Nyhetsarkiv

KI NeurotechEU Collaborative Awards inrättades för att främja akademiska aktiviteter, arrangemang av workshoppar och föreläsningar samt mobilitet mellan KI och de övriga åtta partnerinstitutionerna inom NeurotechEU.

Alberto Sola-Leyva, biträdande lektor vid enheten för obstetrik och gynekologi, har utsetts till koordinator för Special Interest Group Reproductive Genetics inom European Society of Human Reproduction and Embryology. Utnämningen gäller mandatperioden 2026–2028.

KI-forskarna Tim Baker och Carl Otto Schell har belönats med Lancets Evidence to Impact Award för sitt arbete med att få fler kritiskt sjuka att överleva. Konceptet som de har utvecklat kallas essentiell vård av kritiskt sjuka och består av 40 grundläggande åtgärder. I den första stora implementeringsstudien minskade dödligheten med 31 procent. ”Vi vill båda göra världen bättre”, säger de.

Ett svenskt lag med deltagare från flera delar av sjukvården har tagit hem VM-guld i avancerad hjärt- och lungräddning (A-HLR) i Milano. I laget ingår John-Åke Palm, anestesisjuksköterska och adjunkt vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Vinsten är resultatet av målmedveten träning, men också ett kvitto på kunskaper som kan göra skillnad när liv står på spel.

Den här veckan besökte Minnesotas guvernör Tim Walz Karolinska Institutet tillsammans med en delegation från Minnesota för ett strategiskt forum om forskning, hälso- och sjukvård, innovation och livsvetenskaper.

Fysisk träning är en viktig del av behandlingen vid osteoporos, men vilken träningsform ger bäst resultat? I en ny avhandling jämförs den maskinbaserade träningsmetoden OsteoStrong med traditionell multikomponentträning hos äldre kvinnor.

Trots att skolmåltider är gratis äter många ungdomar en del av sin mat under skoldagen utanför skolområdet. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften BMC Public Health, visar att dessa måltider oftare är mindre hälsosamma jämfört med maten som äts i skolan. Resultaten pekar på betydelsen av både skolans måltider och matutbudet i skolans närområde.

Forskningsbidraget är på 1 250 000 kronor från Neuroförbundet.

Ett litet protein som kallas p11 kan spela en mycket större roll i cellsignalering än man tidigare trott. Forskare vid Karolinska institutet har nu visat att p11 samverkar med flera receptorer som påverkas av vanliga läkemedel, vilket öppnar nya möjligheter att behandla tillstånd som smärta, inflammation och depression.

Du har ägnat år åt att utveckla enastående expertis, skarpt analytiskt tänkande och förmågan att lösa komplexa problem. Men när det gäller att ta nästa steg i karriären berättar många doktorander för oss att de känner sig oförberedda – inte på grund av bristande förmåga, utan för att strategisk karriärplanering sällan ingår i forskarutbildningen.

Forskare vid Karolinska Institutet har medverkat i en NATO-arbetsgrupp som har tagit fram riktlinjer som ska minska risken för att soldaters hjärnor påverkas av tryckvågor från explosioner, och då i första hand under träning och utbildning. Enheten för experimentell traumatologi har i närmare 20 år bedrivit försvarsmedicinsk forskning och samarbetat nära med Försvarsmakten. NATO-uppdraget är en del av gruppens långsiktiga arbete med att utveckla kunskap inom svensk försvarsmedicin.

Fyra forskare vid Karolinska Institutet får tillsammans drygt 21 miljoner kronor i projektbidrag från Vetenskapsrådet inom humaniora och samhällsvetenskap. Totalt fördelas närmare 473 miljoner kronor till 96 forskningsprojekt.

Anna Granath vid enheten för öron-, näs- och halssjukdomar och Annica Hagerman Sirelius vid enheten för audiologi tilldelades CLINTEC:s pedagogiska pris 2026.

Nu har hjälplinjen PrevenTell fått utökade öppettider både i chatten och per telefon.

Mångårig forskning med stor betydelse för framtidens behandling av diabetes och obesitas belönades den 10 september med Rolf Luft Award. Årets pristagare, Richard DiMarchi och Matthias Tschöp, tog emot priset vid en ceremoni i Nobel Forum och i samband med prisutdelningen höll de båda pristagarna varsin föreläsning.

En ny rapport från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention vid Region Stockholm och Karolinska Institutet visar att 33 av de 230 personer som dog i suicid i Stockholms län under 2015 hade kontakt med hälso- och sjukvården under sitt sista levnadsdygn. Rapporten ger kunskap om vilka vårdkontakter personerna hade, vilka besvär som dokumenterats och vilka stödinsatser som pågick under den sista tiden i livet.

Behandling med aspirin minskade inte risken för återfall eller död hos patienter som behandlats för levermetastaser från tjock- och ändtarmscancer. Det visar en studie med forskare från bland annat Karolinska Institutet, publicerad i The Lancet Gastroenterology & Hepatology.

Albin Hoonk välkomnas som doktorand vid avdelningen för gastroenterologi och nutrition vid institutionen för medicin, Huddinge. Huvudhandledare är Linnea Hedin.

Hur kan uppföljning av arbetsmiljökrav i offentliga upphandlingar bidra till bättre arbetsmiljö, sund konkurrens och minskat utrymme för arbetslivskriminalitet?

En rikstäckande studie från Karolinska Institutet visar att genetisk testning kan identifiera medfödda genetiska faktorer bakom leukemi hos barn. Resultaten, som publicerats i Nature Communications, kan bidra till mer individanpassad behandling och uppföljning.

För att stärka kontakterna mellan doktorander och skapa fler möjligheter till forskningsutbyte anordnade institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus (KI DS), ett postermingel den 8 september. Under dagen presenterade doktorander sin forskning för varandra och deltog i utlottningen av tre priser på 20 000 kronor vardera.

Molekylerna i vår kropp bildar ett unikt fingeravtryck av vår hälsa. Craig Wheelock vill använda det för att upptäcka sjukdom och individanpassa behandlingar. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en molekyl som stärker cellernas förmåga att reparera oxidativa DNA-skador. I musmodeller av akut leversvikt minskade molekylen leverskadorna och förbättrade överlevnaden, medan odlade humana leverceller blev mer motståndskraftiga mot skador efter exponering för paracetamol. Resultaten publiceras i tidskriften Advanced Science.

Patienter med levercirros och förmaksflimmer som behandlades med blodförtunnande läkemedel hade lägre risk att drabbas av allvarliga leverrelaterade komplikationer. Det visar en nationell registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Clinical and Molecular Hepatology. Resultaten tyder också på att behandlingen inte medför någon ökad risk för allvarliga blödningar.

Ett abstract från forskare vid Karolinska Institutet har tilldelats Best Abstract Award vid Nature-konferensen "Redefining Healthcare in the Age of AI" i Paris. Arbetet beskriver ramverket MEDLEY, som använder skillnader mellan AI-modeller för att synliggöra osäkerhet i medicinska beslutsunderlag.

Mastceller kan spela en mer central roll i utvecklingen av astma än man tidigare har kunnat visa. Det visar en studie från Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften The Journal of Allergy and Clinical Immunology. Resultaten kan få betydelse för utvecklingen av nya behandlingar mot astma.

Isabela Killander Möller från underavdelningen kliniska infektionssjukdomar (CID) vid Centrum för infektionsmedicin (CIM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Health Outcomes and Social Determinants in People Living with HIV in Sweden: Insights from the COVID-19 Era and Beyond", den 2 oktober. Handledare är Christina Carlander.

Genom kliniska studier, kvalitetsregister och AI vill Sophia Brismar Wendel förbättra förlossningsvården. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

Ett blodprov och frågor om alkoholvanor identifierar delvis olika patienter med riskbruk. Det visar en svensk studie där forskarna jämfört PEth-prov med patienters egna uppgifter i primärvården. Resultaten talar för att vården behöver väga samman flera typer av information.

Äldre personer som följer hälsosamma kostmönster har nivåer av biomarkörer i blodet som är kopplade till mer gynnsamma biologiska processer relevanta för åldrande. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMC Medicine. Resultaten kan bidra till en bättre förståelse av hur kostvanor hänger samman med kroppens åldrandeprocesser.

En ny internationell deklaration efterlyser ett starkare skydd för rätten till hälsa i konflikter och en ökad användning av hälsa som verktyg för fred och konfliktlösning. Stefan Swartling Peterson vid Karolinska Institutet är en av författarna bakom deklarationen, som publicerats i The Lancet.

Eftersom vårdens resurser är begränsade behöver de användas klokt. Niklas Zethraeus vill bidra till bättre beslut och mer nytta för patienterna. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

Anahita Amirpour vid avdelningen för omvårdnad har mottagit pris för 2025 års bästa avhandling på SFAI- och AnIvaveckan.

Karolinska Institutet leder ett nytt initiativ för att etablera en oberoende svensk expertgrupp som ska ta fram strategiska rekommendationer för Sveriges framtida engagemang inom global hälsa. En bredare referensgrupp med nyckelaktörer från olika delar av samhället samlas nu i Stockholm för att också bidra till arbetet. Resultatet ska presenteras i en rapport i början av 2027.

Graviditetsdiabetes har blivit allt vanligare i Sverige, särskilt bland kvinnor med lägre utbildningsnivå, lägre inkomster och kvinnor födda utanför Sverige. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism. Studien visar också att sambandet mellan graviditetsdiabetes och komplikationer under graviditet och förlossning varierar beroende på socioekonomiska faktorer.

Claudia Hanson forskar om hur hälso- och sjukvårdssystem kan förbättras. Hennes studier har bland annat lett till färre dödsfall bland nyfödda barn i Afrika. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

En ny video från Forte sätter fokus på två nyligen finansierade svenska forskningscentrum som ska stärka demensforskningen under det kommande decenniet. I filmen diskuterar föreståndarna för TraCeDem vid Karolinska Institutet och DEMSAM vid Göteborgs universitet utmaningarna med demenssjukdomar och behovet av forskning som stödjer människor i vardagen.

Tillskott av probiotika till mycket för tidigt födda barn var kopplat till lägre risk för både allvarlig tarmsjukdom och död. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Network Open. Resultaten bygger på data från nästan 4 700 barn födda i Sverige.

Den 24 september får alla studenter som började termin 1 på ett KI-program hösten 2026 nybörjarenkäten via e-post. Genom att svara hjälper du KI att förstå hur nya studenter upplever sin första tid på utbildningen.

Efter en hälseneruptur är risken hög både för blodpropp och långsam återhämtning. Den 9 oktober försvarar Annukka Saarensilta sin avhandling "Molecular mechanisms of venous thrombosis and healing disturbances after Achilles tendon rupture" där hon studerar om det kan finnas gemensamma biomarkörer och möjliga vägar till bättre riskbedömning och behandling.

Personer med substansbrukssyndrom löper en betydligt högre risk för både suicidförsök och död i suicid. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry. Studien visar också att risken för suicidalt beteende är förhöjd hos anhöriga till personer med substansbrukssyndrom, särskilt bland nära släktingar.

Allvarliga psykiska sjukdomar, som schizofreni, bipolär sjukdom och anorexia nervosa, är långvariga tillstånd som kan ha stor påverkan på människors vardag. Trots mycket forskning finns det inga tillförlitliga biologiska markörer som kan användas för att diagnostisera dessa tillstånd, och behandlingsalternativen fungerar inte lika bra för alla. Det beror delvis på att vi inte fullt ut förstår de bakomliggande biologiska mekanismerna.

Två tumörer kan se likadana ut i mikroskop, men ändå utvecklas helt olika. Christofer Juhlin vill förstå varför – för att kunna ge patienter en mer träffsäker vård. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

Professor Ganesh Acharya vid Karolinska Institutet har uppmärksammats av Baltic Fertility Society i samband med det 8:e von Baer-seminariet, som hölls den 11 september 2026 på Alatskivi slott i Estland. Utmärkelsen lyfter hans insatser inom forskning, utbildning och klinisk utveckling inom foster- och mödrahälsovård.

Under ett fullsatt panelsamtal på The Cell i Hagastaden växte frågan om forskningens villkor till en diskussion om AI-användning, makten över våra hälsodata och vilka mänskliga förmågor som inte bör lämnas över till maskiner. I samtalet möttes perspektiv från forskning, samhällsvetenskap och vetenskapsjournalistik.

Mitokondrierna är inblandade i allt från ämnesomsättning till immunförsvar och åldrande. Joanna Rorbach vill förstå vad som händer när de inte fungerar som de ska. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

HINTS-undersökningen kan hjälpa läkare att skilja mellan stroke och inflammation i balansnerven hos patienter med akut ihållande yrsel. Men testet används ofta i situationer där det inte är avsett att användas, vilket kan leda till både missade strokefall och onödiga utredningar. Det visar en översiktsartikel från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JAMA Neurology.

Infektioner som i sällsynta fall kan överföras från den gravida till fostret är kopplade till en ökad risk för autism och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Pediatrics.

Som ung gick han igenom en omvälvande tid. Idag försöker utvecklingsbiologen Jens Hjerling Leffler förstå vad som händer i hjärnan när vi blir vuxna.

En ny översiktsartikel publicerad i The New England Journal of Medicine ger en uppdatering om det aktuella kunskapsläget om matstrupscancer, särskilt om dess orsaker, förebyggande, och behandling. Författarna är Shaohua Xie och Jesper Lagergren på Karolinska Institutet samt Elizabeth Smyth vid Oxfords universitet.