Skip to main content
Publicerad: 2020-02-21 10:53 | Uppdaterad: 2020-03-31 17:49

Proaktivitet och meddelarfrihet diskuterades på etikrådets seminarium

Internationellt samarbete, livliga debatter och att gå längre än vad lagen kräver – det var några av många exempel på hur Karolinska Institutet kan arbeta proaktivt med etiska frågor som dryftades under etikrådets senaste seminarium. Eventet gästades av justitieråd Thomas Bull som förespråkade en organisationskultur som uppmuntrar kritisk betraktelse av den egna verksamheten.

Photo of Claes Frostell moderating the Ethics Council seminar panel conversation.
Claes Frostell som moderator under etikrådets panelsamtal. Foto: Stefan Zimmerman.

I onsdags höll KI:s etikråd sitt andra seminarium sedan ordförande och KI:s vetenskapliga ombud Claes Frostell tillträdde i höstas. Rådet har som mål att verka för att en diskussion om etik förs inom KI. Det är även en viktig pusselbit i att uppnå KI:s målsättning i strategi 2030 om att ha ett proaktivt förhållningssätt till etik som genomsyrar hela verksamheten.

– Etik ska inte bara diskuteras av experter i slutna rum. Etiken måste spridas och finnas i hela organisationen på alla nivåer, bland studenter, utbildare och toppforskare, sa ordförande Claes Frostell under seminariet.

Han hade tillsammans med rådets andra ledamöter bjudit in Thomas Bull vid Högsta förvaltningsdomstolen för att hålla ett föredrag om vilka lagar myndigheter som KI måste förhålla sig till när det gäller yttrande- och meddelarfrihet.

Starkt meddelarskydd i Sverige

Photo of Thomas Bull giving a lecture during Ethics Council seminar.
Thomas Bull, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Foto: Stefan Zimmerman.

Thomas Bull, även nytillträdd ordförande i Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, noterade att Sverige ligger i förgrunden när det kommer till att försvara myndighetsanställdas rätt att delge medierepresentanter uppgifter om den egna verksamheten. Myndighetsanställda kan till exempel berätta om vissa sekretessbelagda uppgifter så länge dessa inte listas under ”kvalificerad sekretess,” berättade han. Och till skillnad från vissa amerikanska filmer, som kan ge intrycket av att journalister kan välja om de vill avslöja sina källor, så är svenska journalister bundna av lag att skydda myndighetskällor som vill vara anonyma, sa han.

Lagarna förbjuder även myndigheter från att efterforska vem som har lämnat en viss uppgift samt att vidta repressalier mot en uppgiftslämnare. Däremot har myndigheter självklart rätten att bemöta kritik offentligt och ge sin bild av situationen.

Felfinnare ska uppmuntras

Progressiva myndigheter kan välja att göra mer än vad lagen kräver genom att till exempel uppmuntra till en kultur som välkomnar påpekanden av fel och brister, påpekade Thomas Bull.

– Det gäller att få till ett sätt att tänka där inte kritisk betraktelse av den egna verksamheten måste vara så hotfull utan en del av ett naturligt utvecklingsarbete, sa Thomas Bull.

På KI finns idag till exempel ett incidentrapporteringssystem på webben där medarbetare och studenter kan rapportera avvikelser eller potentiella risker, antingen med namn eller anonymt. Syftet är att göra det enkelt för medarbetare att rapportera säkerhetsrisker eller misstänkta missförhållanden så att dessa kan utredas och åtgärdas.

Proaktivt synsätt

Photo of panel conversation during Ethics Council seminar.
Rektor Ole Petter Ottersen under etikrådsseminariets panelsamtal. Foto: Stefan Zimmerman.

Under seminariets panelsamtal med etikrådets ledamöter, rektor Ole Petter Ottersen och Thomas Bull framkom ytterligare exempel på hur KI arbetar eller kan arbeta proaktivt med etiken.

Rektor Ole Petter Ottersen noterade vikten av att få till en internationell samsyn kring de etiska frågorna, så att forskare följer samma etiska kompass oavsett vilka länder de verkar i.

Katarina Cvek, som arbetar med försöksdjursfrågor på Sveriges lantbruksuniversitet och är medlem i etikrådet, påpekade potentialen i att fostra en omsorgskultur om djuren som sträcker sig utöver lagkraven.

Studentrepresentanten Robert Meriruoho lobbade för livliga diskussioner på alla nivåer inom KI.

– Det jag ganska frekvent hör från mina medstuderande och doktorander är att man har en önskan om att istället för att släcka bränder och slå larm skulle ha en mer preventiv arbetsmiljö och organisationskultur där man konstant jobbar med dessa frågor så att man hinner reagera innan det börjar brinna, sa Robert Meriruoho.

Etiksymposium om gensaxen i höst

På KI Syd har man tagit till sig av budskapet om proaktivitet. Den 3 september arrangerar institutionerna vid KI:s södra campus ett heldags etiksymposium om den så kallade gensaxen Crispr, som ger nya möjligheter att förändra och byta ut delar av arvsmassan.

– Det är just den typ av proaktivitet vi behöver på KI. Det som är helt omöjligt är om vi som forskare bara ska vänta på att man ska reglera forskningen, då kan forskningen stoppas. Forskare i samhället måste ta ansvar och tänka igenom vad som blir konsekvenserna av den forskningen vi bedriver, sa Ole Petter Ottersen.

    Vill du lära mer om etik i forskning, då kan dessa seminarier vara något för dig:

    • Vetenskapsrådet seminarium om genredigering och etik (20 mars)
    • KI Syd etiksymposium om gensaxen Crispr (3 september)
    • Etikrådets seminarium om forskning på utsatta grupper (oktober/november)