Publicerad: 2022-09-01 16:43 | Uppdaterad: 2022-09-05 16:34

Rapport om den anatomiska samlingen lämnad till rektor

Rektors arbetsgrupp för medicinhistoriska och etiska aspekter på historiska minnesmärken på Karolinska Institutet överlämnade onsdag den 31 augusti sin andra delrapport till rektor. Rapporten behandlar den anatomiska samlingen och innehåller en rad rekommendationer och förslag om hur samlingen fortsatt ska hanteras. Rektor kommer att fatta beslut, med rapporten som underlag, under hösten 2022.

Arbetsgruppen inrättades hösten 2020 av rektor Ole Petter Ottersen. Gruppens uppdrag har varit att diskutera och komma med konstruktiva förslag på hur historiska minnesmärken och den anatomiska samlingen fortsatt ska hanteras.  Den första rapporten: Historiska minnesmärken och namngivning på Karolinska Institutet färdigställdes under hösten 2021 och rektor fattade sedan beslut om en ny namngivningspolicy vid Karolinska Institutet. Rektor beslutade också att den sal som hette Retzius skulle döpas om, samt rekommenderade Solna stad att von Eulers väg skulle byta namn till Ulf von Eulers väg. 

I den nu färdiga rapporten framlägger arbetsgruppen rekommendationer och förslag för hur Karolinska Institutet fortsatt ska hantera den anatomiska samlingen. Samlingen innehåller kvarlevor av drygt 800 individer. Den tillkom under 1800-talet och var en del av det anatomiska museum som fanns på KI vid tiden. Liknande samlingar finns vid de flesta äldre medicinska fakulteter, både i Sverige och i Europa. Samlingen byggdes upp av Anders och Gustaf Retzius, båda professorer vid KI, som ett led i deras forskning i så kallad fysisk antropologi. I dag råder konsensus kring att samlingar av detta slag byggdes upp med delvis rasistiska förtecken och att insamlandet av kvarlevorna var djupt oetiskt.

 

Förslag och rekommendationer

Arbetsgruppen framhåller att KI bör ta ansvar för sin historia, erkänna begångna fel och oetiska gärningar och öppet bidra till att belysa dem. För den anatomiska samlingen lämnar arbetsgruppen konkreta rekommendationer för fyra olika områden: hantering, repatriering, forskning i samlingen samt medicinhistoriskt bruk. Gruppen anser att representanter för berörda grupper ska beredas insyn i hanteringen av samlingen och att KI ska facilitera repatriering av kvarlevor där så är möjligt. Arbetsgruppen pekar också på att eventuella framtida önskemål om repatriering är ett argument för att samlingen behålls, det vill säga inte avvecklas.

Forskning i samlingen bör vara tillåten, enligt arbetsgruppens rekommendationer, men endast efter ett ansökningsförfarande där berörda grupper involveras i processen. Arbetsgruppen rekommenderar också att särskilda riktlinjer, som värnar människovärdet och utarbetas i samråd med berörda grupper, tas fram för forskning i samlingen. Också medicinhistoriskt bruk, det vill säga exempelvis utställningar, bör vara tillåtet efter godkännande av en särskild kommitté.

Arbetsgruppens rapport finns att läsa i sin helhet här.