Nyhetsarkiv

Hur kan konst bidra till bättre undervisning och ökad förståelse i medicinska utbildningar? En ny kurs vid Karolinska Institutet utforskar just detta genom att erbjuda lärare och handledare en unik möjlighet att utforska mötet mellan konst och medicinsk pedagogik. I detta nära samarbete mellan Karolinska Institutet och Nationalmuseum får deltagarna utveckla nya perspektiv på lärande, reflektion och professionell praktik inom hälso- och sjukvårdsutbildningar.

Docent Marcus Buggert vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH) Karolinska Institutet, tilldelas Eric K. Fernströms pris för yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare för sin enastående forskning om T‑cellers funktion i människans immunförsvar och deras betydelse för nya terapier.

En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att RNA kan påverka hur celler reparerar skador i sitt DNA. Resultaten bidrar till ökad förståelse av processer som är viktiga vid sjukdomar som cancer och kan på sikt vara relevanta för utveckling av nya behandlingar.

Laurène Adam från Centrum för reproduktion, metabolism och molekylär medicin (CeRM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Molecular insights into Bri2 BRICHOS and copper modulation of α-synuclein in Parkinson’s disease", den 12 juni 2026. Handledare är Axel Abelein.

Pär Björklund från Cardio Metabolic Unit (CMU), Centrum för reproduktion, metabolism och molekylär medicin (CeRM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Atherosclerosis and peripheral neuropathy in type 2 diabetes : interstitial lipoprotein distribution and sphingolipid metabolism", den 11 juni 2026. Handledare är Sara Straniero.

Varje år diagnostiseras över 6 000 svenskar med melanom. Melanom är en hudcancer som, om den upptäcks sent, kan vara dödlig. Alla melanom beter sig inte på samma sätt. I en ny avhandling från Karolinska Institutet undersöks varför vissa patienter får sämre utfall än andra och om vissa markörer i tumörvävnad kan hjälpa oss att förutsäga vilka som är i riskzonen.

Genom att kombinera flera typer av analyser kan forskare bättre förstå varför behandlingar fungerar olika vid akut myeloisk leukemi (AML). Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet.

Melanom är den mest aggressiva formen av hudcancer och kan i avancerade stadier vara svår att behandla. I en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar Ellen Heurlin att strålbehandling i kombination med moderna läkemedelsbehandlingar kan ge tydlig klinisk nytta vid avancerat melanom. Resultaten tyder på förbättrad överlevnad, god lokal kontroll av tumörer och få allvarliga biverkningar, särskilt när strålbehandling kombineras med immunterapi.

David Marlevis forskning om ny bildteknik för blodtrycksmätning har uppmärksammats av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, och tagits upp på IVA-listan 2026 över forskningsprojekt med särskilt stort genomslag. Listan lyfter forskning som gör konkret skillnad i samhället.

Regeringen utser Clas Rehnberg, professor i hälsoekonomi vid institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) på KI, till särskild utredare med uppdrag att analysera hur staten kan bidra till mer effektiv upphandling av specialiserad hälso- och sjukvård i privat regi.

Ett nytt verktyg från KIND på Karolinska Institutet ska hjälpa unga vuxna med boendestöd att bli mer delaktiga i hur deras stöd utformas.

En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att balanssystemet kan undersökas redan under de första levnadsmånaderna. Genom nya, barnvänliga metoder kan vården tidigare upptäcka vestibulär dysfunktion hos barn med hörselnedsättning och erbjuda riktad habilitering.

En studie från Karolinska Institutet visar att föräldrar till barn med adhd, autism eller andra funktionsnedsättningar ökade sin psykologiska flexibilitet och upplevde minskad stress efter gruppbehandlingen Navigator ACT.
- Insatsen gjorde det enklare att bli den förälder man vill vara, säger studiens försteförfattare Tiina Holmberg Bergman.

Sol, värme, kyla och regn spelar roll för hur aktiva förskolebarn är under dagen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Environmental Research, där forskare har kopplat barns rörelsemönster till vardagens väder.

De gränsvärden för njurfunktionen som idag används för att diagnostisera kronisk njursjukdom speglar en faktisk ökning av risken för allvarlig sjukdom. Detta visar en studie från Karolinska Institutet och Leiden University Medical Center som publicerats i tidskriften JAMA. Forskarna visar också att riskbedömningen blir mer exakt när två vanliga blodprover, kreatinin och cystatin C, kombineras för att uppskatta njurfunktionen.

Undersökning av hjärtrytmen i hemmet med en smartphone kan spara betydande vårdresurser inför planerad elkonvertering hos patienter med förmaksflimmer. Det visar en ny studie publicerad i JAMA Cardiology av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus.

Investeraren Björn Savén och hans fru Inger Savén stödjer Karolinska Institutets forskning om kolorektalcancer. Satsningen ska öka möjligheten till tidig upptäckt och stärka kunskapen om sjukdomen. Ett av målen är att fler testar sig i ett tidigt skede och därmed förbättra prognosen.

Genom att förstå gärningsmännen bakom dödligt partnervåld hoppas Shilan Caman hitta sätt att förhindra framtida mord. Hennes forskning visar att en sak förenar dem: Kontrollbehovet.

I slutet av förra veckan deltog Karolinska Institutet i Järvaveckan, ett årligt evenemang med fokus på samhällsfrågor och dialog. Här samlas politiska partier, myndigheter, företag, organisationer, universitet och skolor för att möta allmänheten, diskutera aktuella frågor och skapa nya kontakter.

Mikael Rydén, professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, har beviljats ett anslag på totalt 9 miljoner USD från Leducq Foundation.

En kartläggning av publikationer vid KI, KTH och Stockholms universitet visar en stor bredd av forskning kopplad till FN:s globala mål för hållbar utveckling – och pekar på möjligheter till fler samarbeten. Bibliometriska analytiker vid de tre universiteten har sammanställt en översikt av de publikationer som getts ut mellan 2018 och 2023. Syftet är att kartlägga vilken forskning som görs kopplad till de globala målen och underlätta samarbeten.

Okan Gültekin, postdoktor vid Karolinska Institutet, har tilldelats ett internationellt anslag från Cancerfonden för att utveckla ett AI-baserat verktyg mot avancerad äggstockscancer. Projektet samlar expertis från Sverige, Finland och Storbritannien.

Mellan 500 000 och 700 000 personer i Sverige beräknas leva med lungsjukdomen KOL. Nu pågår forskning med målet att utveckla en inhalationsbehandling för personer med KOL, genom att undersöka hur antikroppar kan skydda mot infektioner och inflammation vid sjukdomen. KI-forskaren Charlotte Thålin tilldelas Hjärt-Lungfondens (HLF) stora forskningsanslag på 20 miljoner kronor för projektet.

Karolinska Institutet är koordinator för FORTIFY, ett nytt IHI-finansierat projekt som syftar till att göra hälsodata tillgängliga för forskning samtidigt som immateriella rättigheter och affärshemligheter skyddas.

Andri Papakonstantinou och Sean Rudd har antagits som docenter i cancer och onkologi vid Karolinska Institutet. Båda är verksamma vid institutionen för onkologi-patologi.

Årets Nicholsonföreläsning vid Karolinska Institutet hålls den 3 juni kl. 16.00 i Nobel Forum, Campus Solna, och gästas av biokemisten Svetlana Mojsov från Rockefeller University.

Höstterminen 2026 planeras start för en ny uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet med fokus på TARA – en integrativ metod som ger yrkesverksamma nya perspektiv och konkreta verktyg i arbetet med barn och unga med depression.

Paolo Ceriani har alltid varit intresserad av vetenskap, men när hans mamma fick en cancerdiagnos fick intresset en ny inriktning. Han ville förstå sjukdomen på ett djupare plan och började studera biomedicin vid Karolinska Institutet. Innan han flyttade till Sverige hade han bara besökt landet en gång – på en roadtrip från Italien genom norra Sverige.

En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att blodprovet PEth kan spela en viktig roll i behandlingen av hypertoni. Genom att ge en mer objektiv bild av alkoholkonsumtion kan provet underlätta dialogen mellan läkare och patient, identifiera riskbruk av alkohol och ge värdefulla insikter – förutsatt att metoden används med transparens och ett icke-dömande bemötande.

Vår förmåga att uppfinna nytt bygger inte på slump utan på en inre förståelse för hur världen fungerar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Vrije Universiteit Amsterdam, publicerad i tidskriften PNAS.

Forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet har identifierat en möjlig mekanism bakom spridningen av den aggressiva hjärntumören diffuse midline glioma. Studien visar att hjärnans egna immunceller, mikroglia, kan bidra till tumörens invasiva förmåga genom att producera proteinet fibronectin. Resultaten publiceras i tidskriften Cell Death and Disease.

Den 1 juni lanserar Karolinska Institutet en stor internationell rekryteringskampanj för 21 biträdande lektorstjänster. Utgångspunkten är förra årets mycket framgångsrika initiativ, som lockade mer än 2 700 ansökningar från nästan 90 länder. Initiativet har ett tydligt mål: Att ta in de allra bästa forskarna tidigt i karriären och stärka KI:s position som världsledande medicinskt universitet.

Tvångsåtgärder används återkommande inom barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård men varierar kraftigt mellan verksamheter och länder, visar en ny doktorsavhandling vid Karolinska Institutet. Resultaten tyder också på att användningen av tvång inte minskat efter att svensk lagstiftning skärpts.

I slutet av maj stod institutionen för global folkhälsa värd för ett besök av partnerorganisationerna inom det EU-finansierade projektet CURIOUS. Projektet syftar till att stärka sjuksköterskeutbildningen i Somalia och besöket fokuserade på erfarenhetsutbyte och utveckling av arbetssätt.

Gianluigi Savarese, docent och forskargruppsledare för Centrum för hjärtsvikt och arytmi vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, har anställts sedan 1 juni 2026 som professor i kardiologi på Karolinksa Institutet förenat med sin anställning som överläkare vid Södersjukhuset.

Lina Stepanauskaitė-Bellisario från avdelningen för gastroenterologi och nutrition (GUT), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Influence of molecular sex differences and estrogen signaling on colorectal cancer", den 5 juni 2026. Handledare är Cecilia Williams.

Personer med celiaki och hudceliaki har en något ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, vissa blodcancerformer och förtida död. Det visar en stor amerikansk registerstudie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i tidskriften The Lancet Regional Health – Americas.

För andra året i rad delar cancerföreningen PALEMA ut bidrag till unga forskare inom matstrups- och magsäckscancer. I år, liksom i fjol, delas två bidrag ut på vardera 25 000 kr i samband med PALEMA cancerdagen den 28 maj i Läkaresällskapets lokaler i centrala Stockholm.

NVS har fått tre nya forskargruppsledare: Xiaofei Li och Luis Enrique Arroyp-Garcia vid avdelningen för neurogeriatrik samt Konstantinos Chiotis vid avdelningen för klinisk geriatrik.

I en ny avhandling från Karolinska Institutet studerade doktorand Xiaoyi Ji om AI-modeller för datorbaserad prostatacancerpatologi är generaliserbara och robusta med hjälp av olika datakällor. Målet var också att komma fram till möjliga strategier för förbättring.

De flesta bröstcancerpatienter i Uganda och Etiopien får sin diagnos för sent och många saknar tillgång till livräddande behandling. Tove Ekdahl Hjelm försvarar sin avhandling "Early-onset breast cancer in East Africa: Genetics, tumor characteristics and clinical management" den 5 juni där hon visar på brister i tillgång till adekvat vård, men också att fler liv kan räddas.

Den 21 maj 2026 besökte en delegation från Leyden Academy on Vitality and Ageing Aging Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet. Besöket, som arrangerades av ARC och Transdisciplinary Research Center for Personalized Dementia Prevention & Care (TraCeDem), fokuserade på samspelet mellan forskning, policy och vårdpraxis inom det svenska hälso- och sjukvårdssystemet samt omsorgen.

Sju forskare vid Karolinska Institutet beviljas finansiering genom Barncancerfondens senaste tjänsteutlysning, som totalt delar ut 57 miljoner kronor. Forskningen fokuserar bland annat på effektivare kemoterapi för barn med leukemi och på att förklara återfall i akut lymfatisk leukemi.

Personer med god kondition i 30–50-årsåldern har mer elastiska artärer när de blir äldre. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Scientific Reports. Sambandet kvarstår oberoende av kolesterol i blodet och andra riskfaktorer.

Makakerna Nanuq, Fox, Hyena, Grizzly och Lynx kom till Karolinska Institutet för 17 år sedan och har varit centrala för medicinsk forskning. Nu har deras liv avslutats inom ramen för pågående forskningsprojekt där de har bidragit till ny kunskap om vaccin och neurodegenerativa sjukdomar.

Yrkesmässig exponering för trädamm kan innebära en hög risk för näscancer även vid nivåer nära dagens svenska hygieniska gränsvärde. Det visar en ny vetenskaplig utvärdering från den Nordiska expertgruppen för kriteriedokument om kemiska hälsorisker (NEG) och den nederländska expertkommittén DECOS, där forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM) har haft en ledande roll. Utvärderingen genomfördes på uppdrag av arbetsmiljömyndigheterna i de nordiska länderna och Nederländerna.

Steget mellan att arbeta på Gotland och i Afghanistan kan synas långt, men för narkosläkaren Anders Mattsson kan det snart bli verklighet. Blir det så är det inte hans första utlandsuppdrag. Det är ett sätt att arbeta som han upplever ger ett kompetensutbyte åt båda hållen, vilket också ligger helt i linje med Centrum för hälsokrisers arbete och inte minst tanken bakom uppdragsutbildningen Anestesi och vård av kritiskt sjuka med begränsade resurser.

Texter för kognitiv beteendeterapi (KBT) som kulturellt anpassats med hjälp av AI uppfattades som lika relevanta och acceptabla som texter anpassade av en psykolog. Det visar en ny studie av Youstina Demetry och kollegor, publicerad i JMIR Formative Research. Resultaten pekar på att AI kan bidra till att göra evidensbaserade psykologiska behandlingar mer tillgängliga för flyktingar och migranter.

En nybildad kommission, The Lancet Commission on Precision Health, ska ta fram rekommendationer för hur precisionshälsa kan införas i hälso- och sjukvård världen över. Forskare från Karolinska Institutet medverkar i arbetet, med särskilt fokus på att säkerställa jämlik tillgång även i resursbegränsade miljöer.

Spelar det roll om man andas genom näsan eller munnen? Så här svarar tre forskare.