Nyhetsarkiv

Kommittén för forskning på Karolinska Institutet har beslutat att årets Jonas Söderquists stipendium för grundforskning inom virologi och immunologi ska tilldelas Annika Niehrs och Thomas R. Müller på institutionen för medicin (MedH) och Andrea Fossati på Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC).

Inom ramen för organisation Repowers psykologiska rehabiliteringsprojekt besökte i mitten av december drygt hundra ukrainska stridssjukvårdare Stockholm för en dag av samtal och erfarenhetsutbyten med svenska vårdprofessioner, beslutsfattare och andra aktörer inom det svenska totalförsvaret.

Stiftelsen Promobilia donerar 25 miljoner kronor och möjliggör att fyra forskargrupper vid Karolinska Institutet och Lunds universitet kraftsamlar i ett stort forskningsprojekt. Målet är att utveckla nya behandlingsstrategier mot grundorsakerna till Parkinsons sjukdom. Forskarkvartetten använder innovativa metoder, bland dem avancerade genterapier och målspecifika vektorer, som inte bara kan nå utan också skydda de mest sårbara nervcellerna vid Parkinsons sjukdom.

I Cancer- och allergifondens senaste utlysning beviljades 3,3 miljoner kronor till 19 projekt inom cancer- och allergiområdet. Tre forskare vid institutionen för laboratoriemedicin får ta del av dessa medel för sin forskning inom de mest svårbehandlade cancerformerna.

Från och med vårterminen 2026 införs nya rutiner för alla tentor och prov som skrivs i skrivsal på KI. Det innebär att du måste vara anmäld till tentan senast 10 kalenderdagar före tentamensdatum för att få skriva. Läs noggrant igenom vad som gäller, så att din examination kan genomföras utan problem.

Barncancerfonden har beviljat 35,3 miljoner kronor till Karolinska Institutet för forskning om barncancer. I år delade Barncancerfonden ut totalt 145 miljoner kronor till forskningsprojekt med barncancerrelevans.

Theresa Lemke samlar in data från en studie där skolor provat att anpassa sig efter tonåringars inre sovklocka – och starta morgonens lektioner lite senare.

Göran Sterky, a renowned paediatrician, professor at Karolinska Institutet, and founder of IHCAR (International Health Care Research), passed away in November 2025 at the age of 95.

Samtidigt som allt fler unga drabbas av psykisk ohälsa blir behovet av forskning inom psykologi och psykiatri riktad mot barn, unga och unga vuxna allt större. Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond har nu beslutat att bevilja anslag till tio forskningsprojekt inom området. Sju av dessa drivs av forskare vid Karolinska Institutet.

En 47 år lång svensk studie vid Karolinska Institutet avslöjar hur kondition, styrka och muskeluthållighet förändras under vuxenlivet. Resultaten visar att den fysiska förmågan börjar försämras redan i 35-årsåldern men att det aldrig är för sent att börja träna.

Regeringen har initierat en satsning på excellenskluster om totalt 2,5 miljarder kronor. Med fem beviljade planeringsbidrag från Vetenskapsrådet och Vinnova är Karolinska Institutet (KI) en av de aktörer som nu tar nästa steg för att stärka Sveriges position inom medicinsk forskning och innovation.

Hur kan skolan bli bättre på att möta elever med autism, adhd, intellektuell funktionsnedsättning och andra utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar? En ny digital kurs från Karolinska Institutet ger skolpersonal fördjupad, evidensbaserad kunskap och praktiska metoder för att stärka stödet i skolvardagen.

Forskare vid Karolinska Institutet har hittat små molekyler som kan påverka en svåråtkomlig receptorfamilj kopplad till cancerutveckling. Resultaten har publicerats i Nature Communications och Journal of Biological Chemistry.

Hanna Steurer, forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), har tilldelats ett tvåårigt postdoktorsbidrag från Hjärnfonden för att utveckla AI-baserade metoder för tidig upptäckt och uppföljning av kommunikationsnedsättningar vid Parkinsons sjukdom.

Som liten tvingades hon fly. I dag räddar Elham Rostami liv i akuta situationer – och forskar för att förstå varför 
vissa hjärnskadade patienter återhämtar sig oväntat bra.  

Forskare vid Karolinska Institutet och KTH har utvecklat en ny beräkningsmetod som kan avslöja hur celler förändras och specialiseras i kroppen. Studien, som publicerats i tidskriften PNAS, kan ge viktig kunskap om varför denna process ibland går fel och leder till sjukdom.

Nobelpristagarna Mary Brunkow, Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi upptäckte hur immunsystemet behåller sin balans. Denna kunskap lägger grunden för nya behandlingar mot autoimmuna sjukdomar som typ 1-diabetes, ms och cancer. Inför ett fullsatt Aula Medica skildrade de decennier av utmaningar och framgångar som lett fram till världens mest eftertraktade forskningspris.

Under året har 33 högstadieskolor hjälpt KI-forskare att samla in markprover från förskolor över hela Sverige i projektet Bakteriejakten. Den 5 december hölls en slutkonferens på Nobel Prize Museum, med medverkan från en av årets Nobelpristagare, Fred Ramsdell.

När Oluwatobi (Tobi) Ayodele kom till Sverige för att börja på Karolinska Institutets globala masterprogram i Health Economics, Policy and Management, var han beredd på utmaningar. Men de var andra än han trott från början och de fick oväntade resultat. Tobi Ayodele berättar hur något som först verkade begränsande i själva verket har förändrat hans akademiska och yrkesmässiga mål och livet utanför klassrummet till det bättre.

Vi gratulerar Åsa Carlsson Tedgren som från och med den 1 december 2025 har anställts som adjungerad professor vid institutionen för onkologi-patologi.

KI-forskarna Carolina Hagberg och Jenny Mjösberg tilldelas det prestigefyllda ERC Consolidator Grant som är ett av Europas mest konkurrensutsatta forskningsanslag. Med stödet kan de fördjupa kunskapen om två stora medicinska utmaningar: hjärt-kärlsjukdom vid obesitas och svår astma.

Forskare vid Karolinska Institutet har skapat en slags molekylär video som visar hur ett viktigt enzym i mitokondrier bryter ner RNA som inte längre behövs. Studien, som publiceras i Nucleic Acids Research, ger ny förståelse för varför vissa genmutationer orsakar hörselnedsättning och neurologiska sjukdomar.

Många autistiska personer beskriver att de försöker dölja sina autistiska drag i sociala situationer för att passa in och undvika negativa reaktioner. En ny studie från KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet) visar att detta beteende, ofta kallat kamouflering, kan vara kopplat till långvarig biologisk stress. Trots detta går det inte att säga att kamouflering alltid är negativt för individen.

Hur kan vi minska klimatpåverkan från konsumtion, från maten vi äter till hur vi reser, bor och handlar? Den utmaningen stod i centrum när forskare mötte medarbetare från Stockholms stad under AIMday Hållbar konsumtion, som hölls den 3 december på KTH och arrangerades av Universitetsalliansen Stockholm trio.

Karolinska Institutet genomförde i oktober 2025 en helt ny tvåveckorskurs som gav doktorander en unik inblick i hur avancerade terapiläkemedel som bygger på celler, gener eller vävnader, så kallade ATMPs (Advanced Therapy Medicinal Products), utvecklas och produceras.

Cecilia Ringborg, postdoktoral forskare vid gruppen Kirurgisk vårdvetenskap får Cancerföreningen PALEMAS projektbidrag till unga cancerforskare. Hon tog emot 25 000 kr samt diplom den 26 september då PALEMA tillsammans med Karolinska Institutet och Nationella registret för esofagus- och ventrikelcancer (NREV) arrangerade heldagskonferensen "Vägen framåt om matstrups- och magsäckscancer".

Caroline Gahrton vid Centrum för infektionsmedicin (CIM), Kliniska infektionssjukdomar (CID), Institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med den engelska titeln "Hepatitis C in people who inject drugs - prevalence, incidence, mortality, and treatment uptake", den 12 december, 2025. Huvudhandledare är Soo Aleman (MedH).

Karin Dembrower tilldelades årets AI@KI Award för sina enastående insatser inom artificiell intelligens i vården – inte bara genom banbrytande forskning, utan också genom att framgångsrikt omsätta dessa innovationer i klinisk praxis.

Barn som ägnar mycket tid åt sociala medier får gradvis något sämre koncentrationsförmåga. Det visar en omfattande studie från Karolinska Institutet där forskare följt över 8 000 barn från cirka 10 till 14 års ålder. Resultaten presenteras i tidskriften Pediatrics Open Science.

En lägre dos av godkänd immunterapi för malignt melanom kan enligt en ny svensk studie ge bättre effekt mot tumörerna, samtidigt som biverkningarna minskar. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i tidskriften Journal of the National Cancer Institute.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i Nature Communications, avslöjar en oväntad roll för omogna gliaceller kända som oligodendrocyt-progenitorceller (OPCer) i formningen av den växande hjärnan.

Richard Rosenquist Brandell har utsetts till Årets läkemedelsprofil 2025 för sitt målmedvetna arbete att bygga en nationell infrastruktur inom precisionsmedicin. Priset delas ut av Läkemedelsmarknaden, i samarbete med Dagens Medicin och Dagens Industri.

En ny internationell studie publicerad i The Lancet Oncology visar att artificiell intelligens (AI) kan vara mer träffsäker än erfarna radiologer när det gäller att upptäcka bukspottkörtelcancer på datortomografi (CT). Studien är ett samarbete mellan Radboud University Medical Center i Nederländerna, Karolinska Institutet i Sverige och University of Bergen i Norge.

I en ny studie publicerad i tidskriften Nucleic Acids Research har ett forskarteam vid Karolinska Institutet genomfört en storskalig genetisk screening för att avslöja de dolda rollerna hos små proteiner, så kallade mikroproteiner. Cellstress och felveckning av proteiner är inblandade i många sjukdomar, inklusive cancer och neurodegenerativa sjukdomar, och studien kan bidra till nya terapeutiska strategier i framtiden.

Vi gratulerar Linnea Hedin vid institutionen för medicin, Huddinge, som beviljats etableringsanslag från Vetenskapsrådet (VR).

Linnea beviljas 6 000 000 kr i fyra år för projektet "Ett digitalt livsstilsprogram inom primärvården för att förebygga hjärt- kärl-sjukdom: Utvärdering av effekt på kardiovaskulär hälsa, hälsoekonomiska aspekter, och implementering i sjukvården".

Professor Sten Linnarsson, Karolinska Institutet, beviljas bidrag av Vetenskapsrådet inom rådsprofessorprogrammet på totalt drygt 30 miljoner kronor under åren 2026–2033.

Äldre vuxna med nedsatt njurfunktion uppvisar förhöjda nivåer av alzheimer-relaterade biomarkörer i blodet, men löper inte större risk att utveckla demens, enligt en ny studie från Karolinska Institutet.

En ny studie visar att visuella och taktila intryck som är relaterade till vår egen kropp prioriteras för att nå medveten upplevelse. Det hjälper oss förstå hur vi får känslan av att kroppen är vår egen – genom att hjärnan kopplar ihop det vi ser och känner.

Läkartidningen recenserar den nyutkomna, andra upplagan av "Ortopedi" och menar att det finns mycket att glädjas åt.

En av de lovande unga forskarna som i år får Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses grundforskningsanslag är Camilla Engblom på institutionen för medicin, Solna. Pengarna kommer hon att använda till att forska om en pusselbit som kan bidra till mer träffsäkra och individanpassade behandlingar mot cancer och inflammatorisk tarmsjukdom.

En ny studie visar att barn som är födda för tidigt och senare får en autismdiagnos ofta har mer omfattande utmaningar och fler samtidiga diagnoser än barn med autism som är födda i fullgången tid. Överraskande nog fann forskarna däremot inga skillnader i genetiska förändringar i hela genomet eller i specifika gener redan kopplade till autism mellan grupperna – ett resultat som gick emot deras ursprungliga hypotes.

Forskare vid Karolinska Institutet har visat att genterapi kan förbättra hörseln hos döva. I programmet 15 minuter på teckenspråk, SVT Play diskuterar docent Maoli Duan studiens resultat och hur det ser ut i framtiden och vilka reflektioner har kommit upp efter studien.

Artificiell intelligens som hittar bröstcancer, möjliggör bilddiagnostik i lågresursländer eller som fångar upp vilka patienter som redan vid diagnos behöver avancerad behandling – det är några exempel på AI-forskning vid Karolinska Institutet som får genomslag i hela världen. Delar av detta arbete presenterades under konferensen AI@KI, Advances in Artificial Intelligence på KI, den 2 december.

Nu kommer en ny utgåva av boken "Essential Guide to Blood Coagulation". Den första upplagan gavs ut på svenska 1997. Sedan 2010 ges boken ut på engelska och har blivit en uppskattad källa till snabb information om koagulationstillstånd, utredning och behandling.

I år utses fyra lovande unga forskare vid KI att ta del av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses femåriga grundforskningsanslag. Anslaget ger unga forskare i karriären en möjlighet att bidra med ny, banbrytande kunskap genom att angripa svåra och långsiktiga forskningsfrågor.

I USA attackeras universiteten och den fria forskningen av landets president. – En liknande utveckling pågår i flera länder och skulle kunna drabba även Sverige, säger Karolinska Institutets rektor.

Höstterminen 2026 startar det nya psykoterapeutprogrammet vid Karolinska Institutet med ett tydligare fokus på målmedveten träning (Deliberate Practice) och upplevelsebaserat lärande. Den tidigare verksamhetsförlagda utbildningen ersätts av behandlingsarbete inom studentens egen verksamhet, vilket innebär att endast en undervisningsdag per vecka krävs på plats.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt hur däggdjursceller förhindrar den gradvisa ansamlingen av skadliga mutationer i mitokondriellt DNA (mtDNA) – det lilla men livsviktiga arvsmaterial som driver varje cell. Studien, som publicerats i Science Advances, förklarar hur mtDNA behåller sin integritet trots att det ärvs endast från mamman och har en hög mutationshastighet.

Efter en ryggmärgsskada förändras celler i hjärnan och ryggmärgen för att hantera stress och reparera vävnad. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i Nature Neuroscience, visar att denna reaktion styrs av särskilda DNA-sekvenser. Kunskapen kan användas för att utveckla mer precisa behandlingar.

Hur påverkar vanliga hälsoproblem nya blodprov för Alzheimers sjukdom? En studie från Karolinska Institutet, publicerad i Alzheimer's & Dementia, tyder på att faktorer som njurfunktion, kolesterol och diabetes kan påverka vissa biomarkörer – även om den mest lovande markören förblir tillförlitlig.