Nyhetsarkiv

Radboud University arrangerar en veckolång fördjupningskurs där deltagarna får utforska hur neuroteknologier påverkar vardagslivet genom centrala kliniska tillämpningar. Genom föreläsningar, praktiska demonstrationer och möten med användare får deltagarna ta del av neuroteknologins tekniska, kliniska och etiska dimensioner, med stöd av expertis från Radboud University och NeurotechEU-partners.

Nu kan forskare hjälpa dem som lider av postcovid. Ny forskning ger också biologiska ledtrådar till varför vissa drabbas av långvariga kognitiva besvär efter covid-19.

När ett AI-system inom hälso- och sjukvården ger ett säkert svar – bör läkare lita på det? I en ny artikel från Frontiers in Artificial Intelligence hävdar bland andra Farhad Abtahi, forskare vid KI, att frågan i sig är fel och att hela området behöver omvärdera hur medicinska AI-system utformas. Här utvecklar han resonemanget.

Finn Åkerström från avdelningen för integrativ kardiovaskulär, cancer- och åldrandeforskning (ICCA), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Catheter Ablation of Atrial Fibrillation: Technological Advancements and Long-term Effects on Morbidity and Mortality", den 13 mars 2026. Handledare är Nikola Drca.

Beteendeförändringar hos äldre – såsom ångest, depression, irritabilitet, apati eller agitation, tillsammans kallade neuropsykiatriska symtom – kan uppträda långt innan en demensdiagnos. En ny studie från Karolinska Institutet och Universitetet i Perugia, publicerad i Alzheimer’s & Dementia, visar att dessa symtom bildar mönster hos äldre individer, från kognitivt friska till personer med demens.

Läkningen av ryggmärgen beror på noggrant avstämda interaktioner mellan skadade nervceller och deras omgivning enligt en ny studie publicerad i Science Advances av forskare vid Karolinska Institutet.

Trots en ansträngd vårdsituation och oro för försenade cancerdiagnoser förblev barncanceröverlevnaden i Sverige stabil under covid-19-pandemin. Antalet insjuknade varierade något mellan olika cancerformer, men forskarna såg inga tecken på sämre överlevnad under det första året efter cancerdiagnos.

Lundbeckfonden i Danmark har tilldelat professor Patrik Ernfors The Brain Prize 2026 för banbrytande upptäckter om hur nervsystemet tolkar beröring och smärta. Hans forskning har klargjort viktiga aspekter av kroppens förmåga att uppfatta den fysiska världen, och öppnat nya möjligheter för utveckling av behandlingar för långvarig smärta. Han delar priset med professor David Ginty, Harvard Medical School.

Forskargruppen ledd av Craig Wheelock vid Institutet för miljömedicin (IMM) har nyligen stärkt sina analytiska resurser genom att införskaffa två nya masspektrometrar. Med totalt sex instrument i drift är Wheelock-labbet nu en av de mest välutrustade masspektrometrifaciliteterna inom sitt område.

Emma R Andersson, senior forskare och docent vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, samt Joanna Rorbach, senior forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, tilldelas Göran Gustafsson-priset av Kungliga Vetenskapsakademien.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny teknik som visar hur proteiner interagerar med RNA-molekylen som bär genetiska instruktioner i våra celler. Studien, som publicerats i Nucleic Acids Research, ger ny kunskap om en viktig del av genregleringen och kan leda till bättre förståelse av sjukdomsmekanismer.

Under remissperioden den 5-22 mars är det möjligt för forskare och medarbetare på KI att påverka det första förslaget till KI:s lokala nivåindelade tidskriftslista (KI-JL). Alla publicerande forskare eller forskare som är sakkunniggranskare för tidskrifter uppmanas att delta i remissen.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en beräkningsmetod som kan simulera rörelser hos några av cellens största proteinkomplex. Studien publiceras i Nature Communications.

Personer som använder läkemedel med antikolinerga effekter, inklusive vissa antidepressiva, läkemedel mot urininkontinens och vanliga antihistaminer, löper en högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i BMC Medicine.

En ny internationell rapport som publicerats i United European Gastroenterology Journal och letts av forskare vid Karolinska Institutet presenterar den första tydliga definitionen och diagnostiska kriterierna för fettbukspottkörtel. Målet med konsensusrapporten är att förbättra kommunikationen mellan kliniker, stödja framtida forskning och skapa mer enhetlig vård globalt.

Nya medel från Region Stockholm i samverkan med Karolinska Institutet ska stödja avancerad forskning om klusterhuvudvärk vid universitetet. Genom att kombinera genetiska studier med forskning om sömn och dygnsrytm ska projektet bidra till bättre vård för en patientgrupp med hög sjukdomsbörda och risk för feldiagnostik.

Frustration bakom ratten kan öka risken för olyckor – men det är långt ifrån den enda faran. Möt tre forskare som intresserat sig för trafiksäkerhet.

Antisense-oligonukleotider (ASO), en typ av syntetiska genetiska läkemedel, kan påverka hur celler lagar skador på sitt DNA. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Nature Communications. Fynden kan få betydelse för utvecklingen av framtidens behandlingar av genetiska sjukdomar och ökar samtidigt vår förståelse för hur RNA, naturliga motsvarigheter till ASOs, deltar i cellens DNA-reparationssystem.

Achilleas Fardellas från Centrum för infektionsmedicin (CIM), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Regulation of Macrophage Function by ADAR1 in Metabolic Disease", den 6 mars 2026. Handledare är Niklas Björkström.

Nikki Svärdsén började ifrågasätta varför hon så sällan var nöjd med sin kropp. Genom sitt Instagramkonto fann hon ett nytt sätt att se på sig själv.

När Fredrik Boltes vägde 160 kilo kände han att det var dags att ta reda på mer om vad en gastric bypass faktiskt innebär. Det ledde till en livsavgörande resa och en uppmärksammad dokumentär.

Sedan några år ligger kurvan över barn­obesitas ganska stabilt. Men användning av de nya läkemedlen ökar.

En minoritet av svenskarna har normalvikt, var femte har obesitas. Nya, effektiva läkemedel har drastiskt förändrat möjligheterna till behandling. Det kan leda till förståelse för sjukdomen – kanske även för patienterna själva.

Depression och andra psykologiska faktorer kan hänga samman med risken för förvirringstillstånd efter operation hos äldre. Det visar en ny systematisk översikt från Karolinska Institutet som publiceras i British Journal of Anaesthesia. Studien sammanfattar resultat från över 6 700 patienter.

Karolinska Institutet uppmärksammade den 19 februari årets mottagare av utmärkelsen "För Nit och Redlighet i rikets tjänst" vid en ceremoni i Nobel Forum. Under kvällen hyllades kollegorna som under 30 år bidragit till KI:s utveckling och till svensk statsförvaltning med tal, musik och middag i en varm och festlig atmosfär.

Kursen Pedagogik för doktorandhandledare pågår just nu och ger KI:s handledare en djupare förståelse för inlärningsprocesser och handledningspedagogik. Genom teori, reflektion och utbyte med kollegor stärker deltagarna sin förmåga att stödja doktorandernas utveckling till självständiga forskare.

Forskaren och professorn Anna Dimberg vid Uppsala universitet tilldelas priset för sina upptäckter av tertiära lymfoida strukturer (TLS) i hjärntumörer och deras avgörande roll i att aktivera ett effektivt immunsvar mot cancer.

Forskare vid Karolinska Institutet deltar i ett omfattande internationellt samarbete som ska förbättra tidig identifiering och förebyggande av tvångssyndrom (OCD) hos barn. Satsningen finansieras med 2,2 miljoner pund (cirka SEK 26,8 miljoner) från programmet Wellcome Discovery och leds av professor Philip Shaw vid King’s Maudsley Partnership for Children & Young People.

HPV vaccination minskar risken för livmoderhalscancer under minst 18 år, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i The BMJ. Forskarna såg inga tecken på avtagande skydd över tid.

När ARC fyllde 25 år i fjol fick de ett bidrag från Forte för att kunna hålla en dag om äldreforskning. Den 5 februari anordnade de därför ”Forum för äldreforskning – Vad har vi uppnått och vart är vi på väg?”, där de samlade forskare från hela Sveriges forskare inom åldrande för att dela med sig av sina forskningsresultat. Det blev en välbesökt och inspirerande dag där forskare, praktiker och andra intresserade samlades i Aula Medica för att ta del av aktuella rön och framtidsperspektiv.

Inför vårterminen har två nya kårordföranden tagit över vid KI:s studentkårer, Medicinska Föreningen (MF) och Odontologiska Föreningen (OF). Möt Linnea Ammer Jansson och Alexander Suei och hör om deras fokus, drivkrafter och vad de vill åstadkomma under året.

Det är med stor sorg vi meddelar den plötsliga bortgången av professor Nils Wahlgren, framträdande forskare inom strokevården och grundare av SITS International Stroke Thrombolysis Registry.

Nästan hälften av de patienter som lagts in på sjukhus för akut hjärtsvikt i Europa återinläggs inom ett år, visar en ny studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i European Heart Journal. Dessutom är risken för död fortsatt hög, särskilt för dem med mer kraftigt nedsatt hjärtfunktion.

Uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning (ADHD) är ett vanligt neuropsykiatriskt tillstånd som påverkar hur hjärnan utvecklas och fungerar. Det märks oftast redan i barndomen, och mer än hälften av dem som får diagnosen fortsätter att ha symtom som vuxna. Läkemedel kan minska symtomen, men behandlingens effektivitet beror på om läkemedlen tas regelbundet.

Strategic Research Area Neuroscience – StratNeuro - utlyser en ansökningsomgång för att stödja postdoktorala forskare vid Karolinska Institutet.

Syftet med detta bidrag är att stödja framstående postdoktorala forskare inom grundläggande och klinisk neurovetenskap som redan bedriver forskning vid KI och som behöver stöd för att fortsätta och slutföra sina projekt.

Junior Faculty vid KI SÖS strävar efter att stödja juniora forskare och uppmuntra tvärvetenskapliga samarbeten. Därför utlyser de nu ett Start-up Collaboration Grant.

Karolinska Institutet och Stockholms universitet startar ett gemensamt kandidatprogram i nutritionsvetenskap – den enda utbildningen i sitt slag i Sverige.

Fler fall av kolorektalcancer upptäcks i ett tidigt skede efter screening. Det visar en randomiserad klinisk studie av forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet som publicerats i Nature Medicine.

I februari startade den första omgången av Karolinska Institutets uppdragsutbildning Gynekologi för sjuksköterskor (7,5 hp), framtagen efter dialog med Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge om ett tydligt kompetensbehov i kvinnosjukvården. Kursen ges på avancerad nivå, helt på distans och på kvartsfart, vilket gör det möjligt för omkring 30 sjuksköterskor runt om i landet att kombinera studier med kliniskt arbete.

Tidig behandling med hydrokortison kan öka chansen att extremt för tidigt födda barn överlever utan den kroniska lungsjukdomen bronkopulmonell dysplasi (BPD). Det visar en studie av forskare vid Linköpings universitet och Karolinska Institutet som publicerats i JAMA Network Open.

Många forskningsresultat inom psykologi kan inte replikeras. Detta slås fast i en stor internationell undersökning, där hundra artiklar från tre ledande psykologiska forskningstidskrifter satts under lupp. Färre än hälften av de undersökta fynden gick att upprepa. Studien publiceras i tidskriften Science.

En vanlig halsflussinfektion orsakad av streptokocker kan utlösa guttat psoriasis genom att förändra beteendet hos viktiga immunceller, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i eBioMedicine. Resultaten visar hur en infektion kan leda till plötslig hudinflammation, särskilt hos barn och unga vuxna.

Användningen av testosteron ökar snabbt bland svenska män och på nätet framställs hormonet som ett manlighetselixir. Men myterna är vilseledande, och onödig behandling är inte ofarlig.

Åtta unga forskare vid Karolinska Institutet har beviljats postdoktoranslag inom EU:s Marie Skłodowska-Curie Actions (MSCA). Det innebär förstärkta möjligheter att driva forskning som kan bidra till framtidens medicinska genombrott – från mitokondriernas roll i sjukdom till hjärnans kroppsupplevelse och nya strategier för allergibehandling. Konkurrensen har varit extra stor i årets utlysning.

Lukt-tv, pruttfrågor och bebisdoft. Johan Lundströms dagar rymmer allt från behandling av luktbortfall till forskning om hur luktsystemet faktiskt fungerar.

Professor Ute Römling vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi har, tillsammans med 62 andra forskare, valts in i American Academy of Microbiology.

Fysiskt våld i samband med sexuella övergrepp mot unga har blivit vanligare och mer allvarligt. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Studierna omfattar både kvinnor och män och pekar på behovet av tydligare kliniska rutiner och bättre utbildning om samtycke.

En enkel kombination av dagliga fysiska övningar och proteinrika näringsdryck verkar kunna ge påtagliga hälsovinster för personer med demens. I en ny studie från Karolinska Institutet förbättrades inte bara den fysiska förmågan hos deltagarna, utan forskarna såg även efter tre månader tecken på att de klarade fler vardagsmoment själva. Studien är publicerad i tidskriften Alzheimer’s and Dementia.

Den 17 mars besöker en finsk forskargrupp KI för att berätta om sin undersökning av de 82 kvarlevor som KI återlämnade till Finland för två år sedan. Arkeologisk provtagning har gett ny kunskap om dessa individers liv och villkor. Under ett öppet symposium presenterar bioarkeologerna sina fynd följt av ett panelsamtal.

Doktorander i psykologi, neurovetenskap samt medicinteknik eller biomedicinsk teknik är välkomna att ansöka till sommarskolan i Tillämpad psykofysiologi och biofeedback som äger rum den 21 maj to 17 juni och kombinerar online-undervisning med närvaro på Reykjavik University.