Seminarium och debatt i Hans Roslings anda
Fredagen den 16 augusti samlades runt 300 personer i föreläsningssal Jacob Berzelius för ett seminarium i Hans Roslings anda. Ambitionen var att belysa den högst aktuella frågan: Blir världens hälsa bättre?
Under ledning av Vinod Diwan, senior professor på Institutionen för folkhälsovetenskap KI, handlade en debatt om Hans Roslings tes om att världen blivit bättre och kritiken mot påståendet. KI:s rektor, Ole Petter Ottersen betonade att det är viktigt att belysa Roslings tes ur ett kritiskt perspektiv, något som Rosling själv skulle ha uppskattat.
Inledningstalare var Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus, generaldirektör för Världshälsoorganisationen, WHO, som deltog via videoinspelning, eftersom han fått förhinder på grund av ebolautbrottet i Kongo.
Dr Tedros var både kollega och personlig vän till Hans Rosling och han berättade att Rosling bland annat förändrade sättet vi ser världen på. Om vi tidigare delade in världen i utvecklade respektive outvecklade länder ser vi nu i stället till inkomstnivå. I en globaliserad värld skulle i stort alla länder vara u-länder förutom den lilla klick som ingår i OECD-länderna.
Dr Tedros avslutade med att citera Hans Rosling: ”Jag älskar fakta endast när det hjälper mig att förstå verkligheten och den reella påverkan det har på människor”.
Nästa talare vid seminariet var Roslings adept Stefan Peterson, Chief of Health Section, Unicef som gav exempel på vad som förbättrats och förbättras inom världshälsa.
Barnadödligheten har minskat sedan 1800-talet. I dag är de flesta tvåbarnsfamiljer medan det på 1800-talet var vanligt med åttabarnsfamiljer där mer än hälften av barnen dog. Även de socioekonomiska skillnaderna har minskat mellan fattigare länder jämfört med höginkomstländer.
Stefan Peterson konstaterade att mycket i världen är bra, men inte allt. Översatt till 1800-talets siffror i barnadödlighet skulle samma siffra i dag vara 60 miljoner döda, men det handlar i stället om 5 miljoner. Oavsett den positiva utvecklingen – är det fortfarande en hög siffra.
Nya utmaningar
Världen ser annorlunda ut idag. Fler lever i städer i stället för i byar, men kanske i närheten av ett sjukhus som de ändå inte har tillgång till. Detta betyder nya utmaningar.
När det gäller vaccin och vaccinerade, konstaterade Stefan Peterson att i vissa länder är endast 30–40 procent vaccinerade, alla får inte den vård de behöver. Det gäller exempelvis vaccin mot pneumokocker, som kan orsaka lunginflammation. Och även om det finns pengar i fonder till bromsmediciner mot tillexempel HIV, så finns inga pengar för vaccin mot pneumokocker som kan leda till döden.
Därefter tog Hanna Akuffo, anknuten professor på Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid KI och Senior Advisor på SIDA, plats på podiet.
Hon slog fast vikten av perspektiv och att definiera vad vi pratar om: vilket tidsspann, vilket område i världen, vilka befolkningar och särskilt vem som har definierat vad. Hon sammanfattade sin syn på världens hälsa: Glaset är halvfullt och det finns hopp!
Hanna Akuffo utgick från tidsspannet under sin egen livstid – från 1965, plus minus 20 år, och hon la fokus på sjukdomar som drabbar fattiga. Mycket har förändrats till det bättre, framförallt barnadödligheten som har minskat.
Hon berättade också om en syster som dog av tyfus 1948 i Ghana, på grund av att penicillin då inte fanns tillgängligt i på landsbygden. Idag finns såväl antibiotika och andra behandlingar till överkomliga priser.
Andra sjukdomar med stora förbättringar bland fattiga befolkningar är infektionssjukdomen lepra. Drabbade som förut isolerats har sedan 1981, då WHO och andra organisationer började behandla lepra, gett goda resultat. 2016 lanserades den globala leprabehandlingsstrategin.
Världen, speciellt i Afrika, är mycket bättre idag, uttryckte Hanna Akuffo.
Christian Berggren, professor emeritus vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) vid Linköpings universitet, är kritisk till vissa av Hans Roslings perspektiv och inledde med att konstatera att vetenskap fortsätter att utvecklas i mötet mellan kontrasterande perspektiv. Ett perspektiv som han inte anser är tillräckligt belyst i Hans Roslings bok Factfulness.
Den biologiska mångfalden hotas; I dag är omkring en miljon djur- och växtarter utrotningshotade och takten accelererar. Samtidigt minskar regnskogen, påpekade Christian Berggren.
För att hantera detta krävs stora, globala omställningar i teknologi och hur människor lever idag. Varför är det tyst om det i Factfulness?
Användandet av fossila bränslen har ökat dramatiskt sedan 1950-talet. Mindre än 10 procent av energiutnyttjandet i världen består av förnybar energi. Det är en illusion att vi lever i en digitaliserad, resurssnål värld, menade Christian Berggren.
Den framtida globala befolkningstillväxten är beroende av vilken riktning fertiliteten tar, inte av antalet barn eller ålderspopulationen i dag.t. Det senare ett mått som används i Factfulness.
Christian Berggren avslutade med att ställa frågan om varför vi ska bry sig om global befolkningstillväxt? Helt enkelt för att vi ska kunna nå hållbarhetssmålen, för att kunna förbättra kvinnors situation i fattiga länder, för att kunna bevara biologisk mångfald, och för att minska ojämlikheter mellan länder, svarade han.
Anna Mia Ekström, klinisk professor vid KI i global infektionsepidemiologi och gruppledare for forskargruppen Global and Sexual Health (GloSH), inledde sin presentation med att citera Hans Rosling: ”Om du visar människor att förändring är möjligt, så kommer det att bli förändring!”
Människans livslängd har ökat och fortsätter att öka globalt. Fattigdom fortsätter att minska, och mindre än 10 procent av världens befolkning lever i fattigdom idag.
Sjukdomsbördan varierar globalt, men klyftan mellan fattiga och rika länder minskar. Utbildning och ”the empowering of women”, det vill säga möjligheten för kvinnor att bestämma över sig själva och sina kroppar, har bland annat lett till minskad barnadödlighet.
Anna Mia Ekström lyfte också upp en av de största succéerna någonsin vad gäller global hälsa, nämligen kampen mot aids i Afrika. Även Hans Rosling kunde erkänna att han hade haft fel. Han hävdade initialt att det finns ingen chans att Afrika skulle klara av att dela ut bromsmediciner mot HIV när de inte ens klarade av att vaccinera bort mässling. Han hade fel och erkände det, sa hon.
Solmaz Filiz Karabag, docent och biträdande professor på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) vid Linköpings universitet, menade att världen har en hög befolkningstillväxt, och att ha barn innebär katastrof för många mödrar i världen. Hon exemplifierade med sin egen mor, på landsbygden i Turkiet med sju barn. Det innebär stora påfrestningar att föda och ta hand om barn i 24 år.
I många traditionella samhällen, som i moderns fall, så ger seden även skyldighet att ta hand om sin svärmor och sin man.
Solmaz Filiz Karabagsfrämsta lösning på befolkningstillväxten är att vi ge kvinnor i utvecklingsländer bestämmanderätt över sina kroppar.
Avslutningsdiskussion, frågestund och avslut
I den avslutande diskussionen ställde Hanna Akuffo en fråga till Christian Berggren om han verkligen trodde att Factfulness innehöll felaktigheter. Berggren replikerade att han kommenterat svagheterna i boken, det som Hans Rosling har utelämnat. Det konstaterades att de nog var överens om det mesta, men skiljde sig i perspektiv och huruvida befolkningstakten kommer att avta eller fortsätta öka.
I den avslutandefrågestunden bekräftades bilden av samstämmighet i många frågor även om någon i publiken efterlyste en tuffare debatt.
Rektor Ole Petter Ottersen spann vidare på detta i sitt avslutningstal och konstaterade att som så ofta i akademiska sammanhang blir slutsatsen – det beror på!
Frågan om huruvida världens hälsa förbättras är mycket komplex och beror på vilka mätmetoder som används, vilken underliggande data som finns, och sist men inte minst, vilken tidsskala som används. Rektor avslutade med att poängtera vikten av att vi behöver diskutera i vilken utsträckning trender bakåt i tiden kan användas för att förespå en framtida utveckling.