarinis rekryteringserbjudande.

– Då förstod jag att rekryteringsprocessen hade gått långt. Jag tillstyrkte förfrågan om stöd med 3,6 miljoner kronor och såg inga orosmoln i den tidiga fasen, det här var före operationerna. I efterhand var det en felbedömning och jag önskar att jag hade borrat djupare i hans cv, säger Urban Lendahl.

Varför fattar du det här beslutet nu?

– Det tar tid att bearbeta saker. I utredningarna som följde på dokumentären har det också framkommit sådant som gör att jag anser mig ha gjort felbedömningar, bland annat att sjukhusutredningen visar att det var fel av sjukhuset att klassa operationerna som vitalindikation. Dessutom är Nobelåret över nu, det är en lugnare period ur Nobelprisperspektiv, säger han.

Vad vill du uppnå med detta?

– Gör man bedömningsfel – även om man inte varit i beslutsställning – så bör man axla sitt ansvar just när det gäller organisationer som bygger på förtroende, som Nobelförsamlingen. Av samma skäl avgår jag även som ledamot i Cancerfondens forskningsnämnd. Personligen blir det här också ett sätt att komma till ro med mig själv, säger han.

Text: Sara Nilsson