Studerar betydelsen av oral hälsa

Vad forskar du om?

– Min forskning handlar om olika aspekter av tandhälsa och sjukdomar som parodontit och periimplantit, det vill säga tandlossning respektive inflammation kring tandimplantat. Jag arbetar också mycket med utbildning och pedagogisk forskning. Utbildningen behöver stå på en evidensbaserad grund även i fråga om vår pedagogik.

Hur forskar du om detta?

– I min avhandling undersökte jag hur stress och depression påverkar tandköttsinflammation. Jag har också studerat påverkan från andra faktorer, till exempel rökning. På senare år har min forskning mest fokuserat på patientupplevelse, främst i kvalitativa studier. Att drabbas av parodontit och förlora sina tänder är en stor psykisk påfrestning för många. Det är viktigt att de erfarenheterna beskrivs av forskningen och får påverka hur vi utformar tandvården.

– Även min forskning om kliniska metoder anknyter till patientens upplevelse, jag forskar om hur man implementerar bättre patientsamtal om tandhälsa. Enkelt uttryckt hjälper det inte att ge patienten bra fakta och råd om tandvård om hen sedan inte är motiverad att följa råden. Därför är det lika viktigt att motivera som att informera, och idag finns bra metoder för sådana samtal. Ändå är de svåra att införa i verksamheten. Det finns ett motstånd från både vårdgivare och patienter att lägga tid och resurser på sådana samtal, för man har inte bilden av att samtal kan vara en lika värdefull åtgärd som annat tandhygienistarbete.

Berätta om ditt utbildningsuppdrag?

– Jag är sedan 2010 programdirektor för tandhygienistprogrammet. En milstolpe för mig var när vi sjösatte det nya treåriga programmet 2019. I juni i år tog den första kullen sin examen! En viktig fråga för mig framledes är att fortsätta utveckla det interprofessionella samarbetet mellan tandhygienister och andra vårdprofessioner. Det gäller både i grundutbildning och fortbildning.

Text: Anders Nilsson
Först publicerad på engelska i skriften ”From Cell to Society 2022”