Strategi 2018: Nu måste KI välja väg
”Intern kraftsamling och aktiva vägval”. Det handlar om att välja och välja bort för Karolinska Institutet de kommande fem åren. Den 28 april klubbades det nya strategidokumentet ”Strategi 2018” i konsistoriet. I september ska det implementeras på bred front i organisationen.
I dag når inte Sveriges enda medicinska universitet sin fulla potential. Strategi 2018 pekar på en tydlig önskan om att höja nivån på de två kärnverksamheterna, forskning och utbildning. Genombrottsforskning och attraktiva utbildningsprogram är viktiga vägval för att stärka Karolinska Institutet internationellt: Att satsa ytterligare resurser på redan starka forskningsområden, och att ta ställning till vilka utbildningsprogram som kan uppnå mycket hög kvalitet och stark forskningsanknytning inom prioriterade forskningsområden.
Detta konstateras inledningsvis i strategidokumentet som stötts och blötts under ungefär ett års tid.
Elias Arnér, professor och lärarrepresentant i konsistoriet, som deltagit i diskussionerna säger att det funnits en tydlig vilja med strategin och vad den ska fokusera på. Den bygger på ledningens idéer men har samtidigt stämts av med flera grupper på KI under arbetets gång.
– Det finns en enda röd tråd och det är att satsa på kvalitet framför kvantitet, säger Elias Arnér.
– Nu ska vi inte bara se till att få mer resurser och större volym, utan en starkare kärnverksamhet. Alla måste fråga sig vad som är riktigt bra och vad som behöver förändras.
Viktoria Malas är både studentrepresentant i konsistoriet och har deltagit i en beredningsgrupp med studenter.
– Jag tycker att det framgår i strategin att den genomgående betonar ökad kvalitet i grundutbildning och forskarutbildning, att grundutbildningen ska vara forskningsförberedande och ha en stark forskningsanknytning. På det viset blir studenterna en viktig bas för framtida rekrytering, säger hon.
En annan viktig del är att strategin trycker på samarbetet med SLL.
Det säger Martin Bäckdahl, prefekt vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som deltagit i prefekternas arbetsgrupp.
– Med tanke på att närmare 60 procent av KI:s forskning bedrivs inom eller i nära anslutning till hälso- och sjukvården så ser jag frågan om en SLL-gemensam strategi för forskning och utbildning med en gemensam syn på mål, organisering, ledning och finansiering som mycket väsentlig: Att skapa en enkel och tydlig samverkansorganisation som ger KI ett verkligt inflytande över verksamheten i universitetssjukvården.
En väl förankrad strategi har varit KI-ledningens mål enligt rektor Anders Hamsten, som betonat att den ska fastslå de övergripande målen, men att dessa sedan måste utvecklas på detaljnivå inom ledningen, verksamhetsstyrelserna och på institutionerna.
Det arbetet återstår. Först i september 2014 börjar arbetet med att implementera strategin på bred front i organisationen.
Text: Madeleine Svärd
Speciella utmaningar enligt strategin:
- Förändringar inom hälso- och sjukvården innebär stora utmaningar för forskning och utbildning, exempelvis för klinisk forskning och den verksamhetsförlagda utbildningen.
- Det finns ett behov av ett tydligare karriärssystem på KI, inledande steg har tagits, men mer behövs.
- KI:s programutbud är brett och håller ojämn kvalitet, utredningen om utbildningens kvalitet och forskningsanknytning är ett första steg att se över detta. Samtidigt behövs fler utbildningsplatser för sjuksköterskor, läkare och tandläkare.
- Samhället förväntar sig att forskningsresultat ska leda till praktisk nytta, men få projektidéer kommer vidare i det nuvarande innovationssystemet.
- Komplexa organisationer i storskaliga forskningsmiljöer som Biomedicum och SciLifeLab behöver professionaliseras för att få avsedd effekt.
- KI:s interna organisation måste ses över, inte minst för att anpassas till universitetssjukvården.
De strategiska satsningarna har delats in i fyra fokusområden: medarbetare, infrastruktur, finansiering och samverkan. Här är några exempel som slås fast under varje område.
Medarbetare
Strategin uttalar en mer selektiv elitrekrytering i internationell konkurrens. Det gäller såväl på senior som på junior forskarnivå, såväl studenter som doktorander. Antalet professorer ska bli färre för att kunna ge mer resurser till ett mindre antal. Det ska finnas incitament på alla nivåer i organisationen som driver mot högre kvalitet inom utbildning och till genombrott inom forskningen, i form av bland annat ökade resurser.
Infrastruktur
De nya avancerade forskningslaboratorierna behöver planeras, vetenskaplig utrustning identifieras och en plan för finansieringen genomföras, en riktad fundraisingkampanj kan bli aktuell.
Informatiken, det vill säga exempelvis biobanksdata, patientjournaler och befolkningsdata i dag i flera olika system inom forskning och vård behöver kopplas samman.
Samverkan
Stockholms läns landsting är en av de viktigaste partner som KI har. Målet för samarbetet är en gemensam strategi för forskning och utbildning. Universitetssjukvården måste förtjäna sitt namn, inte minst med betoning på att goda förutsättningar för klinisk forskning och utbildning ska kunna bli verklighet. KI vill att samverkan med SLL koncentreras till universitetssjukvårdens organisation i väsentligt tydligare form än i dag, som kan ge KI reellt inflytande.
Innovationsystemet stöps om och integreras i kärnverksamheten för främja att upptäckter kommer till nytta i samhället.
Finansiering
I slutet av den period som strategin omfattar kommer nya mycket stora infrastruktursatsningar att slutföras i form av Biomedicum i Solna och forskningsmiljön på Nya Karolinska Solna. Vidare måste nya infrastruktursatsningar genomföras på campus Huddinge under samma period. KI:s nya forskningslaboratorier och Komparativ Medicin kommer att vara mycket kostsamma. De måste finansieras, via befintliga medel, ett höjt lånetak från staten och donationer. Det tillkommer också kostnader för dyrbar vetenskaplig utrustning.