Skadeförebyggande arbete sker ofta med bristande vetenskapligt underlag
[PRESSMEDDELANDE 2008-10-15] En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att forskare och andra specialister inom området skadeprevention och säkerhetsutveckling ofta missar viktig information när de söker efter ny kunskap och facklitteratur. Ofta nöjer de sig med att söka i ett begränsat antal databaser och med några få sedan tidigare kända sökord.
- Resultaten är övertygande, eftersom vi kunde identifiera problem både när det gäller hur personer inom de utvalda forsknings- och utvecklingsmiljöerna sökte efter information kring skadeprevention och hur databaser över forskning är organiserade. Kunskapen kan hjälpa oss att förbättra möjligheterna för dessa yrkesgrupper att hitta relevant information inom ett visst område, säger David Lawrence, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap.
Forskarna genomförde sammanlagt sex studier, där man kartlade hur forskare och praktiker inom området skadeprevention och säkerhetsutveckling går till väga när de söker facklitteratur på Internet. Deltagarna var verksamma inom ett brett fält av forsknings- och utvecklingsmiljöer, så som juridik, samhällsplanering, arbetsmiljö, sjukvård och transport. Urvalet av deltagare skedde delvis genom att prenumeranter av en internationell vetenskaplig sökportal - SafetyLit Literature Update Bulletin - fick sina sökningar listade. Bland deltagarna fanns 173 olika nationer representerade. Under åren 2000-2005 kunde forskarna för denna grupp registrera i genomsnitt 2500 sökningar per vecka rörande vetenskaplig litteratur kring skadeprevention och säkerhetsutveckling.
Det visade sig att de flesta av deltagarna inte sökte efter information i mer än en eller två vetenskapliga databaser åtkomliga på Internet, och att de ofta använde söktermer som var bekanta för dem sedan tidigare. Deltagarna hade också en tendens att använda jargong och facktermer inom sitt eget område, som per automatik uteslöt relevant forskning från angränsande områden. Dessutom framkom att de använda forskningsdatabaserna ofta är väldigt specialiserade inom de trettiotalet olika fackområden där man arbetar med skadeprevention och säkerhetsutveckling, och därmed har en tendens att utesluta vetenskapliga publikationer från angränsande discipliner.
- Det här innebär att en hög andel av de forskare och specialister som arbetar med skadeförebyggande åtgärder får ett väldigt snävt perspektiv på olika frågor. Vid sökningar i databaser får de fram en lagom lång lista med vetenskapliga artiklar och drar utifrån den en felaktig slutsats att de fått fram all relevant information som finns tillgänglig, säger David Lawrence.
Doktorsavhandling:
The information-seeking behaviors of professionals and information sources in the field of injury prevention and safety promotion
Institutionen för folkhälsovetenskap, Avdelningen för internationell hälsa