Nyhetsarkiv

International Headache Society har beviljat Felicia Jennysdotter Olofsgård ett forskningsanslag för att studera de biologiska mekanismerna bakom klusterhuvudvärk. Projektet ska undersöka hur genetiska varianter kopplade till tillståndet påverkar immunceller och kan bidra till sjukdomsutvecklingen.

Karolinska Institutet (KI) och International Vaccine Institute (IVI) har undertecknat ett samförståndsavtal för att vidareutveckla sitt samarbete inom vaccinforskning och utbildning. Avtalet skapar en ram för att främja vetenskapligt utbyte, gemensam forskning och utbildningsinsatser med fokus på global hälsa.

Karolinska Institutets internationella rekrytering av 21 biträdande lektor har återigen väckt ett mycket stort globalt intresse. Totalt har 2 035 ansökningar från 1 171 unika sökande inkommit från 81 länder. Resultatet ligger på en fortsatt mycket hög nivå efter fjolårets rekordutfall och bekräftar KI:s starka attraktionskraft bland världens mest lovande unga forskare.

Olika autoimmuna sjukdomar delar ofta genetiska riskfaktorer, men inte genom en enda gemensam genetisk sårbarhet. I en ny studie i The Journal of Clinical Investigation har forskare från Karolinska Institutet och andra lärosäten visat att sjukdomarna i stället bildar genetiska kluster som i stor utsträckning följer vilka vävnader eller organ som påverkas.

Nordiska nätverket för demensdiagnostik NIDD vill hälsa dig välkommen till vår femte konferens för minneskliniker i de nordiska länderna.
Efter tidigare konferenser i Oslo, Reykjavik, Kuopio och Stockholm hoppas vi få se dig igen i Oslo i höst.

Fredrik Lanner forskar om det mänskliga embryots utveckling och hur stamceller från embryon kan användas till framtida behandlingar. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

Enheten för undervisning och lärande driver nätverket HEarts – Health Education Arts. Den övergripande idén är att utforska hur konst och humaniora kan integreras i våra läroplaner för att förbättra undervisning och lärande. Här presenteras höstens program.

Björn Wiman, Stockholm, professor vid Karolinska Institutet och före detta överläkare i klinisk kemi vid Karolinska sjukhuset har avlidit vid 84 års ålder. Han efterlämnar makan Annika, barnen Daniel och Emelie samt barnbarn. 

Hallucinationer, mardrömmar och fragmenterade minnesbilder är inte ovanliga efter en vistelse på intensivvårdsavdelning. Iva-dagboken kan då fungera som ett ankare i verkligheten, skriver Jonas Flodin, snart ivasjuksköterska och före detta iva-patient.

Fem forskare vid Karolinska Institutet har tilldelats European Research Council (ERC) Starting Grant, ERC:s startanslag, som är ett av Europas viktigaste forskningsanslag för forskare i början av sin karriär. Anslaget ses internationellt som ett kvitto på vetenskaplig excellens, originalitet och en lovande framtid som forskargruppsledare.

Forskare från Karolinska Institutets institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) bidrog starkt till årets IAGG World Congress of Gerontology and Geriatrics, en av världens största konferenser om åldrande och äldreforskning. Cirka 3 500 forskare deltog i evenemanget, som hade temat Att åldras väl i en globaliserad värld.

Trots behandling drabbas många med Addisons sjukdom fortfarande av hälsoproblem. Sophie Bensing undersöker hur vården kan förbättras. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

Varför utvecklar kvinnor och män Alzheimers sjukdom på olika sätt? I sin avhandling undersöker Aphrodite Demetriou, doktorand vid avdelningen för neurogeriatrik, NVS, hur könshormoner, särskilt östrogen, kan påverka sjukdomens utveckling. Genom att använda både djurmodeller och miniatyrmodeller av mänskliga hjärnor som odlats fram från stamceller har hon fått nya insikter som i framtiden kan bidra till mer individanpassade behandlingar för Alzheimers sjukdom.

Personer med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, som har flera nära släktingar med kolorektalcancer har en betydligt högre risk att själva drabbas av sjukdomen. Det visar en ny svensk registerstudie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Gastroenterology. Resultaten väcker frågan om antalet cancerfall i familjen bör få större betydelse i framtida riktlinjer för cancerövervakning.

En ny behandling för multipel skleros (MS) har visat god säkerhet och tolerabilitet i en fas 1b-studie som publiceras i tidskriften PNAS. Behandlingen bygger på patienternas egna röda blodkroppar, som används för att träna immunsystemet att tolerera ämnen som felaktigt angrips vid sjukdomen. Studien har genomförts vid University Hospital Zurich i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet.

Qi Chen, postdoktor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, har tilldelats Dimitris N. Chorafas Pris 2026. Priset på 10 000 USD vänder sig till nydisputerade, alternativt doktorander under sista året av doktorandarbetet. Syftet är att stimulera unga, lovande forskare. I sin avhandling visar hon hur moderna analysmetoder kan ge nya insikter i hur barns immunsystem utvecklas och reagerar vid sjukdom.

Vi gratulerar Bertil Hamberger, professor emeritus vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som får Svensk Kirurgisk Förenings Hederspris 2026 för sin livsgärning inom kirurgisk forskning. En välförtjänt utmärkelse och ett fint erkännande av hans stora insatser för svensk kirurgi.

HER-MIND utlyser seed funding för att stödja innovativa pilotprojekt som leds av forskare i början av karriären inom kvinnors psykiska hälsa. Projektet inkluderar, men är inte begränsad till, reproduktiv och perinatal psykisk hälsa; psykiatriska symtom och störningar under hela kvinnans livslopp; samt biologiska, genetiska, neurologiska, utvecklingsmässiga, miljömässiga och sociala faktorer som är relevanta för hjärnans utveckling och kvinnors psykiska hälsa.

Genom att studera epigenetiska förändringar i leukemiceller vill Sören Lehmann bidra till effektivare och mer individanpassade behandlingar. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

Att bli gravid igen tätt efter en förlossning är förknippat med risker för både mamma och barn. En studie ledd av Karolinska Institutet och publicerad i The Lancet Obstetrics, Gynaecology & Women’s Health visar att arbetssätt och rådgivning som barnmorskor och mödrar utvecklar tillsammans kan öka andelen kvinnor som väljer effektiva preventivmetoder efter förlossning, men också att organisatoriska hinder begränsar möjligheterna till jämlik vård.

Patienter med typ 2-diabetes som har höga blodsockernivåer, låg kroppsvikt eller tidigare har haft ketoacidos löper ökad risk att drabbas av detta allvarliga tillstånd vid behandling med så kallade SGLT2-hämmare. En studie ledd från Karolinska Institutet visar också att risken kvarstår under hela behandlingstiden.

Från den 1 september förstärks Centrum för hälsokrisers kompetens inom det viktiga ämnet primärvård i hälsokriser, genom att två expertkoordinatorer i ämnet anställts. Faraidoun Moradi och Hani Khalifa är bägge specialistläkare i allmänmedicin och har på arbetat länge med frågor som på olika sätt rör allmänmedicin och kriser, katastrofer och särskilt utsatta grupper. Nu ser de fram emot att bli en del av centrumets bredare verksamhet.

Om du missade Centrum för hälsokriser seminarium om hantering och beredskap vid ebolautbrott finns det nu att se online. Seminariet handlade både om erfarenheter och lärdomar från det pågående ebolautbrottet i DR Kongo och hur Sveriges beredskap för att ta emot ebolapatienter ser ut, men framför allt om vad dessa två perspektiv kan lära av varandra.

Många personer med svår astma har kvar betydande besvär och kvarstående inflammation trots behandling med moderna biologiska läkemedel Det visar en stor europeisk studie med över 13 000 patienter från 22 länder. Forskarna betonar betydelsen av att tidigt identifiera patienter som riskerar att utveckla en svårare sjukdom.

I sin avhandling visar Callum Regan, doktorand vid avdelningen för fysioterapi, NVS, att fysisk aktivitet minskar risken för hjärt-kärlsjukdom och att stillasittande bör begränsas. Avhandlingen undersöker också hur en individanpassad mobilapp kan motivera till hälsosammare levnadsvanor.

Stockholm-Uppsala kliniska forskarskola för sjuksköterskor i vård och omsorg (SUF-S) utlyser 20-25 doktorandprojekt. Utlysningen har ett tvåstegsförfarande där den första delen riktar sig till forskare som söker med projekt som är lämpliga som doktorandprojekt. Ansökningsperioden öppnar 1 september och ansökningar ska lämnas in i PRISMA före 7 oktober klockan 14.00.

Många barn som utreds för tal- och munmotoriska svårigheter har också utmaningar med tuggförmåga, sensorisk bearbetning och tidig utveckling. Det visar en ny avhandling från Karolinska Institutet. Resultaten kan bidra till tidigare upptäckt och mer träffsäkra bedömningar av barns behov.

Hur kan vården rädda fler liv vid svåra skador och hjärtstopp? Det vill Malin Jonsson Fagerlunds forskargrupp ta reda på. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 8 oktober.

Tofersen, som marknadsförs under namnet Qalsody, är en ny behandling inom ALS som nu har godkänts för patienter med SOD1-ALS, den näst vanligaste orsaken till ALS, på Karolinska Universitetssjukhuset. Beslutet är ett efterlängtat genombrott inom fältet för ALS.

Äldre vuxna som lever med flera kroniska sjukdomar, ett tillstånd som kallas multisjuklighet, kan reagera olika på insatser som syftar till att förebygga funktionsnedsättning beroende på vilken kombination av sjukdomar de har. En ny studie, publicerad i Nature Aging och ledd av forskare vid Karolinska Institutet och Università Cattolica del Sacro Cuore, tyder på att man genom att beakta mönster av multimorbiditet skulle kunna göra förebyggande insatser mer individanpassade.

Organiserad av ”Iuliu Hatieganu” University of Medicine and Pharmacy, i samarbete med Karolinska Institutet och Boğaziçi Üniversitesi, erbjuder denna höstskola vetenskaplig och teknisk utbildning i mikrokirurgiska tekniker.

Nu finns möjlighet för forskare att avropa tjänster från Aurevia AB till sina kliniska läkemedelsprövningar, prövningar för medicintekniska produkter eller kliniska studier. 

I maj välkomnades Gloria Sinato som doktorand vid avdelningen för gastroenterologi och nutrition vid institutionen för medicin, Huddinge. Huvudhandledare är Peter Swoboda.

Bröstcancer klassificeras ofta som antingen östrogenreceptorpositiv (hormonkänslig) eller inte. Men en ny studie från Karolinska Institutet visar att denna förenklade indelning kan missa viktiga biologiska skillnader mellan patienter som kan påverka behandlingsval. Resultaten har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe.

Inflammation, förändrad genreglering och exponering för ämnen i tobaksrök kan ha betydelse för utvecklingen av så kallad klusterhuvudvärk. Det visar två nya studier från Karolinska Institutet som bidrar till ökad kunskap om de biologiska mekanismerna bakom denna smärtsamma sjukdom.

En kombination av utbildning, kvalitetsutveckling och ledarskapsstöd på sjukhus i fyra länder i Afrika söder om Sahara kopplas till färre dödfödslar och dödsfall bland nyfödda under det första levnadsdygnet. Det visar en studie ledd från Karolinska Institutet som publiceras i Nature Medicine.

Professor Wendell Lim, årets Ulf von Euler-föreläsare, vill förstå hur celler kommunicerar och styr sina funktioner. Genom att kartlägga de molekylära signaler som får celler att reagera på sin omgivning vill han kunna förstå och påverka biologiska processer på ett mer precist sätt. Hans forskning kan bland annat bidra till nya behandlingar mot cancer och andra sjukdomar.

Francesca Grassi från Centrum för hematologi och regenerativ medicin (HERM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Targeting DCPS in acute myeloid leukemia : from target validation to biomarker-driven patient stratification", den 2 september 2026. Handledare är Julian Walfridsson.

Upptäck hur bärbar neuroteknik förändrar neurovetenskap, hälso- och sjukvård samt interaktionen mellan människa och dator. I detta praktiska internationella hackathon samarbetar du med deltagare från olika discipliner, utforskar banbrytande teknik för hjärnövervakning och utvecklar innovativa lösningar på verkliga utmaningar med hjälp av EEG och fNIRS.

Florian Rosenberger, biträdande lektor vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB), har tilldelats ett prestigefyllt SciLifeLab Fellowship. Utmärkelsen innebär ett omfattande forskningsstöd som ska bidra till att utveckla nästa generation av tekniker inom rumslig proteomik.

I en ny artikel i Nature Medicine lyfts två Karolinska Institutet-initiativ som nordiska nyckelresurser – KI:s Centrum för AI-innovation och TEF-Health, EU:s test- och försöksanläggning för AI och robotik inom hälso- och sjukvården (Testing and Experimentation Facility for Health AI and Robotics), vars svenska nod drivs av KI.

Karolinska Institutets pris för forskning i medicinsk pedagogik 2026 (KIPRIME) tilldelas professor Olle ten Cate för hans betydelsefulla bidrag till medicinsk utbildning, som har förändrat synen på professionell kompetens och bedömning i klinisk verksamhet.

Hetsätning och anorexia nervosa har både gemensamma och skilda genetiska mönster. Det visar en ny studie i tidskriften Nature Mental Health där forskare, bland annat från Karolinska Institutet, analyserat genetiska data från tiotusentals personer. Resultaten bidrar till ökad förståelse för den biologiska bakgrunden till olika former av ätstörningar.

I juni välkomnades Freja Segerros som doktorand vid avdelningen för gastroenterologi och nutrition vid institutionen för medicin, Huddinge. Huvudhandledare är Marie Löf.

En patient med avancerad, terapiresistent lungcancer blev tumörfri efter behandling med selenföreningen selenit. Det visar en ny studie från Karolinska Universitetssjukhuset och KaroIinska Institutet som publicerats i tidskriften Oncology and Therapy som en fallrapport. Fynden kan bidra till ökad kunskap om selenit som möjlig cancerbehandling.

Personer med subjektiv kognitiv svikt upplever minnet eller tankeförmågan har försämrats, även om de fortfarande presterar normalt på kognitiva tester. Vissa kommer senare att utveckla demenssjukdom, medan många inte gör det, vilket gör det svårt att avgöra vem som kan ha nytta av ytterligare utredning eller tätare uppföljning. Nu har KI-forskaren Ingrid Ekström beviljats ett nytt anslag för undersöka om lukttester kan bidra till att förbättra den tidiga riskbedömningen av demens.

Personer som deltar i screening för tjock- och ändtarmscancer kan ha hela 43 procent lägre risk att dö av sjukdomen, enligt nya beräkningar som publicerats i JAMA Network Open av forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet. Resultaten bygger på upp till 14 års uppföljning av screeningprogrammet i Stockholm–Gotland.

Äldre personer som vanligtvis hade längre uppehåll mellan måltider utvecklade kroniska sjukdomar snabbare över tid än personer med kortare uppehåll. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Journal of Internal Medicine. Sambandet var tydligast bland personer som var 78 år eller äldre.

En internetbaserad behandling med stöd av behandlare gav en större minskning av depressionssymtom hos ungdomar med depression än sedvanlig vård, till lägre behandlingskostnad. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften BMJ Mental Health. Resultaten pekar samtidigt på att en självledd internetbehandling kan vara ett kostnadseffektivt alternativ där tillgången till behandlare är begränsad, även om den kliniska effekten är mer osäker.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att tarmbakterier kan omvandla nitrat och järn från kosten till skyddande molekyler som kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och metabola sjukdomar. Studien, som publiceras i Cell, avslöjar en ny mekanism genom vilken tarmfloran bidrar till att skydda viktiga kroppsfunktioner.