Så kan vi utvärdera hälsa vid komplexa hälsotillstånd under åldrandet
Hallå där Giola Santoni, doktorand vid Aging Research Center. Den 2 juni ska du disputera med din avhandling How well are we aging? Capturing the complexity of health trajectories of older adults, vad handlar den om?
– Avhandlingen handlar om hur man kan utvärdera åldrandet hos personers med komplexa hälsotillstånd. Trots det övervägande positiva med en åldrande befolkning medför det en folkhälsoutmaning som vi kan få bättre förutsättningar att hantera om vi har god hälsa när vi blir äldre.
Vi ville bekräfta tidstrender av funktionshinder hos äldre svenska vuxna mellan 1991-2010 med hänsyn till förekomsten av och antal levda år med funktionshinder. Vi utvecklade också ett hälsovårdsverktyg (health assessment tool, HAT) för äldre med hjälp av fyra kliniska indikatorer (fysisk funktion, kognitiv funktion, sjuklighet och funktionshinder) och upptäckte åldersrelaterade variationer och individuella hälsobanor över tiden.
Slutligen föreslog vi ett nytt tillvägagångssätt för att övervaka äldre människors hälsoförändringar genom referenshälsokurvor som kan hjälpa till att klargöra vilka tillfälliga folkhälso- och vårdåtgärder som behöver sättas in.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Utvecklingen över tid gällande funktionshinder var stabil över en 20-årsperiod (1991-2010), och samtidigt verkar den ökade livslängden under de senaste åren drivas av personer som har längre liv med funktionellt oberoende.
Hälsotillståndet hos denna urbana svenska befolkning är ganska bra. Åldern 80-85 är dock en övergångsperiod när stora hälsoförändringar sker, ofta efter att flera negativa hälsohändelser sker samtidigt. HAT kan hjälpa till att bedöma och identifiera avvikelser från förväntade hälsoutvecklingskurvor på individnivå och vara ett underlag för att bestämma medicinska, rehabiliterande eller sociala vårdbehov på befolkningsnivå. Bestämning av individuella nivåavvikelser kan underlättas genom att skapa referenshälsokurvor som liknar de utvecklingskurvor som används av barnläkare.
Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa?
– Att enbart beskriva hälsa såsom frånvaron eller närvaron av kroniska tillstånd, ger inte forskare eller vård och omsorg de bästa förutsättningarna att som 1) forskare hitta de bästa strategierna för att förlänga, omvända eller hantera hälsoförändringar och förluster; och som 2) vård och omsorg att främja åtgärder för en bättre hälsa och välbefinnande under äldre personers liv.
Våra resultat är uppmuntrande, eftersom de tydligt visar att förekomsten av funktionshinder inte ökar, men i stället är fortsatt stabil, eller till och med tenderar att minska. Den här positiva bilden var beständig oavsett om vi analyserade hälsoindikatorerna separat eller tillsammans genom HAT. Den kortare livslängden för funktionshindrade i vårt urval informerar oss om att det finns utrymme för ytterligare förbättringar. Med geriatriska hälsokartor ser vi möjligheten för vårdgivare och beslutsfattare att mer tillförlitlighet utvärdera människors behov av hälso- och sjukvård. Ett snabbt och välriktat svar på människors hälsobehov är nyckeln till ett samhälle där äldre personer ses som en resurs och att tiden som äldre upplevs som positivt.
Vad ska du göra nu? Kommer du fortsätta att forska?
– Jag skulle vilja fortsätta med min forskning. För att planera för befolkningens framtida hälso- och sjukvård och långsiktiga vårdbehov kan HAT indikera vilken del av befolkningen som konsumerar mer resurser när det gäller användning av hälsovårdstjänster och behovet av formell och informell långtidsvård. Det slutgiltiga målet skulle vara att identifiera undergrupper av äldre vuxna som är lämpliga för interventioner som syftar till att begränsa kostnaderna och förebygga negativa hälso- och sjukvårdsresultat.
Disputation
Läs mer om dispuationen här.
Kontakt
