Samspelet mellan teknik och människa i vården ämne för internationell konferens vid NVS

Teknik får allt större utrymme inom vården, och relationen mellan människa och teknik växer sig starkare. Vad innebär det för människors hälsa och hur påverkas vård och omvårdnad? Det är temat för den årliga internationella konferensen i omvårdnad som i år anordnas av NVS:s sektion för omvårdnad i samarbete med International Philosophy of Nursing Society (IPONS).

Vad är en person och vad är personcentrerad vård när människor i allt högre grad utgörs av en blandning av människa och maskin, till exempel genom proteser och implantat? Hur upplevs kroppen i en allt mer digitaliserad värld där möten i större utsträckning sker via datorskärmar och där den virtuella världen söker sig längre in i vården? Hur kan vi förstå tekniken när den blir en aktör som till exempel påverkar vissa handlingar vid vissa larmgränser och som på det sättet styr våra liv och beslut? Det är exempel på frågor som kommer att diskuteras under den internationella konferensen där forskare inom omvårdnad, medicin och vård möter filosofer och samhällsvetare.

─ Idag använder vi teknik i vården, vi utvecklar den och undervisar om hur den fungerar. Men i många fall så saknas den filosofiska grunden att stå på för att ställa de kritiska frågorna om hur det påverkar oss, säger Anette Forss, forskare vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet och konferensens ordförande.

Konferensen pågår från den 24-26 augusti och hålls på campus Huddinge, Karolinska Institutet. Under konferensen förs en balanserad filosofisk och tvärvetenskaplig diskussion om hur vi kan förhålla oss till teknik, vård och relationen till människor. Detta utan att tekniken utmålas vare sig som hot eller som lösningar till problem.

Flera av världens främsta teknikfilosofer närvarar under konferensen. Några exempel är:

Don Ihde, Stony Brook University, USA, som talar om hur ny teknik kan skilja på friska celler och cancerceller med hjälp av ljud och det filosofiska perspektivet på det.

Är det människan som bestämmer över tekniken eller tvärtom? Peter-Paul Verbeek, University of Twente, Nederländerna, talar om vilka etiska konsekvenser det kan få när man bygger in aktörskap i tekniken och designar den så att handlingar kan utföras utan senare inblandning av människor.

Ingunn Moser, Diakonhjemmet H ø gskole, Oslo, vill ge ett bredare perspektiv på samspelet mellan människor och maskiner. Hur kan det utvecklas från den individbaserade vården till omvårdnad i större nätverk av människor och teknik?

Det finns regelverk kring de etiska aspekterna av att använda tekniska lösningar i vård och omvårdnad. Men hur används det i praktiken och vilka nya etiska ramverk skapas när ny teknik tas i bruk på sjukhus och vårdinrättningar? Uppstår det nya etiska frågeställningar då? Jeanette Pols, University of Amsterdam, försöker hitta sätt att forska om teknikanvändningen i praktiken och berättar mer om det.

För frågor, kontakta:
Lektor Anette Forss
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Tel: 070-300 91 91
E-post: anette.forss@ki.se

Kommunikatör Selma Wolofsky
Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Tel: 08-524 839 23
E-post: selma.wolofsky@ki.se