Nyhetsarkiv

Personer som deltar i screening för tjock- och ändtarmscancer kan ha hela 43 procent lägre risk att dö av sjukdomen, enligt nya beräkningar som publicerats i JAMA Network Open av forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet. Resultaten bygger på upp till 14 års uppföljning av screeningprogrammet i Stockholm–Gotland.

Äldre personer som vanligtvis hade längre uppehåll mellan måltider utvecklade kroniska sjukdomar snabbare över tid än personer med kortare uppehåll. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Journal of Internal Medicine. Sambandet var tydligast bland personer som var 78 år eller äldre.

En internetbaserad behandling med stöd av behandlare gav en större minskning av depressionssymtom hos ungdomar med depression än sedvanlig vård, till lägre behandlingskostnad. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften BMJ Mental Health. Resultaten pekar samtidigt på att en självledd internetbehandling kan vara ett kostnadseffektivt alternativ där tillgången till behandlare är begränsad, även om den kliniska effekten är mer osäker.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att tarmbakterier kan omvandla nitrat och järn från kosten till skyddande molekyler som kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och metabola sjukdomar. Studien, som publiceras i Cell, avslöjar en ny mekanism genom vilken tarmfloran bidrar till att skydda viktiga kroppsfunktioner.

I sin avhandling visar forskaren att aktivering av östrogenreceptorn ERβ minskar Alzheimerrelaterade förändringar i hjärnan och förbättrar minnet. Resultaten belyser också viktiga könsskillnader som kan få betydelse för framtida behandlingar och kliniska studier.

Patienter med kronisk lymfatisk leukemi (KLL) kan ha helt olika sjukdomsförlopp. Den ena kan leva i årtionden utan att behöva behandling, medan den andra kan utveckla en snabbt fortskridande sjukdom. I en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Blood Neoplasia, American Society of Hematology, kartlägger forskarna vad som skiljer de två patientgrupperna åt.

Ett blodprov som mäter hur snabbt tumörceller delar sig kan i framtiden hjälpa läkare att bedöma prognos och välja behandlingsstrategi för patienter med melanom som har spridit sig till andra delar av kroppen. Det visar en studie från bland annat Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Clinical Cancer Research.

Forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet har utvecklat ett nytt verktyg som uppskattar en cells biologiska ålder genom att analysera dess genaktivitet. I tidskriften Advanced Science visar de också hur verktyget kan användas för att hitta substanser som påverkar cellers åldrande.

Susan Sami välkomnas som doktorand vid avdelningen för gastroenterologi och nutrition vid institutionen för medicin, Huddinge. Huvudhandledare är Marie Löf.

En enkel ny metod, baserad på resultaten från två studier från Christofer Juhlins forskargrupp, kan göra det lättare att identifiera den bakomliggande orsaken till en vanlig form av högt blodtryck och bidra till att förutsäga vilka patienter som har störst nytta av kirurgi. Metoden har nu gått från forskning till rutinmässig patientvård vid Karolinska Universitetssjukhuset.

En strukturerad sammanställning av hur barn fungerar i vardagen kan ge föräldrar ökad insikt i barnets styrkor och svårigheter, samt i hur omgivningen påverkar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Journal of Autism and Developmental Disorders.

Karolinska Institutet (KI) befäster positionen som ett av världens 50 högst rankade universitet i 2026 års Academic Ranking of World Universities (ARWU), också kallad Shanghai-rankningen. KI stärker i år sin placering till 41 (från 50, 2025).

Immunterapi som riktar in sig på tumörassocierade makrofager, en typ av immunceller i tumörmiljön, fungerar bara om cellerna har ett funktionellt system av molekyler som gör att de kan svara på behandlingen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Nature Communications. Resultaten kan bidra till att identifiera vilka tumörer som kan svara på behandlingen och öppna för nya kombinationsbehandlingar mot cancer.

Tio samarbetsprojekt som sammanför partner inom NeurotechEU-alliansen har valts ut för finansiering genom NeurotechEU:s utlysning för samarbetsfinansiering. Karolinska Institutet medverkar i fyra av dem.

Karolinska Institutet lanserar en ny högskolepedagogisk kurs för lärare, doktorander, handledare och utbildningspersonal som vill utveckla sin förmåga att främja entreprenöriellt tänkande hos studenter. Kursen, Det entreprenöriella tankesättet inom högre utbildning, ges i samarbete med Stockholm School of Entrepreneurship.

Enheten för undervisning och lärande (UoL) bjuder in lärare och alla som är verksamma inom undervisning till ”Bites of Learning”, en serie webbseminarier som syftar till att främja dialog, idéutbyte och inspiration kring undervisningsmetoder och pedagogisk utveckling. Varje session varar ungefär en halvtimme och består av en kort, engagerande presentation som introducerar centrala begrepp och idéer, följt av en diskussion. Ta del av höstens teman och delta i samtalet.

Forskare vid Karolinska Institutet visar i en studie i Journal of Experimental & Clinical Cancer Research att natriumselenit inte bara kan skada tumörceller utan också påverka egenskaper som har betydelse för hur aggressiva tumörer är och hur de svarar på behandling. Resultaten bygger på både cellförsök och analyser av tumörvävnad från patienter med bukspottkörtelcancer.

De flesta vet hur det känns att bli kittlad, men varför vissa kroppsdelar är mer kittliga än andra är fortfarande inte helt klarlagt. En ny studie från Karolinska Institutet och Radboud University visar att kittlighet följer ett anmärkningsvärt likartat mönster över olika kulturer och verkar påverkas av mer än bara beröringskänslighet.

I mars välkomnades Sofia Ullman som doktorand vid avdelningen för gastroenterologi och nutrition vid institutionen för medicin, Huddinge. Huvudhandledare är Axel Wester.

Andelen kvinnor med tidig bröstcancer som får cellgifter varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. En studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Breast Cancer Research, visar att skillnaderna kan ha betydelse för överlevnaden hos kvinnor över 65 år.

Primär skleroserande kolangit (PSC) är en ovanlig men allvarlig leversjukdom som i dag saknar effektiv sjukdomsbromsande behandling. I en ny review-artikel i tidskriften The Lancet sammanfattar forskare från Karolinska Institutet och internationella kollegor den senaste kunskapen om sjukdomen, dess orsaker och möjliga framtida behandlingar.

Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med moderna blodförtunnande läkemedel av typen NOAK kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i European Heart Journal.

Digital thorax-tomosyntes är en röntgenteknik som ger sektionsbilder med bättre synlighet av lesioner än konventionell lungröntgen (CXR), samtidigt som den använder mindre strålning än datortomografi. Masoud Jadidi försvarar sin avhandling "Evaluation of image quality, radiation dose, and tumor size assessment in chest tomosynthesis" den 21 augusti 2026 där han utvärderar digital thorax-tomosyntes som en lågdosmetod inom thoraxradiologi.

Ett enda blodprov kan i framtiden ge en mer samlad bild av cancer än dagens metoder. I en översiktsartikel i tidskriften Genome Medicine beskriver forskare vid Karolinska Institutet hur flera olika biologiska signaler kan analyseras samtidigt från samma blodprov för att upptäcka och följa cancersjukdomar.

Vi välkomnar Maria Briggert Bengtsson som doktorand vid avdelningen för gastroenterologi och nutrition vid institutionen för medicin, Huddinge. Huvudhandledare är Maria Henström Engblom.

Vilka celler som finns i en bröstcancertumörs mikromiljö kan ha betydelse för hur väl hormonbehandlingen tamoxifen fungerar på lång sikt. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i BMC Medicine. Resultaten kan bidra till ökad förståelse för varför vissa patienter har större nytta av behandlingen än andra.

Ett flertal hälsoorganisationer i Europa, däribland Karolinska Institutet, kräver i en ny deklaration som Planetary Health Alliance ställer till Europakommissionen åtgärder för att komma till rätta med hälsoproblem orsakad av det allt varmare klimatet.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har utvecklat en ny metod för att analysera hur immunceller i blodet mår. Metoden har testats på patienter med åderförkalkning och kan skilja deras immunceller från friska individers. Studien publiceras i tidskriften Nature Nanotechnology.

En genvariant som moderna människor ärvt från neandertalare gör att kroppens celler reagerar starkare på tillväxthormon. I en studie i tidskriften Current Biology visar forskare vid Karolinska Institutet och flera internationella universitet att bärare av genvarianten i genomsnitt har något större muskelmassa som vuxna.

En ny RNA-baserad metod kan hjälpa insulinproducerande celler att klara transplantation bättre. I en studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Signal Transduction and Targeted Therapy, återfick behandlade celler sin blodförsörjning snabbare och färre donatoröar behövdes för att återställa normal blodsockerkontroll.

Forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa har använt en ny teknik för att kartlägga vilka gener som är aktiva i olika delar av skelettets tillväxtplattor. Resultaten ger nya ledtrådar om hur kroppen styr benens förlängning – och varför vissa genetiska mutationer leder till skelettsjukdomar.

Autistiska personer som haft somatiska sjukdomar under barndomen löper ökad risk att få psykiatriska diagnoser som unga vuxna. Det visar en stor svensk registerstudie publicerad i The Lancet Child & Adolescent Health. Sambanden var särskilt tydliga för kronisk smärta och migrän.

Barn med en ärftlig variant i genen TP53 följer i hög grad rekommenderade medicinska kontroller för tidig upptäckt av cancer. Samtidigt leder kontrollerna ofta till utredning av misstänkta fynd som visar sig vara ofarliga. Det visar en ny svensk studie från Karolinska Institutet som nyligen publicerats i tidskriften Genetics in Medicine.

Sensommarsolen värmde över Stockholm när Karolinska Institutet deltog i årets Prideparad den 1 augusti. Tillsammans med KI:s rektor Annika Östman Wernerson, studenter, medarbetare och alumner fyllde paraden återigen gatorna med färg och engagemang under årets kanske mest inkluderande fest. Som en mörk fond för firandet fanns tragedin i Berlin som påminnelse om varför evenemanget är så viktigt.

Vid den sällsynta sjukdomen progeria bryts blodkärlen ner i förtid. En studie från Karolinska Institutet visar hur olika celltyper i kärlväggen förändras stegvis och samlar på sig mutationer. Resultaten publiceras i tidskriften Genome Medicine.

Universitetet i Bonn, Reykjavík University och Radboud University har nöjet att bjuda in till ansökningar för den gemensamma NeurotechEU Business Winter School – Från forskning till användningsfall: att omsätta neuroteknologi till verklig samhällsnytta.

Universidad Miguel Hernández de Elche (UMH) har nöjet att tillkännage den tredje upplagan av NeurotechEU-skolan om preklinisk magnetresonansavbildning och spektroskopi. Den kommer att äga rum den 21–23 oktober 2026 på UMH:s campus i Sant Joan d’Alacant (Spanien).

Unga personer med adhd är mer benägna att besöka ungdomsmottagningar än sina jämnåriga, medan unga med autism är mindre benägna att göra det. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Autism Research. Resultaten tyder också på att digitala vårdkontakter kan bidra till att minska skillnaderna.

NeurotechEU:s vinterskola om smart sömn, som organiseras av Medical University of Innsbruck, kommer att äga rum den 15–18 februari 2027 på MUI:s campus i Innsbruck, Österrike.

När den 26:e internationella aidskonferensen (AIDS 2026) öppnar i Rio de Janeiro medverkar Karolinska Institutet i ett innovativt internationellt initiativ som förenar vetenskap, konst och samhällsengagemang. Genom utställningen ”HIV Unwrapped” samverkar ledande hiv-forskare med nya modedesigners för att omvandla komplexa vetenskapliga koncept till hållbara konstverk.

Juliette Foucher, postdoktor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, har valts ut som en av endast tre mottagare världen över av forskningsanslaget ALS Scholars in Therapeutics 2026. Det internationella anslaget på totalt 300 000 dollar, motsvarande tre miljoner svenska kronor, belönar lovande unga forskare som formar framtidens ALS-forskning.

Professor Gonçalo Castelo-Branco och professor Janne Lehtiö vid KI får anslag inom Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses och SciLifeLabs program Proof of Concept. Målet med programmet är att stärka vägen från akademisk forskning till innovation och kommersiell tillämpning inom livsvetenskap, life science.

Professor Miia Kivipelto och flera forskare vid Karolinska Institutet har medverkat i arbetet med WHO:s nya riktlinjer för att förebygga kognitiv svikt och demens. Riktlinjerna sammanfattar det senaste vetenskapliga underlaget och ska hjälpa beslutsfattare, vårdgivare och andra aktörer att minska risken för demens genom förebyggande insatser. Enligt WHO kan upp till 45 procent av alla demensfall kopplas till påverkbara riskfaktorer.

Tiden som tonåringar spenderar på sociala medier kunde inte kopplas till symtom på depression eller ångest fem år senare i en ny svensk studie. Forskningen från Karolinska Institutet har publicerats i Journal of Adolescent Health.

Helena Karlström, lektor och docent vid Karolinska Institutet, har beviljats ett Pioneer Innovator-anslag från Novo Nordisk-fonden på cirka 1,7 miljoner kronor. Projektet syftar till att utveckla en ny antikroppsbehandling för den ärftliga hjärnkärlssjukdomen cadasil, en form av cerebral småkärlssjukdom som är en vanlig orsak till bland annat stroke och slutligen minnesproblem men som i dag saknar effektiv behandling.

Personer med metaboliskt syndrom tenderar att ha hjärnor som verkar äldre än deras faktiska ålder, enligt en ny studie publicerad i tidskriften Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association. De nya fynden ger nya ledtrådar om biologiska processer som kan koppla metabolisk hälsa till hjärnan.

I början av juli deltog Maja Fjaestad som representant för Centrum för hälsokriser på KI i EU-kommissionens Implementation Dialogue om hälsokrisberedskap. Det var ett högnivåmöte lett av kommissionär Hadja Lahbib med ansvar för krisberedskap. Mötet handlade om hur EU bättre kan förbereda sig inför framtida hälsokriser och syftar till att sammanställa rekommendationer till EU-kommissionen.

Plötslig oväntad spädbarnskollaps under den första levnadsveckan är ovanligt, men kan få allvarliga följder. En ny studie från Karolinska Institutet visar att tillståndet ändå är vanligare än man tidigare uppskattat och lyfter fram åtgärder som kan minska risken.

Vid kardiometabola sjukdomar som typ-2 diabetes och åderförkalkning påverkas både hjärt-kärlsystemet och ämnesomsättningen. KI-forskarna Stephen Malin och Carolina Hagberg har fått ett rekordanslag från Novo Nordisk-fonden för att i ett internationellt samarbete skapa en modell där de kan testa läkemedel i flera organ samtidigt.

Kronisk smärta drabbar miljontals människor i hela världen, men dagens behandlingar lindrar ofta bara symtomen utan att påverka de bakomliggande orsakerna. Nu har KI-forskaren Saida Hadjab fått sitt andra prestigefyllda anslag från Novo Nordisk-fonden för att utveckla en ny typ av behandling som kan hjälpa till att vända de biologiska processer som driver långvarig smärta.