Publicerad: 2015-02-05 07:37 | Uppdaterad: 2015-02-05 07:38

Unikt koncept för nya lärandemiljöer

Under 2015 står campus Huddinge i fokus när nya, kreativa lärandemiljöer ska byggas. Medical Case Centre, MCC, vid MedH är projektledare tillsammans med KI:s fastighetsavdelning.

– Fastighetsavdelningen står för byggkompetensen och vi för den pedagogiska kompetensen, berättar Teresa Sörö som arbetar tillsammans med Jonas Nordquist på MCC.

Projektet Framtidens lärandemiljöer startade 2009 och syftar till att anpassa den fysiska lärandemiljön, det vill säga lärosalar och informella mötesplatser, till den pedagogik som används inom utbildning­arna idag.

– Det som är unikt i projektet är att man faktiskt låter forskning om lärande få styra hur man väljer att bygga, säger Teresa.

Hon sammanfattar det som forskningen kommit fram till i tre viktiga principer – principer som ska genomsyra skapandet av alla nya lärandemiljöer på KI:

1. Dialog. I traditionella lärandemiljöer har utformningen ofta kretsat kring monolog med betoning på kunskapsöverföring. Hörsalen, som namnet säger, är ett exem­pel på detta. De miljöer som nu utvecklas syftar istället till att möjliggöra samtal och ett aktivt lärande. Lärosalar och informella miljöer ska främja dialog och en problem-orienterad aktiv pedagogik.

2. Kollaborativt lärande. Studenter lär av och genom varandra. Att möjliggöra kollaborativt lärande både utanför och inom den schemalagda undervisningen är viktigt.

3. Synliggörande av kunskaper och lärande. Alla studenter har kunskap och erfarenhet med sig in i en lärandesituation. Att kunna synliggöra resonemang, hur något uppfattas eller antas hänga samman är en viktig del av lärandet. Därför får alla nya lärandemiljöer många nya skrivytor som gör att deltagare kan visualisera sina tankar i väsentligt högre grad än tidigare.

Projektet Framtidens lärandemiljöer har fått mycket positiv feedback och Teresa Sörö ger några exempel på vad man åstadkommit så här långt. I lärosalar, både i Huddinge och i Solna, har de så kallade ”Bananborden” införts, svängda bord där alla deltagare ser varandra och det är lätt att vrida på stolarna för att främja dialog. En tom korridor på ANA 8 i Huddinge fick ombonade sittgrupper med ny belysning och har sedan dess blivit en populär, informell lärandemiljö.

Ett annat lyckat drag Huddinge var vid ombyggnaden av ANA 23 då man tog bort de två pentryn – det ena tillhörde sjuksköterskestudenterna och det andra arbetsterapeuterna – och istället lyfte in ett kök i mitten på byggnaden.
– Vi har fått rapport från de olika utbildningarna om att det gemensamma köket gjort att studenterna blandas nu, det har blivit en helt annan smältdegel, konstaterar Teresa.

Under 2015 ska ombyggnaden av ANA 23 (hela plan 2 och 5) fortsätta och Tandteknikernas gamla laboratorium på Alfred Nobels Allé 8 (plan 4 bakom de nybyggda informella miljöerna) ska också byggas om. Teresa Sörö ser fram emot arbetet.

– Det roligaste är att man möter så många inom KI som är engagerade i det här: de som arbetar på fastighetsavdelningen, studenter, programansvariga… Vi diskuterar mötesplatser, men arbetet i sig blir också en mötesplats, säger hon.