Prisföreläsning om cellsignaler vid diabetes
Diabetesdagen vid Karolinska Institutet har i år ett stort tema om bukspottkörteln och möjligheten att omprogrammera den till att producera mer insulin. Dessutom en hel del om hur en rörlig livsstil påverkar sjukdomen. Under dagen delas också det prestigefulla Jacobaeuspriset ut med en särskild föreläsning av pristagaren om cellsignalering.
I våra celler finns ett antal signaleringsmolekyler. En familj av sådana molekyler heter fosfoinositid 3-kinaser och spelar en avgörande roll för ämnesomsättningen. Forskaren som upptäckte denna familj, Lewis Cantley vid Weill Cornell Medical College i USA, får i år Jacobæuspriset för sin forskning och kommer att hålla en föreläsning under Diabetesdagen.
- Om detta cellsignaleringssystem inte fungerar kan insulin inte ta hand om glukos i fett- och muskelceller. Detta är centralt i cellens tillväxt och har därför betydelse för både ämnesomsättning och cancer, säger Anna Krook, professor vid Karolinska Institutet.
Syftet med priset är att främja medicinsk forskning och det delas ut årligen av Novo Nordisk Foundation till en framstående internationell forskare. H.C. Jacobæus (18791937) var professor vid Karolinska Institutet och pionjär inom klinisk forskning.
Från detta molekylära fynd i cellen rör sig konferensens innehåll vidare till fysisk aktivitet och påverkan på ämnesomsättningen. Ny forskning visar betydelsen av aktivitet som inte direkt har med träning att göra utan snarare med hur vi rör oss under hela dygnet. James A Levine, Mayo Clinic, USA, talar om den så kallade fidget-faktorn som snarast kan översättas med rastlöshetsfaktorn. Den har han bland annat studerat med särskilt utformade underkläder som mäter aktivitet i kroppen.
- Han har sett att ett banalt sätt att röra sig får stor betydelse för ämnesomsättningen. Det handlar om små saker som till exempel hur ofta man reser sig upp från sittande ställning. Om man är lite glömsk och måste resa sig och hämta saker ofta påverkar det metabolismen, förklarar Anna Krook.
Konferensen har också ett stort tema om bukspottkörteln och hur den fungerar. Bland annat finns en föreläsning om vilka hormoner, förutom insulin, som kan ha betydelse vid diabetes. Alla delar av bukspottkörteln producerar inte insulin, men nu finns det förhoppningar om att programmera om cellerna i de så kallade exokrina delarna av bukspottkörteln så att de också kan tillverka insulin när insulinproduktionen är störd. Hör mer om detta under konferensen.
Journalister är välkomna till konferensen och att intervjua forskarna.
- Konferens: The H.C. Jacobæus symposium on Molecular and physiological aspects of Diabetes Mellitus
- Tid: 15 november kl. 09:00 - 17:00
- Plats: Aula Medica, Nobels väg 6, Karolinska Institutet campus Solna
För frågor, kontakta:
Juleen Zierath
| Telefon: | 08-524 875 80 |
| Enhet: | Integrativ fysiologi |
| E-post: | Juleen.Zierath@ki.se |
Anna Krook
| Telefon: | 08-524 878 24 |
| Enhet: | Krook Anna grupp - Integrativ fysiologi |
| E-post: | Anna.Krook@ki.se |