Skip to main content
Publicerad: 2019-05-09 11:23 | Uppdaterad: 2019-09-16 15:16

Späckat symposium med stjärnglans

President Ole Petter Ottersen and the key note lecturer Michael W. Young, who is 2017 Nobel Laureate in Medicin or Physiology.

En tvådagarsfrossa om neurovetenskap och immunologi. Det var vad som bjöds, när Karolinska Institutet och Rockefeller University tillsammans höll ett symposium på campus Solna. Huvudtalare var Michael W. Young, som 2017 fick Nobelpriset för sina upptäckter om våra biologiska klockor.

Sedan 2011 finns ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Rockefeller University i New York. Samarbetet är mycket brett och vänder sig till såväl forskare i tidig karriär som till teknisk och administrativ personal, men också studenter eller professorer. Utbytena är varierande längd – mellan en och tolv veckor i det mycket breda utbytesprogrammet och upp till två år i det program som vänder sig till postdoktor-forskare. Det sker också ett utbyte av professorsföreläsningar.

Vid symposiet berättade framträdande forskare från båda universiteten om upptäckter från sina olika fält.  

Rockefeller University är känt för att vara god mylla för Nobelpristagare. När Michael W. Young fick sitt år 2017 blev han den tjugofemte i raden.

Hur viktiga är internationella utbyten för att främja forskning?

– Väldigt viktiga. Vi kan ta den här dagen som ett exempel – om man föreläser inför en ny publik med deltagare från olika bakgrund, då är de vana vid att angripa problem från andra vinklar än vad du själv brukar göra. Om man får möjlighet att träffas många gånger, då kommer man tillsammans ge upphov till helt nya tankar. Om man är en postdoktor och har möjlighet att byta miljö på det här sättet, då är det väldigt uppfriskande för ens tankar och arbete, säger Michael W. Young.

Gjorde du själv något sådant här utbyte i början av din karriär?

– Nej, det gjorde jag inte. Och när man har etablerat sig på en fakultet, då har man inte längre chansen att byta miljö på det sätt som du har som en postdoktor. Då behöver man hitta andra vägar för att komma i kontakt med nya människor och nya tankar, säger Michael W. Young.

Missing ALT text.
Per Svenningsson, vetenskaplig handläggare för KI:s del av samarbetet, och Thomas Sakmar, gästprofessor vid KI/professor Rockefeller University. Foto: Stefan Zimmerman

Hittills har de kortare utbytena haft flest sökande och programmet för postdoktorer har haft något färre. Det tror Per Svenningsson, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap och vetenskaplig handläggare för KI:s del av samarbetet, beror på att möjligheten inte är tillräckligt välkänd.

– Det är bland annat därför vi arrangerar det här tvådagarssymposiet. Vi vill uppmärksamma potentiella sökanden på att det här samarbetet med Rockefeller University finns, säger han.

Vilka vänder ni er till?

– Gärna yngre forskare, som är intresserade av fundamental forskning på hög nivå, där man vill göra långsiktiga projekt, säger Per Svenningsson.