Rekrytering viktig fråga för KI

Sedan 1 april är professor Birgitta Henriques-Normark vicedekan för rekrytering vid Karolinska Institutet. Därmed är hon en nyckelperson och en maktfaktor i arbetet med att flytta fram positionerna som internationellt ledande universitet.

Idag leder hon en forskargrupp vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, MTC, på runt 25–30 personer, och under hennes många år på Smittskyddsinstitutet hann hon med flera olika chefsroller, med ansvar för upp till ett hundratal medarbetare. På MTC sitter hon i ledningsgruppen.

Som vicedekan ska Birgitta Henriques-Normark leda rekryteringsutskottet som bereder rekryteringar av alla professorer och lektorer, samt även vissa forskar- och forskarassistenttjänster. Hon ska också leda utvecklingen av hur utskottet, och KI i stort, arbetar med rekrytering.

– Rekrytering är kanske den viktigaste frågan för KI just nu, inte minst för att vi står inför mycket stora pensionsavgångar, säger hon. Det har gjorts mycket som är bra på rekryteringssidan på senare år, till exempel att doktorandtjänster numera utlyses öppet och att tydligare karriärstruktur håller på att ta form. Men allt kan förbättras, säger Birgitta Henriques-Normark.

Att driva fram en strategisk handlingsplan för rekryteringar vid KI ser hon som en av sina viktigaste uppgifter som vicedekan.

– Vi behöver fundera över vart vi vill i framtiden och formulera en övergripande plan för KI:s rekrytering. I det arbetet behöver vi få med prefekterna. Idag är det institutionerna som initierar det mesta, men jag tror att det behövs en sammanhållen, KI-övergripande bild också.

Samtidigt betonar hon att det är viktigt att slå vakt om det decentraliserade styre som präglar verksamheten idag.

– Det är verkligen en balansfråga. Vi behöver kombinera institutionernas frihet med en gemensam vision om vart vi vill komma.

Birgitta Henriques-Normark vill gärna se en mer aktiv, uppsökande rekrytering vid KI i framtiden, säger hon. Menar man allvar med att KI ska rekrytera de internationellt bästa behöver man ge sig ut i världen och leta.

– Jag tror att det är bra om rekryteringsutskottet blir mer proaktivt och att man använder sig av search committees. Internationellt är det ett vanligt sätt att förbättra underlaget vid rekrytering.

I arbetet för lika villkor nämns ofta vikten av att vidareutveckla rekryteringsprocessen för att minska ojämlikheten vid KI. Birgitta Henriques-Normark håller med.

– Är man mer aktiv kan man påverka mer. Därför kan det också gynna könsfördelningen vid KI om rekryteringsutskottet blir mer proaktivt.

Men det räcker inte att kontakta internationella toppforskare, det krävs ett attraktivt erbjudande för att locka dem också. Tydliga karriärvägar, bra ”ryggsäckar” med finansiering knuten till tjänsten – sådant är avgörande för attraktionskraften, konstaterar Birgitta Henriques-Normark.

– Det är viktigt att vi avsätter pengar. Vi behöver också fundera på andra former av finansiering. Vetenskapsrådet satsar till exempel oerhört stora belopp i sitt program för internationell rekrytering. Fundraising är en annan möjlighet. Så när vi inte har resurserna själva går de kanske att skaffa. Det har gjorts även tidigare på KI, men jag tror att vi kan utveckla det tänkandet mera, säger hon.

Text: Anders Nilsson
Foto: Gustav Mårtensson