Pengar är inte allt – innovationer som skapar andra värden
KI:s stödsystem måste bli bättre på innovationer som syftar till att skapa värde för patienter, snarare än att tjäna pengar. Det anser Sophia Savage, som arbetar med en kortlek som ska få människor att prata mer om vad som är viktigt för dem i livets slutskede.
”Att vara fri från smärta”, ”att behålla min humor”, ”att mina närmaste är förberedda på min död”. Det är exempel på påståenden i den så kallade DöBra-kortleken, som syftar till att väcka samtal om hur en människa vill ha det när hon är döende. Kortleken har utvecklats i USA och kom till Sverige via Carol TIshelman, professor i innovativ vård vid institutionen för lärande, informatik, management och etik och Olav Lindqvist, forskare och projektsamordnare vid samma institution. I deras forskning har korten anpassats till svenska förhållanden och testas i samarbete med patient- och pensionärsföreningar.
För att forskarna på KI skulle kunna gå vidare i sitt arbete behövdes ett avtal med den amerikanska ideella organisationen som äger upphovsrätten till korten, berättar Sophia Savage, projektsamordnare i forskargruppen.
– Vi vill inte sälja kortleken för ekonomisk vinning, men använda den i forskningssyfte och eventuellt distribuera den till självkostnadspris för forskning och för att främja dialog kring döende, död och sorg. Vi behövde ett avtal för att ha rätt att göra det, men också för att kunna skydda kortleken Sverige så att ingen kopierar den och börjar sälja korten, säger hon.
För läkemedel och medicinteknik är det ett mer väloljat maskineri.
Sophia Savage förstod att hon behövde hjälp av en jurist och kontaktade KI:s innovationskontor. De kopplade ihop henne med en jurist vid KI som introducerade henne för en jurist vid Uppsala universitet med kompetens inom upphovsrätt. Efter en lång process, med avtalsformuleringar och diskussioner fram och tillbaka mellan KI-forskarna, juristen och den amerikanska organisationen, har avtalet nu godkänts.
Sophia Savage är jättenöjd, men konstaterar att arbetet hade kunnat gå smidigare. Hennes erfarenhet är att KI:s innovationssystem inte är inriktat på att ta hand om så kallade sociala innovationer, där det handlar mer om att skapa värde för samhället eller patienten än på att tjäna pengar.
– Vi bemöts positivt, men det saknas kompetens och upparbetade processer. För läkemedel och medicinteknik är det ett mer väloljat maskineri. Jag tycker att sociala innovationer måste lyftas fram i samtalen om innovation och i KI:s stödsystem, så att forskare vet att det finns vägar för att fånga upp även idéer som handlar om förbättrade processer i vården, till exempel. Det är ett viktigt område inte minst för många unga i dag och kan ge stor och samhällsnytta, säger hon.
Text: Sara Nilsson
Foto: Gustav Mårtensson
Fotnot: Artikeln är publicerad i en stor special om att gå från idé till nytta i KI Bladet 2/2016 (sidorna 10–23).
1) KI:s innovationssystem bör expandera sin expertis inom innovation så att den även inkluderar socialt entreprenörskap.
2) Identifiera den kompetens som redan finns på universitetet kring hur man startar eller samarbetar med ideella föreningar. Den kunskapen finns hos olika forskare och forskarnätverk, men det är svårt att få en överblick eftersom dessa kunskaper varken premieras eller lyfts fram.
3) Skapa mötesplatser, fysiska och virtuella, där du kan träffa andra som har liknande idéer och syften.