Skapar 3D-modeller för läkemedelsutveckling

Vad forskar du om?

-Jag forskar om små 3D-modeller av organ, så kallade sfäroider, som kan användas för att kartlägga sjukdomsmekanismer och utveckla läkemedel. Sfäroider skapas från mänskliga vävnadsprover och är mer lika oss än odlade celler och djurmodeller. De kan även kopplas ihop med varandra för att studera interaktion mellan olika organ.

Hur långt har ni kommit?

-Vi började med att utveckla en metod för att skapa sfäroider för levern. Därefter har vi fortsatt med fettvävnad, bukspottskörtel och skelettmuskulatur. Idag har vi fungerande tekniker för alla dessa vävnader och kan dels använda var och en av dem separat i vår forskning, dels koppla ihop flera av dem i integrerade plattformar. Då placerar vi sfäroiderna, som är mindre än en millimeter stora, bredvid varandra på ett plastchip och förbinder dem med vätska, så kallad mikrofluidik. Vi har redan kopplat ihop två olika typer av sfäroider på detta sätt och kommer att öka komplexiteten stegvis. I sådana chip studerar vi nu interaktionen mellan lever och fettvävnad vid sjukdomen icke-alkoholorsakad fettlever.

Under pandemin kunde vi med en studie i sfäroider bekräfta att läkemedlet baricitinib hade positiva effekter vid svår covid.

Hur planerar ni att använda sfäroider i framtiden?

-Att vi valt just dessa fyra vävnadstyper är för att vi vill studera den komplexa interaktionen mellan olika organ vid typ 2-diabetes och andra metabola sjukdomar. Men tekniken passar för mycket mer och är lätt att anpassa. Vi ser bland annat fram emot att integrera sfäroider för tarmvävnad och blodkärl från grupper som vi samarbetar med.

Text: Anders Nilsson
Först publicerad på engelska i skriften ”From Cell to Society 2023”