Nyhetsarkiv

En ny video från Forte sätter fokus på två nyligen finansierade svenska forskningscentrum som ska stärka demensforskningen under det kommande decenniet. I filmen diskuterar föreståndarna för TraCeDem vid Karolinska Institutet och DEMSAM vid Göteborgs universitet utmaningarna med demenssjukdomar och behovet av forskning som stödjer människor i vardagen.

Tillskott av probiotika till mycket för tidigt födda barn var kopplat till lägre risk för både allvarlig tarmsjukdom och död. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Network Open. Resultaten bygger på data från nästan 4 700 barn födda i Sverige.

Den 24 september får alla studenter som började termin 1 på ett KI-program hösten 2026 nybörjarenkäten via e-post. Genom att svara hjälper du KI att förstå hur nya studenter upplever sin första tid på utbildningen.

Efter en hälseneruptur är risken hög både för blodpropp och långsam återhämtning. Den 9 oktober försvarar Annukka Saarensilta sin avhandling "Molecular mechanisms of venous thrombosis and healing disturbances after Achilles tendon rupture" där hon studerar om det kan finnas gemensamma biomarkörer och möjliga vägar till bättre riskbedömning och behandling.

Personer med substansbrukssyndrom löper en betydligt högre risk för både suicidförsök och död i suicid. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry. Studien visar också att risken för suicidalt beteende är förhöjd hos anhöriga till personer med substansbrukssyndrom, särskilt bland nära släktingar.

Allvarliga psykiska sjukdomar, som schizofreni, bipolär sjukdom och anorexia nervosa, är långvariga tillstånd som kan ha stor påverkan på människors vardag. Trots mycket forskning finns det inga tillförlitliga biologiska markörer som kan användas för att diagnostisera dessa tillstånd, och behandlingsalternativen fungerar inte lika bra för alla. Det beror delvis på att vi inte fullt ut förstår de bakomliggande biologiska mekanismerna.

Två tumörer kan se likadana ut i mikroskop, men ändå utvecklas helt olika. Christofer Juhlin vill förstå varför – för att kunna ge patienter en mer träffsäker vård. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

Professor Ganesh Acharya vid Karolinska Institutet har uppmärksammats av Baltic Fertility Society i samband med det 8:e von Baer-seminariet, som hölls den 11 september 2026 på Alatskivi slott i Estland. Utmärkelsen lyfter hans insatser inom forskning, utbildning och klinisk utveckling inom foster- och mödrahälsovård.

Under ett fullsatt panelsamtal på The Cell i Hagastaden växte frågan om forskningens villkor till en diskussion om AI-användning, makten över våra hälsodata och vilka mänskliga förmågor som inte bör lämnas över till maskiner. I samtalet möttes perspektiv från forskning, samhällsvetenskap och vetenskapsjournalistik.

Mitokondrierna är inblandade i allt från ämnesomsättning till immunförsvar och åldrande. Joanna Rorbach vill förstå vad som händer när de inte fungerar som de ska. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

HINTS-undersökningen kan hjälpa läkare att skilja mellan stroke och inflammation i balansnerven hos patienter med akut ihållande yrsel. Men testet används ofta i situationer där det inte är avsett att användas, vilket kan leda till både missade strokefall och onödiga utredningar. Det visar en översiktsartikel från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JAMA Neurology.

Infektioner som i sällsynta fall kan överföras från den gravida till fostret är kopplade till en ökad risk för autism och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Pediatrics.

Som ung gick han igenom en omvälvande tid. Idag försöker utvecklingsbiologen Jens Hjerling Leffler förstå vad som händer i hjärnan när vi blir vuxna.

En ny översiktsartikel publicerad i The New England Journal of Medicine ger en uppdatering om det aktuella kunskapsläget om matstrupscancer, särskilt om dess orsaker, förebyggande, och behandling. Författarna är Shaohua Xie och Jesper Lagergren på Karolinska Institutet samt Elizabeth Smyth vid Oxfords universitet.

Återkommande oönskade tankar kan skapa stort lidande. Erik Andersson vill göra effektiva psykologiska behandlingar tillgängliga för fler. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

Karolinska Institutet satsar på ett nytt centrum för immunonkologi. Målet är att skapa en internationellt ledande forskningsmiljö där kunskap om immunsystemet kan omsättas i nya behandlingar mot både solida tumörer och blodcancer. Centrumet, vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, ska ledas av professor Karl-Johan Malmberg.

Med tolv månaders finansierad forskningstid får Oscar Lapidus möjlighet att bredda sin traumaforskning och ta nästa steg mot en mer självständig forskarroll. Han är en av nio doktorander som beviljats stöd i vårens utlysning av forskar-AT.

Konstantina Kilteni, forskare vid Karolinska Institutet, har tilldelats European Research Council (ERC) Public Engagement with Research Award (Pris för allmänhetens engagemang i forskning) för 2026. Utmärkelsen belönar hennes arbete med att engagera allmänheten i forskning om beröring och kittlighet, och hur vardagliga sinnesupplevelser kan ge insikter i hur hjärnan fungerar.

Marie Evans forskar om hur risken för allvarlig njursjukdom kan upptäckas tidigare och hur väl olika behandlingar fungerar. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

En enkel metod med lokalbedövning i livmodern kan minska smärtan vid spiralinsättning, enligt en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften JAMA. Metoden ökade också andelen kvinnor som upplevde ingreppet som tolerabelt. Resultaten kan göra att fler vågar välja spiral som preventivmedel.

Den 9 oktober försvarar Johan Hardvik Åkerström, vid gruppen övre gastrointestinal kirurgi, sin avhandling "Prevention of esophageal adenocarcinoma" där han har undersökt möjligheterna att förebygga adenocarcinom i matstrupen genom behandling av två av sjukdomens viktigaste riskfaktorer, gastroesofageal reflux och obesitas.

Den 14 september 2026 samlades institutionens postdoktorer, seniora forskare och lärare på Münchenbryggeriet för årets fakultetsdag. Genom föreläsningar, forskningspresentationer och diskussioner belystes aktuell medicinsk forskning samt framtida möjligheter inom samverkan, utbildning och innovation. Dagen inleddes av institutionens prefekt som välkomnade deltagarna och betonade vikten av fakultetsdagen som en mötesplats för kunskapsutbyte och samarbete inom och utanför institutionen.

Professor Bengt Fadeel höll keynote föreläsningen vid den 60:e EUROTOX-kongressen i Wien, Österrike den 13-16 september 2026.

Richard Bränström forskar om varför minoritetsgrupper och andra marginaliserade grupper oftare drabbas av psykisk ohälsa – och hur detta kan förebyggas. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

Var tredje patientjournal innehöll minst en dokumentationsbrist när vårdcentraler i Region Stockholm utredde patienter med ospecifika symtom som kan vara tecken på cancer. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ Quality & Safety.

Patienter som fått högriskpolyper borttagna från tarmen kan sannolikt vänta fem år, i stället för tre, till nästa koloskopi utan att risken för tjock- och ändtarmscancer ökar. Det visar två nya studier i tidskriften New England Journal of Medicine där forskare från Karolinska Institutet medverkat. Resultaten kan minska antalet undersökningar och därmed belastningen för både patienter och sjukvården.

Fyra forskargrupper vid KI har tilldelats Knut and Alice Wallenberg AI Consultancy Grant som innebär att de får tillgång till AI-expertis för att snabbt och effektivt integrera AI i forskningsprojekten. Anslagsformen är helt ny och syftar till att accelerera forskningsprocessen för att nå nya genombrott. Sammanlagt delas elva anslag ut till forskargrupper på sex olika universitet i Sverige.

Ett nytt samarbete mellan forskare vid Karolinska Institutet och livsmedelsindustrin ska undersöka hur ett nytt näringsprotein kan utvecklas för patienter som befinner sig i akuta katabola tillstånd. Projektet kombinerar kliniska studier med avancerade laboratoriemodeller baserade på mänskliga celler.

Karolinska Institutet (KI) stärker sin position i flera tunga ämnesområden i 2026 års Global Ranking of Academic Subjects (GRAS) från Shanghai Ranking. Till exempel intar KI nu plats ett i EU i området folkhälsa (Public Health).

Cancerförekomsten har ökat för 12 av 18 cancerformer hos unga vuxna under 50 år under de senaste 20 åren. Det visar en ny studie som publicerats i Lancet Regional Health – Europe, där forskare, inklusive forskare från Karolinska Institutet, analyserade cancerregisterdata från över 2,2 miljoner cancerfall i de nordiska länderna. Resultaten bidrar till en bättre förståelse av den ökande cancerbördan bland unga.

Genom att kartlägga hur hudens stamceller bildar och reparerar vävnad vill Maria Kasper bidra till nya behandlingar av bland annat sårskador och cancer. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

I en ny avhandling från Karolinska Institutet har Letizia Orsini utvecklat avancerade statistiska metoder som kan stödja beslut om bröstcancerbehandling och hjälpa beslutsfattare att utforma och utvärdera screeningprogram för bröstcancer.

Läkemedel som riktar sig mot DNA-reparation och cellers ämnesomsättning kan antingen förstärka immunförsvarets förmåga att bekämpa tumörer eller dämpa skadlig inflammation, beroende på sjukdom. I sin doktorsavhandling vid Karolinska Institutet undersökte Jianyu Shen hur dessa cellulära processer påverkar immunsvaret vid cancer och autoimmuna sjukdomar.

Personer med postcovid rapporterade mer trötthet och uppvisade långsammare reaktionstider än friska kontrollpersoner. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften NeuroImage: Reports, visar även att de hade lägre blodflöde i flera delar av hjärnan, vilket kan ha betydelse för de kognitiva svårigheter som många med postcovid upplever.

Jan-Åke Gustafsson, professor i medicinsk näringslära och tidigare ledamot i Nobelförsamlingen, avled den 4 september 2026 vid 83 års ålder.

Johan Björkegren söker orsakerna bakom hjärt-kärlsjukdom i komplexa genetiska nätverk, snarare än hos enskilda riskfaktorer.  Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

2026 års Nanna Svartz-stipendium tilldelas Johan Askling vid Karolinska Institutet. Han får stipendiet för sin patientnära forskning som bidrar till säkrare och mer individanpassad vård för personer med reumatisk sjukdom.

Ett förhöjt värde av hjärtmarkören troponin hos patienter med sepsis är kopplat till en högre risk att avlida, både under den akuta sjukdomen och på längre sikt. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska. Resultaten pekar på vikten av bättre riskbedömning, tydligare riktlinjer och mer strukturerad uppföljning efter sepsis.

En tilläggsbehandling i samband med kateterablation minskade risken för återfall hos patienter med persisterande förmaksflimmer. Det visar en randomiserad studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA. Behandlingen förbättrade även patienternas livskvalitet utan att öka risken för allvarliga komplikationer.

Avdelningen för neurogeriatrik och NVS får ännu en ny forskargruppsledare när Luana Naia tar steget fram med sin nyetablerade grupp, Brain Mitochondrial Communications.

Bakteriell hjärnhinneinflammation kan orsaka allvarliga hjärnskador även när patienterna omedelbart får antibiotikabehandling. Forskare vid Karolinska Institutet har nu utvecklat små biologiska vesiklar som, i djurstudier, visat sig kunna binda bakterietoxiner, skydda nervceller, minska inflammation och fördröja sjukdomsförloppet. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Extracellular Vesicles.

Gaddad? Var fjärde svensk är tatuerad och bland unga kvinnor är det ännu vanligare. Men vad har du egentligen sprutat in i din hud? Vi har pratat med forskarna som vet mer.

Hjärtat genomgår stora förändringar under den första tiden efter födseln. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att en tidigare okänd metabolisk sårbarhet i mitokondrierna kan störa hjärtats utveckling. Studien, som publicerats i tidskriften Science Advances, kan bidra till ökad förståelse för sällsynta mitokondriella sjukdomar som påverkar hjärtat.

Enligt ett rektorsbeslut har Camilla Lagerberg, samordnare RIKI, utsetts till biobanksansvarig vid Karolinska Institutet. Uppdraget innebär att hon får det övergripande ansvaret för att KI Biobank bedrivs enligt biobankslagen.

Margareta Wilhelm undersöker hur hjärntumörer och tumörer i nervsystemet utvecklas hos barn. Målet är att hitta nya sätt att angripa cancer. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

Nyligen samlades flera EU-stödda svenska AI-satsningar för att etablera ett mer strukturerat samarbete. Vår gemensamma ambition är tydlig: Att öka genomslaget av vårt arbete och stärka stödet till företag, forskare och offentliga organisationer som utvecklar och implementerar AI-lösningar.

Vid docenturnämndens sammanträde den 31 augusti 2026 beslutade man att utnämna Hannes Jansson till docent i kirurgi.

Att vara politiker är förknippat med hög stress och stora påfrestningar. Nu ska forskare undersöka hur hälsan påverkas hos personer som är ordförande i Sveriges kommunstyrelser.

Björn Pasternak använder stora nationella hälsoregister för att studera hur vanliga läkemedel påverkar människor – och vilka risker som finns. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

Den 8 september arrangerades Fysioterapins dag med temat ”Morgondagens fysioterapeut” av avdelningen för fysioterapi vid NVS, Karolinska Institutet i samverkan med ME Hälsoprofessioner vid Karolinska Universitetssjukhuset.