Tufft för handledande distriktssköterskor – studenterna ändå nöjda
Distriktssköterskor tycker det är stimulerande att handleda sjuksköterskestudenter. Men många upplever brist på tid och stöd samt att uppdraget oklart. Detta verkar inte påverka studenternas upplevelse av sina handledare – de är nöjda och ser dem som förebilder för yrket. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.
– Distriktsköterskans ansvar och roll som handledare är otydliga, samtidigt som studentantalet förväntas öka inom primärvården i framtiden. Distriktssköterskorna har i primärvården en viktig roll. Och de som handleder försöker göra ett gott jobb. Ändå känner sig många otillräckliga och saknar stöd, säger Elisabeth Bos, distriktssköterska på Jordbro vårdcentral och som doktorand knuten till Centrum för allmänmedicin.
Drygt 130 handledande distriktssköterskor i Stockholms läns primärvård samt 356 sjuksköterskestudenter från Karolinska Institutet har ingått i studien. Deltagarna har besvarat enkäter och handledarna har också intervjuats om sina erfarenheter av primärvården som lärandemiljö.
Av resultaten framgår att 80 procent av handledarna var stolta över sin profession. Hela 70 procent av distriktssköterskorna saknade handledarutbildning. Cirka 70 procent anmärkte på att det inte fanns någon ansvarig distriktssköterska som samordnade den kliniska utbildningen på vårdcentralen. Cirka 50 procent var också missnöjda med stödet från deras chefer och lärososätena. De tyckte även det var svårt att hålla sig uppdaterad med innehållet i sjuksköterskeprogrammet.
– Det är oroande. För att primärvården ska fungera som en god klinisk lärandemiljö krävs en tydlig struktur och organisation, att tid avsätts för handledning och ett starkt stöd ges från lärosätena, ledningen och kollegor, säger Elisabeth Bos och tillägger:
– För att känna sig bättre rustad att ta emot studenter behövs ett tydligt mandat från ledningen, men också kontinuerlig handledarutbildning.
Handledarmodell testades
En handledarmodell testades även i liten skala med gott resultat inom avhandlingsarbetet. Modellen innebär bland annat en distriktssköterska på varje vårdcentral blir huvudhandledare. Lärare från lärosätet kommer till vårdcentralen och håller i pedagogiska seminarier med studenter och deras handledare där nya forskningsrön och patientbeskrivningar diskuteras.
Sjuksköterskestudenterna ger en ljusare bild av lärandemiljön i primärvården. Över 80 procent var nöjda med sina handledare och tyckte att de var bra förebilder för yrket. Även motivationen var hög, hela 94 procent kände sig motiverade under placeringen.
– Det innebär att trots att handledarna upplever många problem tar de väl hand om studenterna. Handledarna försöker skapa en god pedagogisk atmosfär, speciellt i hemsjukvården. En nära, reflekterande handledarrelation mellan studenten och handledare är en av de viktigaste faktorerna för lärandet, säger Elisabeth Bos.
När det gäller hur nöjda studenterna var med placeringen som helhet var siffrorna däremot något lägre, runt 70 procent. Exakt varför är dock oklart.
Kan vara en hjälp
Elisabeth Bos hoppas att resultaten kan vara en hjälp att belysa när och varför det kan bli problem i klinisk lärandemiljön.
– För att trygga yrkeskompetensen för framtidens sjuksköterskor ger studien viktig information till verksamma på lärosäten och i primärvård som arbetar med verksamhetsförlagd utbildning. Kanske även politiker och andra som formulerar styr- och policydokument har nytta av den, säger hon.
Centrum för allmänmedicin är ett ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Elisabeth Bos’ doktorsavhandling lades fram den 14 november 2014 vid Karolinska Institutets institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS). Huvudhandledare har varit Päivi Kaila, universitetslektor, sektionen för omvårdnad vid NVS.
Doktorsavhandling
A Good Learning Environment for Nursing Students in Primary health Care
Elisabeth Bos, Karolinska Institutet 2014, ISBN: 978-91-7549-685-6