Studerar exosomers funktion och nytta
Exosomer, små partiklar som utsöndras av celler, är involverade i viktiga processer i kroppen och skulle kunna utnyttjas kliniskt, bland annat för bättre cancerbehandlingar. Susanne Gabrielsson är en av veteranerna i detta unga forskningsfält.
Vad forskar du om?
– Min forskning handlar om exosomer; små blåsor som många celler i kroppen utsöndrar. Vi tror att de har betydelse i flera viktiga processer i kroppen, inte minst i immunsystemet, men de är svårstuderade och vi vet fortfarande ganska lite om dem. Min grupp undersöker dels vad exosomer gör, dels hur vi kan använda dem, till exempel i nya behandlingar mot cancer och lungsjukdomar som sarkoidos och KOL.
Vad har du upptäckt?
– Två av mina viktigaste upptäckter är att exosomer finns i lungorna, där de kan ha en proinflammatorisk roll, och i bröstmjölk, där de tvärtom tycks ha en antiinflammatorisk roll. Exosomer i bröstmjölk har faktiskt vuxit till ett eget fält som idag samlar hundratals forskare. Våra senaste resultat gäller cancer, där vi sett i experiment att behandling med exosomer har god effekt på malignt melanom. Vi har också bidragit till kunskapen om exosomers roll vid allergi. Våra olika forskningsspår driver varandra – vi lär av naturen hur exosomer triggar immunsystemet och försöker sedan att använda dessa mekanismer terapeutiskt. När jag började med exosomer för 20 år sedan var det ett helt nytt ämne och mycket av mitt arbete har handlat om att lägga grunden för forskningsfältet.
Vad är dina förhoppningar på lång sikt?
– Jag tror att exosomer kan komma att användas kliniskt på en rad olika sätt i framtiden. De har en stor potential som biomarkörer för många olika sjukdomar. Terapeutiskt kan de användas både för att stimulera och dämpa immunreaktioner, tänkbara sjukdomar förutom cancer och lungsjukdom är neurodegenerativa diagnoser som MS och alzheimers och inflammatoriska sjukdomar som inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Intresset i omvärlden ökar markant, och vi samarbetar nu med flera forskargrupper om exosomers roll i andra sammanhang, bland annat vid diabetes och i muskelvävnad.
Text: Anders Nilsson
Publicerad i engelsk översättning i skriften From Cell to Society 2019
Om Susanne Gabrielsson
Professor i immunologi vid institutionen för medicin, Solna
Susanne Gabrielsson är född 1970 och uppvuxen i Örebro. Hon studerade molekylärbiologi vid Linköpings universitet, med examen 1994, och disputerade vid Stockholms universitet 1999. 1999-2001 gjorde hon postdok vid Institut Curie, Paris, och sedan 2001 har hon forskat vid KI – i stor utsträckning med finansiering från Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden.
2008 blev hon docent. 2009–2011 var hon ordförande för KI:s Junior Faculty och satt i KI:s styrelse för forskning och är sedan 2013 dess representant i KI:s råd för miljö och hållbar utveckling.
Susanne Gabrielsson har anställts som professor i immunologi vid Karolinska institutet från den 1 september 2018.