Nyhetsarkiv

En ny rapport från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention vid Region Stockholm och Karolinska Institutet visar att 33 av de 230 personer som dog i suicid i Stockholms län under 2015 hade kontakt med hälso- och sjukvården under sitt sista levnadsdygn. Rapporten ger kunskap om vilka vårdkontakter personerna hade, vilka besvär som dokumenterats och vilka stödinsatser som pågick under den sista tiden i livet.

Behandling med aspirin minskade inte risken för återfall eller död hos patienter som behandlats för levermetastaser från tjock- och ändtarmscancer. Det visar en studie med forskare från bland annat Karolinska Institutet, publicerad i The Lancet Gastroenterology & Hepatology.

Albin Hoonk välkomnas som doktorand vid avdelningen för gastroenterologi och nutrition vid institutionen för medicin, Huddinge. Huvudhandledare är Linnea Hedin.

Hur kan uppföljning av arbetsmiljökrav i offentliga upphandlingar bidra till bättre arbetsmiljö, sund konkurrens och minskat utrymme för arbetslivskriminalitet?

En rikstäckande studie från Karolinska Institutet visar att genetisk testning kan identifiera medfödda genetiska faktorer bakom leukemi hos barn. Resultaten, som publicerats i Nature Communications, kan bidra till mer individanpassad behandling och uppföljning.

För att stärka kontakterna mellan doktorander och skapa fler möjligheter till forskningsutbyte anordnade institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS), ett postermingel den 8 september. Under dagen presenterade doktorander sin forskning för varandra och deltog i utlottningen av tre priser på 20 000 kronor vardera.

Molekylerna i vår kropp bildar ett unikt fingeravtryck av vår hälsa. Craig Wheelock vill använda det för att upptäcka sjukdom och individanpassa behandlingar. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en molekyl som stärker cellernas förmåga att reparera oxidativa DNA-skador. I musmodeller av akut leversvikt minskade molekylen leverskadorna och förbättrade överlevnaden, medan odlade humana leverceller blev mer motståndskraftiga mot skador efter exponering för paracetamol. Resultaten publiceras i tidskriften Advanced Science.

Patienter med levercirros och förmaksflimmer som behandlades med blodförtunnande läkemedel hade lägre risk att drabbas av allvarliga leverrelaterade komplikationer. Det visar en nationell registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Clinical and Molecular Hepatology. Resultaten tyder också på att behandlingen inte medför någon ökad risk för allvarliga blödningar.

Ett abstract från forskare vid Karolinska Institutet har tilldelats Best Abstract Award vid Nature-konferensen "Redefining Healthcare in the Age of AI" i Paris. Arbetet beskriver ramverket MEDLEY, som använder skillnader mellan AI-modeller för att synliggöra osäkerhet i medicinska beslutsunderlag.

Mastceller kan spela en mer central roll i utvecklingen av astma än man tidigare har kunnat visa. Det visar en studie från Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften The Journal of Allergy and Clinical Immunology. Resultaten kan få betydelse för utvecklingen av nya behandlingar mot astma.

Isabela Killander Möller från underavdelningen kliniska infektionssjukdomar (CID) vid Centrum för infektionsmedicin (CIM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Health Outcomes and Social Determinants in People Living with HIV in Sweden: Insights from the COVID-19 Era and Beyond", den 2 oktober. Handledare är Christina Carlander.

Genom kliniska studier, kvalitetsregister och AI vill Sophia Brismar Wendel förbättra förlossningsvården. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

Ett blodprov och frågor om alkoholvanor identifierar delvis olika patienter med riskbruk. Det visar en svensk studie där forskarna jämfört PEth-prov med patienters egna uppgifter i primärvården. Resultaten talar för att vården behöver väga samman flera typer av information.

Äldre personer som följer hälsosamma kostmönster har nivåer av biomarkörer i blodet som är kopplade till mer gynnsamma biologiska processer relevanta för åldrande. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMC Medicine. Resultaten kan bidra till en bättre förståelse av hur kostvanor hänger samman med kroppens åldrandeprocesser.

En ny internationell deklaration efterlyser ett starkare skydd för rätten till hälsa i konflikter och en ökad användning av hälsa som verktyg för fred och konfliktlösning. Stefan Swartling Peterson vid Karolinska Institutet är en av författarna bakom deklarationen, som publicerats i The Lancet.

Eftersom vårdens resurser är begränsade behöver de användas klokt. Niklas Zethraeus vill bidra till bättre beslut och mer nytta för patienterna. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

Anahita Amirpour vid avdelningen för omvårdnad har mottagit pris för 2025 års bästa avhandling på SFAI- och AnIvaveckan.

Karolinska Institutet leder ett nytt initiativ för att etablera en oberoende svensk expertgrupp som ska ta fram strategiska rekommendationer för Sveriges framtida engagemang inom global hälsa. En bredare referensgrupp med nyckelaktörer från olika delar av samhället samlas nu i Stockholm för att också bidra till arbetet. Resultatet ska presenteras i en rapport i början av 2027.

Graviditetsdiabetes har blivit allt vanligare i Sverige, särskilt bland kvinnor med lägre utbildningsnivå, lägre inkomster och kvinnor födda utanför Sverige. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism. Studien visar också att sambandet mellan graviditetsdiabetes och komplikationer under graviditet och förlossning varierar beroende på socioekonomiska faktorer.

Claudia Hanson forskar om hur hälso- och sjukvårdssystem kan förbättras. Hennes studier har bland annat lett till färre dödsfall bland nyfödda barn i Afrika. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

En ny video från Forte sätter fokus på två nyligen finansierade svenska forskningscentrum som ska stärka demensforskningen under det kommande decenniet. I filmen diskuterar föreståndarna för TraCeDem vid Karolinska Institutet och DEMSAM vid Göteborgs universitet utmaningarna med demenssjukdomar och behovet av forskning som stödjer människor i vardagen.

Tillskott av probiotika till mycket för tidigt födda barn var kopplat till lägre risk för både allvarlig tarmsjukdom och död. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Network Open. Resultaten bygger på data från nästan 4 700 barn födda i Sverige.

Den 24 september får alla studenter som började termin 1 på ett KI-program hösten 2026 nybörjarenkäten via e-post. Genom att svara hjälper du KI att förstå hur nya studenter upplever sin första tid på utbildningen.

Efter en hälseneruptur är risken hög både för blodpropp och långsam återhämtning. Den 9 oktober försvarar Annukka Saarensilta sin avhandling "Molecular mechanisms of venous thrombosis and healing disturbances after Achilles tendon rupture" där hon studerar om det kan finnas gemensamma biomarkörer och möjliga vägar till bättre riskbedömning och behandling.

Personer med substansbrukssyndrom löper en betydligt högre risk för både suicidförsök och död i suicid. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry. Studien visar också att risken för suicidalt beteende är förhöjd hos anhöriga till personer med substansbrukssyndrom, särskilt bland nära släktingar.

Allvarliga psykiska sjukdomar, som schizofreni, bipolär sjukdom och anorexia nervosa, är långvariga tillstånd som kan ha stor påverkan på människors vardag. Trots mycket forskning finns det inga tillförlitliga biologiska markörer som kan användas för att diagnostisera dessa tillstånd, och behandlingsalternativen fungerar inte lika bra för alla. Det beror delvis på att vi inte fullt ut förstår de bakomliggande biologiska mekanismerna.

Två tumörer kan se likadana ut i mikroskop, men ändå utvecklas helt olika. Christofer Juhlin vill förstå varför – för att kunna ge patienter en mer träffsäker vård. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

Professor Ganesh Acharya vid Karolinska Institutet har uppmärksammats av Baltic Fertility Society i samband med det 8:e von Baer-seminariet, som hölls den 11 september 2026 på Alatskivi slott i Estland. Utmärkelsen lyfter hans insatser inom forskning, utbildning och klinisk utveckling inom foster- och mödrahälsovård.

Under ett fullsatt panelsamtal på The Cell i Hagastaden växte frågan om forskningens villkor till en diskussion om AI-användning, makten över våra hälsodata och vilka mänskliga förmågor som inte bör lämnas över till maskiner. I samtalet möttes perspektiv från forskning, samhällsvetenskap och vetenskapsjournalistik.

Mitokondrierna är inblandade i allt från ämnesomsättning till immunförsvar och åldrande. Joanna Rorbach vill förstå vad som händer när de inte fungerar som de ska. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

HINTS-undersökningen kan hjälpa läkare att skilja mellan stroke och inflammation i balansnerven hos patienter med akut ihållande yrsel. Men testet används ofta i situationer där det inte är avsett att användas, vilket kan leda till både missade strokefall och onödiga utredningar. Det visar en översiktsartikel från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JAMA Neurology.

Infektioner som i sällsynta fall kan överföras från den gravida till fostret är kopplade till en ökad risk för autism och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Pediatrics.

Som ung gick han igenom en omvälvande tid. Idag försöker utvecklingsbiologen Jens Hjerling Leffler förstå vad som händer i hjärnan när vi blir vuxna.

En ny översiktsartikel publicerad i The New England Journal of Medicine ger en uppdatering om det aktuella kunskapsläget om matstrupscancer, särskilt om dess orsaker, förebyggande, och behandling. Författarna är Shaohua Xie och Jesper Lagergren på Karolinska Institutet samt Elizabeth Smyth vid Oxfords universitet.

Återkommande oönskade tankar kan skapa stort lidande. Erik Andersson vill göra effektiva psykologiska behandlingar tillgängliga för fler. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

Karolinska Institutet satsar på ett nytt centrum för immunonkologi. Målet är att skapa en internationellt ledande forskningsmiljö där kunskap om immunsystemet kan omsättas i nya behandlingar mot både solida tumörer och blodcancer. Centrumet, vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, ska ledas av professor Karl-Johan Malmberg.

Med tolv månaders finansierad forskningstid får Oscar Lapidus möjlighet att bredda sin traumaforskning och ta nästa steg mot en mer självständig forskarroll. Han är en av nio doktorander som beviljats stöd i vårens utlysning av forskar-AT.

Konstantina Kilteni, forskare vid Karolinska Institutet, har tilldelats European Research Council (ERC) Public Engagement with Research Award (Pris för allmänhetens engagemang i forskning) för 2026. Utmärkelsen belönar hennes arbete med att engagera allmänheten i forskning om beröring och kittlighet, och hur vardagliga sinnesupplevelser kan ge insikter i hur hjärnan fungerar.

Marie Evans forskar om hur risken för allvarlig njursjukdom kan upptäckas tidigare och hur väl olika behandlingar fungerar. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

En enkel metod med lokalbedövning i livmodern kan minska smärtan vid spiralinsättning, enligt en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften JAMA. Metoden ökade också andelen kvinnor som upplevde ingreppet som tolerabelt. Resultaten kan göra att fler vågar välja spiral som preventivmedel.

Den 9 oktober försvarar Johan Hardvik Åkerström, vid gruppen övre gastrointestinal kirurgi, sin avhandling "Prevention of esophageal adenocarcinoma" där han har undersökt möjligheterna att förebygga adenocarcinom i matstrupen genom behandling av två av sjukdomens viktigaste riskfaktorer, gastroesofageal reflux och obesitas.

Den 14 september 2026 samlades institutionens postdoktorer, seniora forskare och lärare på Münchenbryggeriet för årets fakultetsdag. Genom föreläsningar, forskningspresentationer och diskussioner belystes aktuell medicinsk forskning samt framtida möjligheter inom samverkan, utbildning och innovation. Dagen inleddes av institutionens prefekt som välkomnade deltagarna och betonade vikten av fakultetsdagen som en mötesplats för kunskapsutbyte och samarbete inom och utanför institutionen.

Professor Bengt Fadeel höll keynote föreläsningen vid den 60:e EUROTOX-kongressen i Wien, Österrike den 13-16 september 2026.

Richard Bränström forskar om varför minoritetsgrupper och andra marginaliserade grupper oftare drabbas av psykisk ohälsa – och hur detta kan förebyggas. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

Var tredje patientjournal innehöll minst en dokumentationsbrist när vårdcentraler i Region Stockholm utredde patienter med ospecifika symtom som kan vara tecken på cancer. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ Quality & Safety.

Patienter som fått högriskpolyper borttagna från tarmen kan sannolikt vänta fem år, i stället för tre, till nästa koloskopi utan att risken för tjock- och ändtarmscancer ökar. Det visar två nya studier i tidskriften New England Journal of Medicine där forskare från Karolinska Institutet medverkat. Resultaten kan minska antalet undersökningar och därmed belastningen för både patienter och sjukvården.

Fyra forskargrupper vid KI har tilldelats Knut and Alice Wallenberg AI Consultancy Grant som innebär att de får tillgång till AI-expertis för att snabbt och effektivt integrera AI i forskningsprojekten. Anslagsformen är helt ny och syftar till att accelerera forskningsprocessen för att nå nya genombrott. Sammanlagt delas elva anslag ut till forskargrupper på sex olika universitet i Sverige.

Ett nytt samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet och livsmedelsindustrin ska undersöka hur ett nytt näringsprotein kan utvecklas för patienter som befinner sig i akuta katabola tillstånd. Projektet kombinerar kliniska studier med avancerade laboratoriemodeller baserade på mänskliga celler.

Karolinska Institutet (KI) stärker sin position i flera tunga ämnesområden i 2026 års Global Ranking of Academic Subjects (GRAS) från Shanghai Ranking. Till exempel intar KI nu plats ett i EU i området folkhälsa (Public Health).