Överenskommelse med landstinget om pilotprojekt inom klinisk forskning

Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting har idag kommit överens om starta pilotprojektet 4D, med syftet att förbättra flera områden inom FoUU - forskning, utveckling och utbildning.

Arbetet med att ta fram en gemensam handlingsplan som ska klargöra förutsättningarna för hur hälso- och sjukvården kan utformas och bedrivas i samklang med forskning, utbildning, utveckling och innovationer beräknas inledas inom ett halvår. Projektet ska också visa hur forskningsresultat effektivt kan överföras i bättre vård och folkhälsa, bland annat genom att det skapas förutsättningar för medicinsk informatik som bärare av patientdata. I ett föränderligt vårdlandskap med flera olika vårdgivare behövs en sammanhållen struktur för medicinsk informatik, oavsett vem som ger vården.

Det har skett stora och snabba förändringar inom vårdorganisationen där allt fler aktörer, både från landstinget och privata vårdgivare, ingår. Samtidigt har det skett stora förändringar i hur den kliniska forskningen vill arbeta. Gamla strukturer och metoder fungerar inte längre. Karolinska Institutet och landstinget har en samsyn kring hur viktigt det är att klinisk forskning får tillgång till tillräckligt stora patientgrupper.

- Vi måste kunna studera många patienter med samma sjukdom under lång tid för att kunna avgöra om specifika gen- eller proteinmönster är kopplat till bra eller dålig sjukdomsprognos. Därför blir uppföljning av patienter i noggranna kvalitetsregister kopplade till biobanker morgondagens viktigaste resurser i den nya kliniska forskningen, säger Jan Andersson prorektor vid Karolinska Institutet.

I den struktur som ska tas fram för den medicinska informatiken är grunden att patienten efter sitt godkännande ska kunna följas genom hela sin sjukdomsutveckling. Patienterna kommer att erbjudas regelbundna provtagningar och resultaten avkodas och sparas i biobanker och rapporteras till kvalitetsregister. Genom långsiktiga uppföljningar av individuella sjukdomstillstånd kopplade till biobanksprov får Sverige unika möjligheter att utveckla hälso- och sjukvården.

- Vi är väldigt glada att vi har kommit till den här punkten och att Stockholms läns landsting visat på beslutsamhet i den här viktiga frågan, säger Harriet Wallberg-Henriksson, rektor vid Karolinska Institutet.

Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting ska nu ta fram metoder för hur förutsättningarna för den kliniska forskningen ska förbättras, och för hur resultaten från den kliniska forskningen effektivare ska leda till nya och förbättrade behandlingar. Detta görs i ett första steg inom fyra diagnosområden inom några av de vanligaste folksjukdomarna: Hjärt- kärlsjukdom, bröstcancer, diabetes typ 2 och reumatologi. Senare kommer fler folksjukdomar att ingå i arbetet.

- Det här är en kraftsamling för att dels ge bättre vård till patienterna, samtidigt som det är en satsning för att utnyttja innovationskraften i vår region, säger Harriet Wallberg-Henriksson.

- Ett stärkt samarbete mellan universitet, landsting och företag är betydelsefullt för att utveckla Stockholmsregionen till en internationellt ledande arena för life science. Ett sammanhållet informatiksystem skapar ökat intresse hos industrin för ny samverkan kring läkemedelsutvecklingen i vårt land, säger Harriet Wallberg-Henriksson.

Överenskommelsen presenterades idag i debattartikel i Dagens Nyheter och vid en pressträff tillsammans med Stockholms läns landsting.