Retzius laddad fråga för KI

Artiklar i Dagens Nyheter om Retzius kraniesamling har väckt en debatt på Karolinska Institutet om Retzius ska finnas kvar som namngivare åt olika platser på campus.

När nya byggnader uppfördes på campus Solna i början av 1990-talet namngavs flera platser efter Anders Retzius och sonen Gustaf Retzius: Retziuslaboratoriet, Retzius väg och föreläsningssalen Gustaf Retzius. Bägge var välkända anatomer i 1800-talets vetenskapssamhälle och hör till de mest framstående profilerna i lärosätets historia. Som en del i sin anatomiska forskning bedrev de också rasforskning och samlade ihop kranier från olika delar av världen. Flera länder har bett om att kvarlevorna ska återlämnas. KI har kritiserats för att inte ha hanterat detta tillräckligt skyndsamt.

Försvinner Retzius namn kommer framtida personer inte på samma sätt kunna ställa de frågorna.

Förra våren lyfte en doktorand vid institutionen för neurovetenskap, Neuro, frågan om Retzius problematiska koppling till rasforskning i en skrivelse till rektor. Doktoranden föreslog att namnet skulle tas bort från de platser på KI som i dag bär deras namn. Olof Ljungström vid enheten för medicinens historia och kulturarv beredde underlaget till svaret på skrivelsen.

– Historien behöver skrivas på ett annat sätt än tidigare. Förslagsställaren ställer på ett sätt rätt frågor. Det fanns tillräckligt mycket information om Retzius, för att han skulle börja ställa frågor. Försvinner Retzius namn kommer framtida personer inte på samma sätt kunna ställa de frågorna, säger han.

Frågan är inte ny. Den har rests tidigare och Olof Ljungström tror att frågan antagligen återkommer även om man tar bort namnet.

– Vi kan inte frikänna 1800-talsanatomerna från rasforskningen. Vi kan inte vitmåla dem och få bort det ur historien. Å andra sidan, om man bara använder det problematiska som urval för vad man ska göra i den här situationen blir det också ofullständigt. En fungerande syntes måste omfatta båda sakerna, säger Olof Ljungström.

Det har ännu inte fattats något beslut i namnfrågan.

Vi kan inte frikänna 1800-talsanatomerna från rasforskningen. Vi kan inte vitmåla dem och få bort det ur historien.

– Vi planerar ett öppet seminarium i frågan och ska därefter ta frågan om namngivningen under övervägande. Vi måste beakta vilka associationer ett namn ger, även om detta inte är en på långa vägar fullständig bild av Retzius, säger Per Bengtsson, universitetsdirektör.

I höstas beslutades om flera aktiviteter för att diskutera rasforskningens historia vid Karolinska Institutet. Bland annat planeras under våren ett internt seminarium för medarbetarna på Neuro.

– Vi planerar också ett internationellt symposium om mänskliga kvarlevor i museisamlingar och hur de hänger ihop med rasforskningen, troligtvis till 2016, säger Eva Åhrén vid enheten för medicinens historia och kulturarv.

Text: Karin Söderlund Leifler

Foto: Gunnar Ask

Fakta om Retzius

• Anders Retzius (1796–1860) var KI:s rektor under 30 år och professor i anatomi.
• Gustaf Retzius (1842–1919) fick internationellt erkännande för sina publikationer om nervsystemets och hörselorganets uppbyggnad, innehade den första professuren i histologi vid KI och var bland annat hedersdoktor vid Harvard university.
• Utställningen som finns i Retziuslaboratoriets foajé ska uppdateras med informationsmaterial om Retzius forskning och kraniesamlingen i samband med rasforskningen, med mer information på KI:s webbplats.
• Kraniesamlingen kommer att dokumenteras och inventeras för att fördjupa kunskaperna om samlingen och dess historiska betydelse.