Publicerad: 2023-09-07 10:10 | Uppdaterad: 2023-09-07 10:37

Samband mellan metabolism och trötthet efter Krim-Kongo blödarfeber

Hyalommafästing
Hyalommafästing Foto: Getty Images

Krim-Kongo blödarfebervirus sprids via fästingbett och finns på Världshälsoorganisationens (WHO) lista över prioriterade sjukdomar. Sjukdomen har en hög dödlighetsfrekvens, samt inga eller otillräckliga motåtgärder. En nyligen publicerad studie av forskare från Karolinska Institutet i samarbete med Sivas Cumhuriyet University i Turkiet, belyser sambandet mellan Krim-Kongo blödarfeberinfektion och långvarig trötthet.

Studien som undersökte de akuta stadierna av infektioner med blödarfeber (CCHFV) från Krim-Kongo har avslöjat ett avgörande samband mellan viruset, metabolisk obalans och den försvagande utmattning som drabbar vissa individer långt efter deras återhämtning.

Ujjwal Neogi
Ujjwal Neogi. Foto: Stefan Zimmerman

– Vår studie erbjöd inte bara insikter i hur själva CCHFV-infektionen fortskrider utan avslöjade också det komplexa förhållandet mellan viruset och vår kropps energi- och kolmetabolism, förklarar docent Ujjwal Neogi, seniorförfattare och virolog på institutionen för laboratoriemedicin.

Forskningen, ledd av ett team av experter inom virologi och beräkningsbiologi, syftade till att belysa de underliggande mekanismerna som bidrar till den långvariga tröttheten som upplevs av en undergrupp av patienter som har kämpat mot virussjukdomar. Resultaten, publicerade i den prestigefyllda Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS) kan bana väg för förbättrade behandlingar och stöd för dem som brottas med efterdyningarna av virusinfektioner.

Genom att undersöka den genetiska aktiviteten hos blodprover som samlats in från CCHFV-patienter vid olika stadier av deras sjukdom kunde forskarna urskilja betydande metaboliska variationer under infektionens aktiva faser.

Nazif Elaldi från Sivas Cumhuriyet Universitetet i Turkiet är chefsläkare i studien och förklarar vidare.

– Utmattningen som följer på virusinfektioner har länge förbryllat medicinsk personal. Vår forskning tyder på att störningen i ämnesomsättningen orsakad av CCHFV-infektion kan vara en drivkraft bakom utvecklingen av postviralt trötthetssyndrom. 

Förhoppning om bättre livskvalitet för drabbade

Photo of researcher Anoop Ambikan
Anoop Ambikan. Foto: Christina Sundqvist

Betydelsen av fynden sträcker sig bortom CCHFV. Studien lägger grunden för en mer omfattande förståelse av postviralt trötthetssyndrom över olika virussjukdomar genom att reda ut den invecklade kopplingen mellan virusinfektion och metabola förändringar. Denna nyvunna kunskap kan leda till utvecklingen av skräddarsydda interventioner och behandlingar för att ta itu med den kvardröjande tröttheten som hämmar livskvaliteten för otaliga individer.

Anoop Ambikan, beräkningsbiolog på institutionen för laboratoriemedicin som är involverad i studien, betonar det holistiska tillvägagångssättet i forskningen. 

– Vi skapade omfattande modeller som gjorde det möjligt för oss att spåra de metaboliska förändringarna i olika stadier av infektionen – från akut debut till tidig återhämtning och till och med efter återhämtning. Denna multidimensionella analys gav ovärderliga insikter om sjukdomens fortskridande och kroppens reaktioner. 

Vill undersöka allvarligare fall framöver

Eftersom studien främst fokuserade på patienter med icke-svåra CCHFV-infektioner, erkänner forskargruppen behovet av att utöka sina undersökningar till att omfatta ett bredare spektrum av allvarliga fall.

– Vår studie hade begränsningar på grund av den höga dödligheten bland svåra patienter. Vi avser att rekrytera ett större urval, inklusive de som har överlevt allvarlig sjukdom, för att förfina vår förståelse av återhämtningsprocesser ytterligare," säger Dr. Ujjwal Neogi.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet, Sivas Cumhuriyet University Rectorate Scientific Research Projects (CUBAP) och European Union Horizon2020-anslag.

Publikation

"Systems-level temporal immune-metabolic profile in Crimean-Congo hemorrhagic fever virus infection", Ambikan AT, Elaldi N, Svensson-Akusjärvi S, Bagci B, Pektas AN, Hewson R, Bagci G, Arasli M, Appelberg S, Mardinoglu A, Sood V, Végvári Á, Benfeitas R, Gupta S, Cetin I, Mirazimi A, Neogi U, PNAS, online 5 september 2023.