Nyhetsarkiv

Corinna Mayer från Centrum för infektionsmedicin (CIM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Plasticity of the human uterine immune microenvironment" den 23 oktober. Hennes handledare är Niklas Björkström.

Den 13 oktober 2026 anordnade TraCeDem sin första intressentdag vid Karolinska Institutet. Dagen samlade forskare och representanter från hälso- och sjukvården, äldreomsorgen, offentliga myndigheter, utbildningssektorn och andra organisationer som arbetar med prevention och vård vid demenssjukdom. Syftet med dagen var att presentera TraCeDems verksamhet, lära känna våra intressenter och deras arbete samt skapa möjligheter för framtida samverkan.

Komplikationer efter operation är fortfarande vanliga vid tjock- och ändtarmscancer, trots att vården har blivit alltmer standardiserad. I sin avhandling har Felix Bjerregaard undersökt vilka faktorer som påverkar risken för komplikationer och hur patienter kan förberedas inför operation för att förbättra resultaten.

Intresset var rekordstort när Institutet för miljömedicin (IMM) för tredje året arrangerade seminariet Ungdomars miljö och hälsa. Den 6 oktober fylldes Aula Medica av gymnasieelever som fick ta del av aktuell forskning, träffa forskare och lära sig mer om utbildningar och yrkesmöjligheter inom miljö och hälsa.

Efter flera år som vice programdirektor har Anna Beronius nu tagit över ansvaret för masterprogrammet i toxikologi vid Institutet för miljömedicin (IMM).

Överviktskirurgi minskar risken för fetmarelaterad cancer oavsett kön och ålder visar en stor nordisk registerstudie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten, som publiceras i JAMA Surgery, stärker kunskapen om överviktskirurgins cancerförebyggande effekter för flera cancerformer kopplade till fetma.

Att vara anhörig till någon som begått brott eller av andra skäl hamnat utanför samhället kan vara mycket svårt. Ändå finns ganska lite forskning om det. Möt tre forskare som intresserat sig för frågan om hur närstående drabbas och vilket stöd de behöver.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beviljat 28 miljoner kronor till ett femårigt projekt som ska använda artificiell intelligens för att undersöka om hjärnans aktivitet avslöjar vilken lukt en person känner.

Hur kan fysioterapeutstudenter förberedas för situationer där teori och klinisk verklighet inte riktigt går ihop? På fysioterapeutprogrammet vid KI används strukturerad debatt för att låta studenterna pröva argument, granska evidens och diskutera komplexa kliniska frågor.

Personer som överlevt en hjärtinfarkt har fått allt bättre skydd mot nya allvarliga hjärt-kärlhändelser under de senaste två decennierna. Samtidigt har risken för blödningskomplikationer ökat. En ny studie från forskare vid Karolinska Institutet visar att blödningar i mag- och tarmkanalen är den vanligaste typen av allvarlig blödning efter hjärtinfarkt.

Karolinska Institutet har startat en ny uppdragsutbildning i gipsteknik vid Danderyds sjukhus. Utbildningen, som omfattar 15 högskolepoäng, ska ge deltagarna de teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter som behövs för att arbeta självständigt och patientsäkert med gipsbehandling.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse anslår 900 miljoner kronor till 30 forskningsprojekt inom medicin, naturvetenskap och teknik som efter utvärderingar av internationella experter bedömts vara nyskapande och ligga i den internationella forskningsfronten. Sex av tio finansierade forskningsprojekt inom medicin drivs av forskare vid Karolinska Institutet

Hur villiga vi är att dela en vattenflaska, sitta nära någon eller hälsa med fysisk kontakt påverkas framför allt av hur viktiga personerna är för oss. Det visar en ny studie i tidskriften PNAS, där forskare från bland annat Karolinska Institutet har undersökt människors sociala beteenden i 61 samhällen världen över.

Trumpetfanfarer, personliga tal och långa ovationer satte stämningen i Aula Medica den 8 oktober när KI installerade 21 nya professorer, samt välkomnade nya adjungerade professorer och gästprofessorer. Under ceremonin uppmärksammades också en rad andra framstående forskare, pedagoger och kliniker med olika priser. Rektor Annika Östman Wernerson påminde om vikten av bildning, nyfikenhet och kritiskt tänkande i en tid när AI tar allt större plats i samhället.

Fabian Byvald från Centrum för infektionsmedicin (CIM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Type 1 Diabetes: Immunomodulatory Cytokines, Predictive Biomarkers and Antiviral Therapies", den 16 oktober. Handledare är Malin Flodström Tullberg.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur så kallade atypiska B-celler utvecklas och förändrar funktion över tid. Studien, som publiceras i EMBO Journal, visar att cellerna inte utgör en enhetlig grupp utan följer flera utvecklingsvägar som leder till ett gemensamt slutstadium. Resultaten kan bidra till att förklara varför atypiska B-celler tidigare har kopplats till olika roller i immunförsvaret.

När universitetsalliansen Stockholm trio ordnade konferensen AIMday Hållbar konsumtion, möttes forskare och medarbetare från Stockholms stad för att diskutera konkreta utmaningar i stadens hållbarhetsarbete. Efter konferensen fick forskare vid Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet finansiering för att driva arbetet vidare. Knappt ett år senare har projekten bidragit i arbetet med att nå stadens mål för hållbar konsumtion.

Den 23 oktober försvarar Nina Fattahi sin avhandling "Abdominal Aortic Aneurysm - Prevalence, familial risk and patient perspectives" där hon har studerat ärftligheten hos förstagradssläktingar till patienter med AAA.

Karolinska ATMP-centrum är en av parterna bakom en ny plattform som analyserar den globala forskningen om läkemedel för avancerad terapi, ATMP. Genom att följa vetenskapliga publikationer och deras genomslag inom bland annat kliniska prövningar och patent ger plattformen kunskap om hur området utvecklas och hur Sverige står sig internationellt.

Tre forskare vid institutionen för laboratoriemedicin har tilldelats anslag på närmare 20 miljoner från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) 2026 för innovativa projekt om immunsystemets roll vid cancer, hjärnans gliaceller och utvecklingen av NK-cellsminne.

Ioannis Parodis, forskare vid Karolinska Institutet, har tilldelats 2026 Global Team Science Award från Lupus Research Alliance. Tillsammans med ett internationellt forskarteam får han ett flerårigt anslag på 3 miljoner dollar för att utveckla verktyg som kan förutsäga hur personer med lupus svarar på behandling och därmed bana väg för mer individanpassad vård.

Vi gratulerar Fredrik Jäderling, docent i radiologi och bildbehandling vid gruppen Urologi som belönats med Svensk urogenitalradiologisk förenings (SURF) Hederspris 2026. Han tilldelas hederspriset för sina betydelsefulla insatser inom svensk urogenital radiologi.

Gemensamma familjefaktorer som gener och uppväxtmiljö kan sannolikt förklara en stor del av sambandet mellan hög skärmanvändning och psykisk ohälsa hos unga. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Nature Human Behaviour.

Högre ålder bland vuxna med depression kan vara förknippad med ett mindre gynnsamt sjukdomsförlopp på lång sikt. En ny studie, publicerad i BMJ Mental Health av forskare vid Karolinska Institutet och Amsterdam University Medical Center, visar att symtom på depression och ångest minskade långsammare med stigande ålder och att äldre deltagare oftare hade ett kroniskt depressionsförlopp.

Robotassisterad kirurgi vid tidig livmoderhalscancer var förknippad med färre komplikationer under själva operationen än öppen kirurgi, men skillnaden bestod framför allt av mindre allvarliga händelser. Detta ledde inte till färre komplikationer efter operationen eller till en bättre övergripande återhämtning. Det visar den första publikationen från den internationella randomiserade RACC-studien. Resultaten publiceras i JAMA Surgery.

HPV-vaccinets fördelar kan sträcka sig längre än skyddet mot cancer. I en studie publicerad i The BMJ såg forskare vid Karolinska Institutet att kvinnor som vaccinerats mot HPV hade lägre risk för flera graviditets- och förlossningskomplikationer, särskilt att föda för tidigt.

Är du doktorand eller postdoktor inom ett område som berör hälsokriser? Då är du välkommen att söka nätverket Nordic Health Crises University Network's bidrag för kortare utbyte på andra nordiska lärosäten. Besöken ska vara inom området hälsokriser, pågå i 2–6 veckor och kostnader får totalt uppgå till 30 000 SEK. Nordic Health Crises University Network arbetar bland annat med att öka den tvärvetenskapliga samverkan mellan nordiska universitet inom området hälsokriser.

Vi söker studenter som vill delta i en intervju om tiden före studiestarten och under den första terminen på KI.

Personer som växte upp i familjer med låga inkomster löper högre risk att utveckla åderförkalkning i hjärtats kranskärl senare i livet. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of the American Heart Association. Sambandet kvarstod även efter att forskarna tagit hänsyn till levnadsvanor och andra riskfaktorer.

Forskare från sex länder samlades i Stockholm i september för den femte årliga workshopen som arrangerades av nätverket Social Inequalities in Ageing (SIA). Evenemanget förde samman juniora och seniora forskare för att diskutera pågående studier, stärka forskningssamarbeten och utbyta perspektiv om åldrande och hälsa.

Läkemedlen naltrexon och fluoxetin gav liknande resultat vid behandling av personer med tvångsmässig sexuell beteendestörning i en ny studie från Karolinska Institutet. Studien, som publiceras i tidskriften BMJ Mental Health, fann inga tydliga skillnader mellan läkemedlen efter åtta veckors behandling, men visar att symtomen förändrades på olika sätt över tid.

Vanliga kemikalier, ftalater, som används i bland annat plaster, kosmetika och hygienprodukter kan påverka flera olika celltyper i människans äggstock. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften eBioMedicine.

Karl Deisseroth, Peter Hegemann och Georg Nagel tilldelas årets Nobelpris 2026 i fysiologi eller medicin för upptäckterna bakom optogenetik – en metod som gör det möjligt att med ljus slå på och av nervceller i hjärnan. Tekniken har gett forskare nya verktyg för att förstå hur specifika nervceller bidrar till minnen, känslor och beteenden.

När årets Nobelpris i fysiologi eller medicin tillkännagavs den 5 oktober samlades KI-studenter för att följa det spännande ögonblicket tillsammans. Under minglet bjöds det på dryck och tilltugg samtidigt som direktsändningen visades på storbildsskärm.

När representanter för olika verksamheter som arbetar med psykisk hälsa i kris och ytterst krig samlades till ett rundabordssamtal i syfte att ge inspel till en pågående utredning i frågan märkets en tydlig samsyn i vad som är viktigt för att en god psykisk hälsa och god psykosocial beredskap ska byggas. Gruppen som samlades planerar nu att fortsätta träffas och bevaka frågan.

I hela sitt yrkesverksamma liv har Märit Halmin engagerat sig för att skapa en rättvis och jämlik vård, framför allt i kriser, konflikter och lågresurskontexter där man många gånger måste arbeta med knappa resurser. Nu belönas hennes arbete med Läkarsällskapets Hippokratespris, samtidigt som hon själv vill fortsätter driva frågor som rör prioriteringar och beslutsfattande när resurserna är otillräckliga.

Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet, tilldelas årets Bengt Winblads pris från Svenska Läkaresällskapet. Hon får det för sina långvariga och framstående insatser inom translationell Alzheimer- och demensforskning. Bakom utmärkelsen finns både banbrytande forskning om nya behandlingar och utvecklingen av SveDem, världens största kvalitetsregister för demenssjukdomar.

Tumörer består av mer än bara cancerceller. De innehåller också immunceller och andra stödjeceller som samspelar i ett komplext ekosystem som kallas tumörmikromiljön. En doktorsavhandling av Linglong Huang vid institutionen för onkologi-patologi tyder på att cellernas rumsliga organisering i solida tumörer kan ge kliniskt relevant information om patientutfall.

Infrastrukturnämnden vid Karolinska Institutet har beslutat att tilldela medel till fem satsningar inom utlysningen ”Nya tekniker och metoder i frontlinjen”. Totalt avsätts upp till 16 miljoner kronor under 2027 för att stärka forskningsinfrastrukturen och ge forskare tillgång till nya tekniker, metoder och verktyg.

2026 års Nobelpris i fysiologi eller medicin tilldelas optogenetiken – en metod som gör det möjligt att visa hur nervceller formar minnen, känslor och beteenden i en levande hjärna. Peter Hegemann och Georg Nagel upptäckte ett unikt protein, channelrhodopsin, i en encellig alg. Karl Deisseroth förvandlade proteinet till en ljusstyrd strömbrytare för nervceller. Pristagarna har lagt grunden för en ny epok inom neurovetenskapen.

Varje år uppmärksammas och belönas betydande framsteg inom AI av initiativet Advances in Artificial Intelligence at Karolinska Institutet. Priset tilldelas en person eller grupp som under det gångna året bidragit till utvecklingen av nya AI-metoder eller till innovativa tillämpningar av AI.

KI NeurotechEU Collaborative Awards inrättades för att främja akademiska aktiviteter, arrangemang av workshoppar och föreläsningar samt mobilitet mellan KI och de övriga åtta partnerinstitutionerna inom NeurotechEU.

Alberto Sola-Leyva, biträdande lektor vid enheten för obstetrik och gynekologi, har utsetts till koordinator för Special Interest Group Reproductive Genetics inom European Society of Human Reproduction and Embryology. Utnämningen gäller mandatperioden 2026–2028.

KI-forskarna Tim Baker och Carl Otto Schell har belönats med Lancets Evidence to Impact Award för sitt arbete med att få fler kritiskt sjuka att överleva. Konceptet som de har utvecklat kallas essentiell vård av kritiskt sjuka och består av 40 grundläggande åtgärder. I den första stora implementeringsstudien minskade dödligheten med 31 procent. ”Vi vill båda göra världen bättre”, säger de.

Ett svenskt lag med deltagare från flera delar av sjukvården har tagit hem VM-guld i avancerad hjärt- och lungräddning (A-HLR) i Milano. I laget ingår John-Åke Palm, anestesisjuksköterska och adjunkt vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Vinsten är resultatet av målmedveten träning, men också ett kvitto på kunskaper som kan göra skillnad när liv står på spel.

Den här veckan besökte Minnesotas guvernör Tim Walz Karolinska Institutet tillsammans med en delegation från Minnesota för ett strategiskt forum om forskning, hälso- och sjukvård, innovation och livsvetenskaper.

Fysisk träning är en viktig del av behandlingen vid osteoporos, men vilken träningsform ger bäst resultat? I en ny avhandling jämförs den maskinbaserade träningsmetoden OsteoStrong med traditionell multikomponentträning hos äldre kvinnor.

Trots att skolmåltider är gratis äter många ungdomar en del av sin mat under skoldagen utanför skolområdet. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften BMC Public Health, visar att dessa måltider oftare är mindre hälsosamma jämfört med maten som äts i skolan. Resultaten pekar på betydelsen av både skolans måltider och matutbudet i skolans närområde.

Forskningsbidraget är på 1 250 000 kronor från Neuroförbundet.

Ett litet protein som kallas p11 kan spela en mycket större roll i cellsignalering än man tidigare trott. Forskare vid Karolinska institutet har nu visat att p11 samverkar med flera receptorer som påverkas av vanliga läkemedel, vilket öppnar nya möjligheter att behandla tillstånd som smärta, inflammation och depression.