Nyhetsarkiv

Systematiska översikter syftar till att sammanställa all befintlig vetenskaplig evidens inom en avgränsad forskningsfråga på ett strukturerat, transparent och objektivt sätt. Metaanalys används där det är lämpligt för att statistiskt kombinera resultat från flera studier. Denna rapport ämnas utgöra en metodologisk vägledning för genomförandet av systematiska översikter och metaanalyser inom epidemiologisk miljömedicinsk forskning, med särskilt fokus på etiologiska frågeställningar.

Universitetet i Bonn erbjuder 10 stipendier till NeurotechEU-studenter för en intensiv tyskkurs i september 2026.

Institutionen för global folkhälsa rekryterar en biträdande lektor i mental och sexuell hälsa till vårt dynamiska team. Vi söker en ambitiös och kreativ forskare i början av sin karriär med potential att bli en framtida akademisk ledare.

Det prestigefyllda nordiska Anders Jahre-priset för medicinsk forskning 2026 tilldelas professor Ole Kiehn, Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet. Professor Kiehn får priset för sina banbrytande upptäckter om organisationen av och funktionen hos nervbanor som styr rörelser. Det är fynd av stor betydelse för behandling av sjukdomar som ALS och Parkinsons sjukdom.

Tidiga insatser riktade mot ett centralt stressprotein kan skydda mot bestående förändringar i beteende och hjärna kopplade till svåra upplevelser i barndomen. Detta enligt en studie publicerad i Advanced Science ledd av forskare vid Karolinska Institutet och Max Planck Institute of Psychiatry.

Tre forskare vid KI SÖS har tilldelats finansiering i den första utlysningen av KI SÖS Junior Faculty Start-up collaboration grant. De finansierade projekten omfattar utveckling av ett psykologiskt egenvårdsprogram, utvärdering av hänvisningsstödet samt undersökning av nyttan med intraoperativ autotransfusion.

Under två högtidliga och glädjefyllda dagar har KI firat studenter som avslutat sina grundutbildnings- och masterprogram. I Aula Medica samlades familj, vänner, lärare och studenter för att uppmärksamma examen – en viktig milstolpe och starten på ett nytt kapitel i livet.

AI är inte en teknik i mängden. Medicinsk Vetenskap har pratat med forskarna som beskriver förhoppningar och farhågor i den rådande AI-febern.

Doktor AI har blivit kollega med Doktor Google. Forskare ser både nytta och risker med utvecklingen.

Andreas Luttens har tränat en algoritm som kan utforska det så kallade kemiska rummet – alla tänkbara kombinationer av atomer och bindningar.

John Wallerts forskning syftar till att ta fram verktyg som kan användas inom psykiatrin för att förutsäga risk för allvarliga händelser – så kallade prediktionsmodeller.

Per Uhlén, professor i cellsignalering vid Karolinska Institutet, tilldelas Lennart Nilsson-priset 2026 för sin banbrytande utveckling av avancerade mikroskopimetoder som synliggör livets innersta processer.

KI-professorn och barnläkaren Ulrika Ådén tar i september över som huvudsekreterare för medicin och hälsa på Vetenskapsrådet. Hon vill stärka forskningens genomslag i vård och samhälle.

En ny studie har identifierat nya proteinmål och läkemedelskandidater, inklusive möjligheter att återanvända redan existerande läkemedel. Sex nyckelproteiner lyfts fram som potentiellt kan ge nya insikter och bidra till utvecklingen av framtida behandlingar för progressiv multipel skleros (MS).

Barn med astma och allergi som bor med en eller flera katter har inte mer astmabesvär än barn utan katt. Det visar en omfattande svensk registerstudie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Frontiers in Allergy.

Den 11–12 maj 2026 stod Karolinska Institutet värd för NeurotechEU Neuroinnovation Summit, som samlade forskare, kliniker, utbildare och entreprenörer från hela European University of Brain and Technology-alliansen för att utforska hur neuroteknik kan ta steget från laboratorieupptäckter till verklig samhällsnytta.

Karolinska Institutet finns väl representerat när Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) presenterar sin lista över forskningsgenomslag 2026. Listan lyfter 30 forskningsprojekt med stor potential att omsättas i innovationer som gör konkret nytta i samhället. Tre av dessa projekt drivs av forskare vid KI.

Ljubica Matic, docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, har beviljats ett anslag från Leducq Foundation, ett av de största internationella anslagen inom hjärt-kärl forskning. Anslaget uppgår till 9 miljoner USD totalt för 5 år och ska användas inom det internationella nätverket ATHENA. Nätverket samlar forskare från USA och Europa, och koordineras av professor Thomas Quertermous, Stanford, och Helle Jørgensen, Cambridge.

En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att hälsoutfallen för barn som blivit till genom assisterad reproduktionsteknik (ART) generellt är betryggande, även om vissa kombinationer av specifika metoder medför en något ökad risk för sällsynta tillstånd. Resultaten minskar oron kring säkerheten vid ART och kan bidra till bättre rådgivning och mer välgrundat beslutsfattande för både patienter och vårdpersonal.

Hur kan konst bidra till bättre undervisning och ökad förståelse i medicinska utbildningar? En ny kurs vid Karolinska Institutet utforskar just detta genom att erbjuda lärare och handledare en unik möjlighet att utforska mötet mellan konst och medicinsk pedagogik. I detta nära samarbete mellan Karolinska Institutet och Nationalmuseum får deltagarna utveckla nya perspektiv på lärande, reflektion och professionell praktik inom hälso- och sjukvårdsutbildningar.

Docent Marcus Buggert vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, tilldelas Eric K. Fernströms pris för yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare för sin enastående forskning om T‑cellers funktion i människans immunförsvar och deras betydelse för nya terapier.

En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att RNA kan påverka hur celler reparerar skador i sitt DNA. Resultaten bidrar till ökad förståelse av processer som är viktiga vid sjukdomar som cancer och kan på sikt vara relevanta för utveckling av nya behandlingar.

Laurène Adam från Centrum för reproduktion, metabolism och molekylär medicin (CeRM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Molecular insights into Bri2 BRICHOS and copper modulation of α-synuclein in Parkinson’s disease", den 12 juni 2026. Handledare är Axel Abelein.

Pär Björklund från Cardio Metabolic Unit (CMU), Centrum för reproduktion, metabolism och molekylär medicin (CeRM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Atherosclerosis and peripheral neuropathy in type 2 diabetes : interstitial lipoprotein distribution and sphingolipid metabolism", den 11 juni 2026. Handledare är Sara Straniero.

Varje år diagnostiseras över 6 000 svenskar med melanom. Melanom är en hudcancer som, om den upptäcks sent, kan vara dödlig. Alla melanom beter sig inte på samma sätt. I en ny avhandling från Karolinska Institutet undersöks varför vissa patienter får sämre utfall än andra och om vissa markörer i tumörvävnad kan hjälpa oss att förutsäga vilka som är i riskzonen.

Genom att kombinera flera typer av analyser kan forskare bättre förstå varför behandlingar fungerar olika vid akut myeloisk leukemi (AML). Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

Melanom är den mest aggressiva formen av hudcancer och kan i avancerade stadier vara svår att behandla. I en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar Ellen Heurlin att strålbehandling i kombination med moderna läkemedelsbehandlingar kan ge tydlig klinisk nytta vid avancerat melanom. Resultaten tyder på förbättrad överlevnad, god lokal kontroll av tumörer och få allvarliga biverkningar, särskilt när strålbehandling kombineras med immunterapi.

David Marlevis forskning om ny bildteknik för blodtrycksmätning har uppmärksammats av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, och tagits upp på IVA-listan 2026 över forskningsprojekt med särskilt stort genomslag. Listan lyfter forskning som gör konkret skillnad i samhället.

Regeringen utser Clas Rehnberg, professor i hälsoekonomi vid institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) på KI, till särskild utredare med uppdrag att analysera hur staten kan bidra till mer effektiv upphandling av specialiserad hälso- och sjukvård i privat regi.

Ett nytt verktyg från KIND på Karolinska Institutet ska hjälpa unga vuxna med boendestöd att bli mer delaktiga i hur deras stöd utformas.

En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att balanssystemet kan undersökas redan under de första levnadsmånaderna. Genom nya, barnvänliga metoder kan vården tidigare upptäcka vestibulär dysfunktion hos barn med hörselnedsättning och erbjuda riktad habilitering.

En studie från Karolinska Institutet visar att föräldrar till barn med adhd, autism eller andra funktionsnedsättningar ökade sin psykologiska flexibilitet och upplevde minskad stress efter gruppbehandlingen Navigator ACT.
- Insatsen gjorde det enklare att bli den förälder man vill vara, säger studiens försteförfattare Tiina Holmberg Bergman.

Sol, värme, kyla och regn spelar roll för hur aktiva förskolebarn är under dagen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Environmental Research, där forskare har kopplat barns rörelsemönster till vardagens väder.

De gränsvärden för njurfunktionen som idag används för att diagnostisera kronisk njursjukdom speglar en faktisk ökning av risken för allvarlig sjukdom. Detta visar en studie från Karolinska Institutet och Leiden University Medical Center som publicerats i tidskriften JAMA. Forskarna visar också att riskbedömningen blir mer exakt när två vanliga blodprover, kreatinin och cystatin C, kombineras för att uppskatta njurfunktionen.

Undersökning av hjärtrytmen i hemmet med en smartphone kan spara betydande vårdresurser inför planerad elkonvertering hos patienter med förmaksflimmer. Det visar en ny studie publicerad i JAMA Cardiology av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus.

Investeraren Björn Savén och hans fru Inger Savén stödjer Karolinska Institutets forskning om kolorektalcancer. Satsningen ska öka möjligheten till tidig upptäckt och stärka kunskapen om sjukdomen. Ett av målen är att fler testar sig i ett tidigt skede och därmed förbättra prognosen.

Genom att förstå gärningsmännen bakom dödligt partnervåld hoppas Shilan Caman hitta sätt att förhindra framtida mord. Hennes forskning visar att en sak förenar dem: Kontrollbehovet.

I slutet av förra veckan deltog Karolinska Institutet i Järvaveckan, ett årligt evenemang med fokus på samhällsfrågor och dialog. Här samlas politiska partier, myndigheter, företag, organisationer, universitet och skolor för att möta allmänheten, diskutera aktuella frågor och skapa nya kontakter.

Mikael Rydén, professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, har beviljats ett anslag på totalt 9 miljoner USD från Leducq Foundation.

En kartläggning av publikationer vid KI, KTH och Stockholms universitet visar en stor bredd av forskning kopplad till FN:s globala mål för hållbar utveckling – och pekar på möjligheter till fler samarbeten. Bibliometriska analytiker vid de tre universiteten har sammanställt en översikt av de publikationer som getts ut mellan 2018 och 2023. Syftet är att kartlägga vilken forskning som görs kopplad till de globala målen och underlätta samarbeten.

Okan Gültekin, postdoktor vid Karolinska Institutet, har tilldelats ett internationellt anslag från Cancerfonden för att utveckla ett AI-baserat verktyg mot avancerad äggstockscancer. Projektet samlar expertis från Sverige, Finland och Storbritannien.

Mellan 500 000 och 700 000 personer i Sverige beräknas leva med lungsjukdomen KOL. Nu pågår forskning med målet att utveckla en inhalationsbehandling för personer med KOL, genom att undersöka hur antikroppar kan skydda mot infektioner och inflammation vid sjukdomen. KI-forskaren Charlotte Thålin tilldelas Hjärt-Lungfondens (HLF) stora forskningsanslag på 20 miljoner kronor för projektet.

Karolinska Institutet är koordinator för FORTIFY, ett nytt IHI-finansierat projekt som syftar till att göra hälsodata tillgängliga för forskning samtidigt som immateriella rättigheter och affärshemligheter skyddas.

Andri Papakonstantinou och Sean Rudd har antagits som docenter i cancer och onkologi vid Karolinska Institutet. Båda är verksamma vid institutionen för onkologi-patologi.

Årets Nicholsonföreläsning vid Karolinska Institutet hålls den 3 juni kl. 16.00 i Nobel Forum, Campus Solna, och gästas av biokemisten Svetlana Mojsov från Rockefeller University.

Höstterminen 2026 planeras start för en ny uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet med fokus på TARA – en integrativ metod som ger yrkesverksamma nya perspektiv och konkreta verktyg i arbetet med barn och unga med depression.

Paolo Ceriani har alltid varit intresserad av vetenskap, men när hans mamma fick en cancerdiagnos fick intresset en ny inriktning. Han ville förstå sjukdomen på ett djupare plan och började studera biomedicin vid Karolinska Institutet. Innan han flyttade till Sverige hade han bara besökt landet en gång – på en roadtrip från Italien genom norra Sverige.

En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att blodprovet PEth kan spela en viktig roll i behandlingen av hypertoni. Genom att ge en mer objektiv bild av alkoholkonsumtion kan provet underlätta dialogen mellan läkare och patient, identifiera riskbruk av alkohol och ge värdefulla insikter – förutsatt att metoden används med transparens och ett icke-dömande bemötande.

Vår förmåga att uppfinna nytt bygger inte på slump utan på en inre förståelse för hur världen fungerar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Vrije Universiteit Amsterdam, publicerad i tidskriften PNAS.

Forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet har identifierat en möjlig mekanism bakom spridningen av den aggressiva hjärntumören diffuse midline glioma. Studien visar att hjärnans egna immunceller, mikroglia, kan bidra till tumörens invasiva förmåga genom att producera proteinet fibronectin. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Death and Disease.