Priser till diabetes- och metabolismforskare

Två forskare vid Karolinska Institutet prisas för rön som kan få stor betydelse för bland annat diabetes 2. Per-Olof Berggren får Axel Hirschs pris för sina nya upptäckter kring insulinfrisättningen i bukspottkörteln och Kirsty Spalding får Eric K. Fernströms pris för sina nya rön kring omsättningen av fett.

– Deras forskningsresultat är viktiga för sjukdomar som fetma, diabetes och blodfettsrubbningar och kan leda till nya läkemedel och behandlingar i framtiden, säger Martin Ingvar, dekanus för forskning vid Karolinska Institutet.

Axel Hirschs pris

Per-Olof Berggren, professor vid The Rolf Luft Research Center for Diabetes and Endocrinology, Karolinska Institutet, får Axel Hirschs pris för sin upptäckt att insulinfrisättningen i bukspottkörteln inte fungerar så som man tidigare trott. Upptäckten att frisättningen inte kontrolleras direkt av nerver utan endast indirekt via blodet, kan få stor betydelse för framtida läkemedel mot diabetes 2.

Resultaten visar att de tidigare studier som gjorts på möss inte stämmer när det gäller människa. De Langerhanska öarna i bukspottkörteln, där frisättningen av insulin sker, innehåller hos möss en stor mängd nerver, som har direktkontakt med körtelcellerna. Men hos människa visar det sig alltså att nervsystemet inte har direktkontakt med körtelcellerna utan endast indirekt via blodflödet till de Langerhanska öarna.

Förra året publicerade Per-Olof Berggrens forskargrupp dessutom studier om en ny signalväg i bukspottkörteln, som kan få stor betydelse ur behandlingsperspektiv.

Eric K Fernströms pris

Kirsty Spalding, forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet, får Eric K Fernströms pris för sina banbrytande studier kring omsättningen av fett och fettceller och deras betydelse för ämnesomsättningen. Av särskild vikt är hennes utveckling av en ny metod som innebär att hon med hjälp av kol-14-datering kan åldersbestämma celler hos vuxna människor.

Fettceller består till stor del av lipider, som är uppbyggda av kol. Med hjälp av kol-14-dateringen får Kirsty Spalding reda på lipidernas omsättning i fettcellerna och kan studera om omsättningen förändras vid metabola sjukdomar.

Hennes forskning har visat att lipidomsättningen är annorlunda hos överviktiga individer jämfört med icke överviktiga. Ett viktigt fynd är att lipiderna i fettceller inte enbart är viktiga regleringen av mängden kalorier, utan även har betydelse för olika sjukdomar. Ett annat fynd är att vanlig fetma, som ofta tros bero på dåliga levnadsvanor, även beror på en lägre omsättning av lipiderna i fettcellerna.

Ett tredje fynd är att hon har funnit en trolig orsak bakom dyslipidemi, en sjukdom där den drabbade har en onormalt hög mängd lipider, till exempel kolestorol, i blodet.