Nyhetsarkiv

Elli Mouchtaridi från Centrum för infektionsmedicin (CIM), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln Regulation of lung macrophage differentiation and function by cholesterol metabolites", den 8 maj 2026. Handledare är Johan Sandberg.

En engångsinfusion av järn fungerar bättre och är mer kostnadseffektiv än dagliga järntabletter vid järnbristanemi under graviditet. Det visar en ny studie publicerad i The Lancet Obstetrics, Gynaecology & Women’s Health. Resultaten kan vara till hjälp för vårdbeslut i miljöer med begränsade resurser.

En konsekvensanalys från Institutet för miljömedicin visar att föreslagna ändringar i trafikbullerförordningen kan leda till ökad ohälsa. Förslaget, som tagits fram av Boverket, innebär bland annat att kravet på en ljuddämpad sida i bullerutsatta bostäder tas bort.

Personer med svår astma har nästan dubbelt så hög risk att dö i förtid jämfört med andra astmapatienter. Det visar en ny studie som publiceras i European Respiratory Journal.

I en vecka förvandlades ett konferensrum på det gamla fängelset Långholmen i Stockholm och gräsplanen utanför till det fiktiva landet Marconia, när den nya svenska förstärkningsresursen för katastrofmedicinska insatser träffades för att öva. Den veckolånga övningen planerades och genomfördes av forskargruppen Global katastrofmedicin på Karolinska Institutet (KI), som är ett av Socialstyrelsen utsett kunskapscentrum inom ämnet.

Reumatikerförbundet delar i år ut nära 14 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar. En tredjedel av de beviljade forskningsprojekten bedrivs vid Karolinska Institutet.

Ett enzym i levern skulle delvis kunna förklara könsskillnader i kroppens hantering av kolesterol och risken att drabbas av åderförkalkning. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Nature Communications och som bygger på försök i möss och mänskliga leverceller.

Små avvikelser i blodsocker, blodfetter och inflammation flera år före en graviditet kan kopplas till ökad risk för havandeskapsförgiftning och högt blodtryck under graviditeteten. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i JAMA Network Open. Resultaten kan bidra till tidigare riskbedömning och förebyggande insatser i mödravården.

Låga doser av det potentiella läkemedlet endoxifen minskar brösttätheten i samma omfattning som standardbehandlingen tamoxifen, men utan att ge lika svåra biverkningar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Journal of the National Cancer Institute. Resultaten kan få betydelse för framtida förebyggande behandling mot bröstcancer.

Kliniskt forskningscentrum vid S:t Eriks Ögonsjukhus blir en nationell nod för kliniska studier och kliniska läkemedelsprövningar inom ögonsjukvård. Satsningen görs i samverkan med Karolinska Institutet och riktar sig till industri, akademi samt nationella och internationella partners som vill utveckla nya behandlingar för patienter med ögonsjukdomar.

Forskare vid Karolinska Institutet har i samarbete med kollegor vid The Scripps Research Institute och Emory University utvecklat en ny vaccinstrategi som lett till antikroppar som kan neutralisera många olika varianter av hiv. Studien, som publiceras i tidskriften Nature, ger ny kunskap om hur immunförsvaret kan styras mot en särskilt svåråtkomlig del av viruset.

En redan rutinmässigt analyserad genetisk förändring som redan analasyreas rutinmässigt hos patienter med akut myeloisk leukemi kan användas för att identifiera patienter som svarar på en ny, riktad behandling. Det visar en studie publicerad i tidskriften Discover Oncology.

”Vad vi såg i Gaza” – var namnet på ett seminarium som Centrum för hälsokriser och forskargruppen Global katastrofmedicin – hälsobehov och insatser arrangerade den 21 april. Och det handlade just om det. Tre personer, som alla nyligen har arbetat med humanitär hälso- och sjukvård i Gaza, delade med sig av sina erfarenheter och besvarade de många frågor som den engagerade publiken ställde. Deras avslutande ord, att aldrig acceptera att en situation som denna normaliseras, ekade i salen efteråt.

Vårdpersonal, konstnärer och kulturexperter från Norden och Baltikum samlades i Stockholm den 20–21 april 2026 för det andra nordisk-baltiska-seminariet om konst i sjukhusmiljöer. Seminariet arrangerades vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset med fokus på hur konsten bidrar till ökat välbefinnande för patienter, anhöriga och vårdpersonal.

Varje år delas Bengt Fridlunds pris ut till en person som har gjort en betydelsefull vetenskaplig insats inom det kardiovaskulära området. Årets mottagare av priset är Andreas Claesson, verksam vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset.

Ett nytt forskningsprojekt vid Karolinska Institutet ska undersöka om digitala insatser kan hjälpa föräldrar att hantera ilska i vardagen och därmed förebygga negativa konsekvenser för barn.

KI-forskaren Mai-Lis Hellenius har utsetts till vinnare i kategorin Hälsa i utmärkelsen "Årets Mest Lovande Över 60" 2026. Hon tilldelas priset för hennes långvariga och engagerade arbete med att göra forskning om livsstil och hälsa begriplig, relevant och tillgänglig för en bred allmänhet.

Forte har beslutat om långsiktig finansiering av två nationella forskningscentrum som ska stärka kunskapen om vård och omsorg vid demens. Ett av dem är TraCeDem – KI:s transdisciplinära forskningscenter för individanpassad demensprevention, vård och omsorg, som är verksamt vid Karolinska Institutet sedan januari 2026.

Solen glittrade över Stockholms stadshus och Mälarens vatten när 143 doktorer och två hedersdoktorer promoverades i Blå hallen under fredagen den 24 april. Under ceremonin tog de emot sina hattar och hyllades med stråkar, sång och salut – innan firandet fortsatte med en bankett i Gyllene salen.

Vad har en kulturan­tropolog och en zoonotisk virolog gemensamt? Deltagarna vid det två dagar långa mötet inom Nordic Universities Health Crises Network, som nyligen genomfördes på KI, förenades av att de arbetar i skärningspunkten mellan forskning och policy med fokus på kriser. Under mötet diskuterades hur universitet kan kommunicera för att behålla sin relevans i krissituationer och samtidigt stärka sitt samhällsengagemang – för att bättre kunna stödja resten av samhället i kristider.

Laura Bub från Centrum för infektionsmedicin (CIM), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln Regulation of lung macrophage differentiation and function by cholesterol metabolites", den 29 april 2026. Handledare är Tim Willinger.

Federico Iovino har beviljats ett femårigt konsolideringsanslag från Karolinska Institutet för sin forskning om bakteriella infektioner som drabbar hjärnan. Finansieringen gör det möjligt med långsiktig planering i studier av tillstånd som hjärnhinneinflammation och hjärninflammation.

Här sammanfattar Karolinska Institutets presstjänst KI:s synlighet i svenska och internationella medier.

Professor Anna Martling vid Karolinska Institutet har utsetts till hedersledamot i American Surgical Association (ASA), en av världens mest prestigefyllda kirurgiska organisationer. Utnämningen ägde rum vid ASA:s årsmöte i Seattle den 23 april 2026.

Nu är den första delen i den externa utvärderingen av Karolinska Institutets forskning färdig. Granskningen görs av en internationell expertpanel som lyfter behovet av ett tydligare strategiskt ramverk, stärkt intern kommunikation samt utveckling av ledarskap och karriärvägar.

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer i blodet. Det visar en stor registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JAMA Network Open.

Nya ledtrådar från genetisk forskning kan förklara vad som orsakar det vanligaste medfödda hjärtfelet. Forskare vid KTH och Karolinska Institutet har identifierat sällsynta DNA-förändringar under fosterutvecklingen som kan leda till att en hjärtklaff bildas med två segel i stället för tre, ett tillstånd som kallas bikuspid aortaklaff (BAV).

En ny studie från Karolinska Institutet visar att genanalys av bröstcancertumörer kan identifiera patienter som inte har nytta av cellgifter som ges före operation. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nature Communications, kan på sikt bidra till mer individanpassad behandling.

Amanda Andersson-Rolf vid Karolinska Institutet tilldelas Swedish Foundations’ Starting Grant 2026. Med anslaget ska hon studera acinära celler i bukspottkörteln – kunskap som kan bidra till nya behandlingar av pankreatit.

Verksamhetsrapporten 2023–2025 ger en översikt av Aging Research Center (ARC):s tvärvetenskapliga forskning om hjärnans åldrande, demens, psykisk hälsa, gerovetenskap, multisjuklighet, skörhet, ojämlikheter i hälsa, vårdorganisation och sociala relationer i äldre ålder.

Adopterade barn som vuxit upp i mer gynnsamma familjemiljöer än sina syskon löper lägre risk för psykisk ohälsa, kriminalitet och sociala problem – fördelar som i vissa fall sträcker sig vidare till nästa generation. Det visar en ny studie av svenska syskonpar som publicerats i tidskriften BMJ.

Proteinnivåerna i blodet förändras tydligt redan under barndom och tonår, och skillnader mellan flickor och pojkar blir allt mer uttalade med åldern. Det visar en ny studie i Nature Communications från Karolinska Institutet i samarbete med kollegor från SciLifeLab och KTH. Resultaten pekar på att proteinvärden i blodet förändras under livet, vilket gör vuxnas referensvärden otillräckliga för barn och ungdomar.

Torbjörn Tomson, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, tilldelas priset European Epileptology Award. Priset delas ut av International League Against Epilepsy (ILAE) och Tomson får det bland annat för sitt arbete med att öka kunskapen om epilepsiläkemedel och epilepsi under graviditeten.

Docenturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 mars 2026 att anta Anna Granath som docent i oto-rhino-laryngologi.

Autism och adhd definieras utifrån diagnoskriterier som fokuserar på svårigheter. I en ny doktorsavhandling vid Karolinska Institutet visar psykologen Lovisa Alehagen hur fokus på funktionsförmåga i vardagen kan ge en mer heltäckande bild av individen med hjälp av WHO:s klassifikation ICF och en digital plattform för funktionsbedömning.

Andrew P. Feinberg, Foreign Adjunct Professor vid forskargruppen Translationell psykiatri, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, har tilldelats 2026 års AACR–G.H.A. Clowes Award för enastående grundläggande cancerforskning.

Trots nya diagnosmetoder och utbyggda vaccinationsprogram drabbas många barn i Uganda fortfarande av allvarliga hjärninfektioner. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i The Lancet Regional Health – Africa. Forskarnas analys pekar på enkla kliniska tecken som kan hjälpa sjukvården att snabbare identifiera barn med hög risk att avlida.

Professor Karl-Johan Malmberg tilldelas Tobiaspriset 2026 för sin forskning om cellbaserad immunterapi vid blodcancer. Prissumman på 10 miljoner kronor fördelas med 2 miljoner per år under en femårsperiod.

Personer som varit med om svåra händelser i barndomen har ökad risk att senare i livet utveckla en depression som är svår att behandla. Det visar en ny tvillingstudie från Karolinska Institutet baserad på svenska tvillingdata, publicerad i JAMA Network Open.

De flesta äldre vuxna behåller en stabil kognitiv funktionsnivå, självständighet och ett hälsosamt socialt liv när de åldras, enligt en ny longitudinell studie från Karolinska Institutet. Resultaten visar också att starkare socialt stöd kan hjälpa vissa personer att hantera en försämrad kognitiv förmåga utan att förlora sin självständighet i vardagen.

Nu lanseras Karolinska Institutet Innovation, där medarbetare och studenter kan få hjälp att pröva sina idéer. Det långsiktiga målet är att nyttiggöra forskningsresultat för samhällets och patienters bästa.

Nu genomför Karolinska Institutet en undersökning om studenters upplevelser av lika villkor. Resultaten ska bidra till att utveckla arbetet med en inkluderande och rättvis studiemiljö.

Karolinska Institutets Centrum för AI-innovation ska fungera som stöd och kompetensnod. Det är viktigt att vårdprofessionen sitter i förarsätet så att tekniken anpassas till användarna och inte tvärtom, menar två företrädare.

På mindre än två år har Robert Harris, professor vid Karolinska Institutet, nått över 16 miljoner människor genom sina inlägg på den sociala medieplattformen LinkedIn. Nu har han blivit antagen till Le Centile, ett exklusivt internationellt nätverk för personer inom digital kommunikation.

En forskare vid Karolinska Institutet har tilldelats ett treårigt stipendium från den amerikanska Alzheimer’s Association för att studera ett nytt, icke‑invasivt sätt att leverera potentiella behandlingar till hjärnan vid Alzheimers sjukdom.

Hur fattar vi beslut – och varför misslyckas vi ibland?

Universitetet i Bonn och Radboud University har nöjet att bjuda in till ansökningar för Joint Autumn School on Decision-Making, som organiseras inom NeurotechEU-alliansen.

Ahmadreza Djalali har suttit fängslad i Iran i tio år under hot om avrättning. KI-forskarens fall sätter ljus på ett växande hot mot den akademiska friheten – även i västländer som Sverige.

Med Dr Ann-Sofie Rudberg som är forskare på Karolinska Institutet och neurolog på Danderyds sjukhus, har fått stora anslag från Kamprads stiftelse och Epilepsifonden för forskning om läkemedelsresistent epilepsi och kostbehandling.

Charlotte Ytterberg, avdelningen för fysioterapi, får 2,7 miljoner i fortsättningsanslag för projektet Förbättrad kommunikation i vården – implementering av Teach Back.

Forskare vid Karolinska Institutet och KTH har utvecklat en förbättrad metod för att skapa insulinproducerande celler från mänskliga stamceller. Resultaten, som publiceras i Stem Cell Reports, visar att cellerna fungerar väl i laboratoriet och kan återställa blodsockerkontroll hos möss med diabetes.