Två läkemedel gav jämförbara resultat vid behandling av tvångsmässig sexuell beteendestörning
Läkemedlen naltrexon och fluoxetin gav liknande resultat vid behandling av personer med tvångsmässig sexuell beteendestörning i en ny studie från Karolinska Institutet. Studien, som publiceras i tidskriften BMJ Mental Health, fann inga tydliga skillnader mellan läkemedlen efter åtta veckors behandling, men visar att symtomen förändrades på olika sätt över tid.
Tvångsmässig sexuell beteendestörning kännetecknas av återkommande svårigheter att kontrollera sexuella impulser och beteenden, vilket kan leda till lidande och negativa konsekvenser i vardagen. Trots att tillståndet uppskattas beröra två till tre procent av befolkningen är kunskapen om läkemedelsbehandling fortfarande begränsad.
I den nya studien jämförde forskarna det antidepressiva SSRI-läkemedlet fluoxetin med naltrexon, ett läkemedel som bland annat används vid beroendetillstånd. Båda dessa läkemedel används ibland vid behandling av tvångsmässig sexuell beteendestörning, men kunskapen om deras effekter har hittills varit begränsad.
Totalt deltog 80 personer som uppfyllde diagnoskriterierna i studien. Deltagarna lottades till behandling med antingen fluoxetin eller naltrexon under åtta veckor, följt av sex veckor utan behandling. Studien genomfördes vid ANOVA, Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm.
Olika utveckling över tid
Forskarna fann att båda grupperna uppvisade minskade symtom under behandlingen, men att det inte fanns någon statistiskt säkerställd skillnad mellan läkemedlen efter åtta veckors behandling. Samtidigt sågs skillnader i hur symtomen utvecklades över tid. Personer som behandlades med naltrexon uppvisade en tidig symtomminskning, medan symtomförbättringen i fluoxetingruppen kom senare under behandlingsperioden.
– Kunskapen om läkemedelsbehandling vid tvångsmässig sexuell beteendestörning är fortfarande begränsad. Våra resultat visar att valet av behandling kan behöva baseras på patientens individuella situation, önskemål och vilka biverkningar som är acceptabla, säger Josephine Savard, överläkare vid ANOVA och forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet.
Forskarna undersökte också hur väl deltagarna tolererade behandlingen. De flesta rapporterade någon form av biverkning, men dessa var oftast milda eller måttliga. De vanligaste biverkningarna skiljde sig mellan läkemedlen. Minskad sexlust rapporterades i båda grupperna, medan illamående var vanligare bland dem som fick naltrexon. Två deltagare som behandlades med fluoxetin avbröt behandlingen på grund av uttalade eller svåra biverkningar.
Forskarna betonar att det behövs fler studier för att undersöka långsiktiga effekter och för att identifiera vilka patienter som kan ha mest nytta av respektive behandling. De påpekar även att studien nästan enbart omfattade män, vilket innebär att resultaten inte utan vidare kan generaliseras till kvinnor.
Studien genomfördes av forskare vid ANOVA, Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och Umeå universitet. Forskningen finansierades bland annat av Vetenskapsrådet, Umeå universitet, ALF-medel från Region Stockholm och Region Västerbotten samt flera svenska forskningsstiftelser. Forskarna uppger att de inte har några intressekonflikter.
Publikation
Randomised controlled trial of fluoxetine versus naltrexone in compulsive sexual behaviour disorder. Savard J, Piwowar M, Adebahr R, Byström M, Hallberg J, Dhejne C, Görts Öberg K, Jokinen J. BMJ Mental Health, 6 oktober 2026, doi: 10.1136/bmjment-2026-302953.