Två unga forskare erhåller SFO-anslag för studier av ALS och HPV-vaccin

Lisen Arnheim Dahlström och Fang Fang vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik har erhållit anslag för två projekt från SFO – anslag för strategiska forskningsområden från Karolinska Institutet.

HPV-vaccinering

Lisen Arnheim Dahlströms planerade studier har relevans både för klinisk tillämpning och folkhälsan då de handlar om att lägga en vetenskaplig grund för riktlinjer, rekommendationer och klinisk praxis för HPV-vaccinering. Vaccin mot humant papillomavirus (HPV) har funnits tillgängligt sedan 2006. I Sverige var vaccinet subventionerat för flickor i åldrarna 13 till 17 fram till 2012 då HPV-vaccinet infördes i skolvaccineringsprogrammet. Förutom att skydda mot livmoderhalscancer så skyddar en av de två befintliga typerna av HPV-vaccin mot könsvårtor. Vaccinets effektivitet mot könsvårtor har studerats i den svenska befolkningen under de första fem åren sedan vaccinet introducerades. Det är dock så att könsvårtor inte orsakas av samma HPV-typ som orsakar livmoderhalscancer. Därför finns det behov av att också undersöka vaccinets effektivitet på andra HPV-relaterade sjukdomar. Dessutom är det viktigt med en kontinuerlig utvärdering av vaccinsäkerhet för att upprätthålla en bra balans mellan fördelar och risker med HPV-vaccinet.

Etiologi för ALS

Fang Fang hoppas att hennes forskning skall förbättra vår kunskap om etiologin för ALS och därmed kunna bidra till strategier i framtiden att kunna behandla denna förödande sjukdom.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är den tredje vanligaste neurodegenerativa sjukdomen hos människan. Fast den är relativt ovanlig så har ALS oftast ett snabbt förlopp och patienten har i allmänhet en överlevnad på 2-3 år efter diagnos.De enda kända riskfaktorerna är ålder, manligt kön och familjehistoria av sjukdomen. Genetiska studier har nyligen kunnat visa på flera betydelsefulla genetiska varianter som ligger bakom en ökande proportion av familjebundna fall av ALS. Dock har över 90% av alla ALS-patienter ingen tydlig familjehistoria av sjukdomen och det finns svaga bevis för vad genetiken bidrar till i sjukdomens uppkomst. Det verkar därför vara ett komplext samspel mellan genetik, miljöexponering och livsstilsfaktorer som ligger bakom sjukdomen.

Långt innan det var möjligt att göra genetiska studier har olika hypoteser föreslagits när det gäller uppkomsten av ALS, oftast efter klinisk observation. Bland dessa finns hypoteser om hypermetabolism, metall, inflammation och elitidrottande av intresse. Baserat på unika forskningsmaterial i Sverige och USA kommer Fang Fang att undersöka några av dessa hypoteser samtidigt med målet att identifiera eventuella underliggande gemensamma sjukdomsframkallande egenskaper.