Studerar talsvårigheter vid stroke och demens

Vad forskar du om?

-Jag är logoped och forskar om hur tal och språk påverkas hos patienter med hjärnskador på grund av stroke eller demens. Problem med talet drabbar många av dessa patienter, vilket får stora konsekvenser för dem i vardagen. Jag forskar också om svårigheter att svälja vid dessa tillstånd, vilket är ett besläktat problem.

Vad vill du ta reda på?

-Språkliga störningar ter sig olika, bland annat beroende på vilken del av hjärnan som skadats. Vi försöker beskriva denna komplexitet, och även kartlägga samband mellan symtom och hjärnans funktion. Målet är både att fördjupa kunskapen och att ge vården bättre förutsättningar att hjälpa. Mer detaljerad kunskap om variationen av problem gör att vi bättre kan anpassa insatserna för den enskilda patienten.

Ett exempel är vår forskning om en form av talsvårighet som kallas talapraxi, som min tidigare doktorand Helena Hybbinette, nu disputerad, arbetar med. Där har vi bland annat visat en koppling mellan hur talapraxi och högra handens funktion återhämtas efter stroke. Vi har också visat att en hög grad av kommunikation mellan vissa delar av hjärnhalvorna tidigt efter stroke tycks vara kopplad till bättre återhämtning för den som drabbat av talapraxi.

I ett annat projekt studerar doktoranden Fredrik Sand Aronsson hur patienters skriftspråk förändras i tidiga stadier av demens.

Vad blir nästa steg för er?

-En viktig fråga är vilken nytta logopedin kan ha av AI. AI-baserade diagnostiska stöd samt AI som konversationspartner vid talrehabilitering är två möjligheter. Vi har knutit kontakter med duktiga tekniska forskare och för samtal om sådana samarbeten.

Text: Anders Nilsson
Först publicerad på engelska i skriften ”From Cell to Society 2023”