Nyhetsarkiv

Professor Birgitta Henriques-Normark, som fått ett anslag från Gates Foundation och arbetar vid Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet, träffade Bill Gates när han besökte Stockholm i slutet av januari.

AI blir snabbt en del av den dagliga vården och används för att stödja diagnostik, dokumentation, triage, behandlingsplanering och resursfördelning. Debatten har hittills främst handlat om träffsäkerhet, integritet och rättvisa. I en artikel i Journal of Medical Internet Research lyfter KI-forskaren Farhad Abtahi fram en mindre uppmärksammad patientsäkerhetsfråga: dataförgiftning (data poisoning), där manipulerade träningsdata kan styra ett AI-system mot osäkert beteende.

”Journées CORTICO 2026”, symposiet inom områdena hjärn-datorgränssnitt, neuroteknologi och kognitiv neurovetenskap, kommer att äga rum den 18-20 maj 2026 vid universitetet i Lille, Frankrike.

Två av tre tonåringar med irritabel tarm (IBS) går in i vuxenlivet utan sjukdomen. Det visar en långtidsstudie publicerad i tidskriften Gastroenterology av forskare vid Göteborgs universitet och Karolinska Institutet. Forskarna konstaterar också att flera faktorer hos unga som ökar risken för IBS i vuxen ålder är påverkbara.

Cancer är en komplex sjukdom med många olika former som dessutom förändras över tid. Det gör behandlingen komplicerad: ett läkemedel kan hjälpa en patient men inte en annan. Att ta fram nya läkemedel går långsamt och är kostsamt. I denna avhandling undersöks hur avancerade laboratoriemodeller och artificiell intelligens kan göra processen snabbare.

Ungdomar som rapporterar smärta vid 18 års ålder löper en högre risk att senare skada sig själva. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i Psychiatry Research. Resultaten pekar på att smärta kan vara en del av den kedja som leder fram till självskadebeteende

Vietnam–Sverige Health Partnership Forum, som anordnades gemensamt av Vietnams ambassad i Stockholm och Karolinska Institutet, samlade ledare inom regering, forskning och hälso- och sjukvård för att uppmärksamma mer än 50 år av bilateralt samarbete. Evenemanget skissade också på en ambitiös ny fas av forskningsdrivet samarbete med fokus på innovation, kapacitetsuppbyggnad och hälsa för mödrar och nyfödda.

Forskning om sällsynta diagnoser och utvecklingen av precisionsmedicin är beroende av att patienter kan dela sina hälsodata på ett tryggt och etiskt sätt. Forskningsstudien, publicerad i Scientific Reports, där en digital plattform utvecklades för att samla in elektroniskt informerat samtycke visar att många deltagare vill bidra till forskning och uppskattar den digitala lösningen, men också att tekniken behöver utvecklas ytterligare.

Här sammanfattar Karolinska Institutets presstjänst KI:s synlighet i svenska och internationella medier.

Stiftelsen Drottning Silvias Jubileumsfond ger bidrag till forskning om barn och funktionshinder. Johan Hedström, leg. optiker, klinisk handledare och doktorand vid Avdelningen för ögon och syn, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, tilldelas 150 000 kronor för forskningsprojektet ”Kartläggning och kvantifiering av retinal kärlslingrighet hos asymtomatiska anlagsbärare och patienter med Lebers hereditära optikusneuropati (LHON)”

Barn med Downs syndrom har kraftigt ökad risk för leukemi, medan vuxna har lägre risk för flera vanliga solida tumörer. Det visar en ny registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i British Journal of Cancer. Resultaten kan bidra till mer anpassade riktlinjer för cancerscreening.

Autistiska vuxna som deltog i anpassad gruppbehandling i mindfulnessbaserad stressreduktion, MBSR, upplevde minskad stress och ökad förmåga att hantera vardagens påfrestningar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Autism in Adulthood.

Fredagen den 23 januari välkomnades terminens nya studenter till KI. Under dagen fick de ta del av en ceremoni med tal från rektor, en engagerad studentpanel, studentkårens spex och forskningsinspiration – följt av en mässa där de kunde möta olika delar av KI.

Uppskattningar av olicensierat nätspel i Norden varierar kraftigt, ofta baserade på icke transparenta datakällor. Det visar en ny översiktsstudie publicerad i PLOS ONE. Studien, ledd av forskare från bland annat Karolinska Institutet, granskar 32 rapporter och konstaterar att siffror över “svarta marknaden” ofta används som politiska argument trots att metodiken bakom dem är oklar.

Bland de 102 mottagarna vid KI som beviljades forskningsprojektbidrag inom medicin och hälsa från Vetenskapsrådet fanns fem forskare från institutionen för neurovetenskap.

Under fredagen besökte Bill Gates Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Besöket var hans eget initiativ för att diskutera de senaste framstegen inom svensk Alzheimerforskning, ett område han intresserar sig för och stödjer.

En ny studie i Nature Communications visar hur en av cellens viktigaste energiproducerande maskiner byggs upp. Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt de sista stegen i hur det mänskliga respirasomet bildas, ett stort proteinkomplex som driver mitokondriernas andning.

Saida Hadjab har beviljats finansiering från Novo Nordisk Foundation för sitt projekt ”A Game-Changing Therapeutic Target for Lasting Pain Relief”, som tar itu med ett stort ouppfyllt medicinskt behov inom kronisk smärta och huvudvärksbesvär. Bidraget är utformat för att påskynda kommersialiseringen av banbrytande forskning inom hållbarhet och hälsa och syftar till att stödja djärva innovationer som har en verklig inverkan.

I nya amerikanska kostråd vänds den traditionella kostpyramiden upp och ner; kött och feta mejeriprodukter placeras i den breda basen och grönt i den andra änden. Råden presenteras som ny kunskap, men präglas av förenklingar och politiska avvägningar snarare än samlad vetenskap, menar Mai-Lis Hellénius i en debattartikel.

Centre of Excellence for Sustainable Health (CESH) har lanserat en film som berättar historien om professor Stefan Swartling Peterson och ett 25-årigt samarbete mellan Karolinska Institutet och Makerere University i Uganda. Genom hans personliga reflektioner och erfarenheter i Uganda utforskar filmen långsiktiga partnerskap, hållbara hälsosystem och kraften i gränsöverskridande samarbete för att förbättra mödra- och barnhälsa.

En ny studie publicerad i Nature Communications visar hur immunceller snabbt kan stänga av sitt försvar efter aktivering och därmed undvika skador på kroppens egna vävnader. Det kan få betydelse för behandling av infektioner och autoimmuna sjukdomar.

Karolinska Institutet har utsett de världsledande forskarna Timo Sorsa och Charles ”Chuck” Perou till hedersdoktorer i odontologi respektive medicin. Med sin forskning har de båda bidragit till nya sätt att förstå hur sjukdomar uppstår och hur de kan upptäckas och behandlas tidigare. De promoveras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 24 april i år.

Långtidsanvändning av läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar, så kallade protonpumpshämmare, verkar inte öka risken för magsäckscancer, enligt en ny studie publicerad i The BMJ. Resultaten bygger på omfattande nordiska hälsodata och kan ge trygghet för patienter som behöver behandlingen under lång tid, enligt forskare vid Karolinska Institutet.

Times Higher Education (THE) i Storbritannien har publicerat sin ämnesrankning World University Rankings by Subject 2026. Rankningen bygger på både hårddata och anseendeundersökningar. KI förbättrar för tredje året i rad sin placering inom ämnet "Medical and Health”.

Centrum för hälsokriser och forskargruppen Global katastrofmedicin fördjupar sitt utbildningssamarbete med Läkare Utan Gränser de kommande tre åren tack vare ett nytt stöd från Familjen Kamprads stiftelse. Fokus ligger på insatsförberedande utbildningar som ger kompetens och verktyg att arbeta med vårdinsatser i resursknapphet, humanitära katastrofer och hälsokriser både globalt och i vårt närområde.

Yihui Yang, enheten för integrativ epidemiologi, Institutet för miljömedicin (IMM).

Fredagen den 16 januari firades nyutexaminerade arbetsterapeuter, fysioterapeuter, läkare och sjuksköterskor under examensceremonier i Aula Medica, tillsammans med sina familjer och vänner. Det var målgången för många terminers hårt arbete och en dag som alla närvarande kommer att minnas.

I mer än ett sekel har kartor av hjärnan baserats på hur vävnaden ser ut under mikroskop. Dessa anatomiska kartor delar upp hjärnan i regioner utifrån strukturella variationer i vävnaden. Men speglar dessa indelningar verkligen hur hjärnan fungerar? En ny studie på möss från Karolinska Institutet, publicerad i Nature Neuroscience, tyder på att så ofta inte är fallet.

Långvarig exponering för luftföroreningar kan kopplas till ökad risk för svåra nervsjukdomar som ALS och verkar även bidra till ett snabbare sjukdomsförlopp. Det visar en svensk studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften JAMA Neurology.

Ett enkelt blodprov kan bidra till att upptäcka cancer hos patienter med ospecifika symtom som trötthet, smärta eller viktnedgång. Det visar en studie från bland annat Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus som publicerats i Nature Communications.

Hur formas empati, normer och samspel i mötet mellan människor? Den 22 januari öppnar You, den andra delen i utställningsserien Me You We – Exploring Human Behaviour, på The Cell – ett samarbete mellan Tekniska museet och KI. Efter den öppna vernissagen den 22 januari erbjuds en rad evenemang under våren. Bland annat samtalar ledande KI-forskare om den senaste forskningen i relation till konsten.

Fyra innovationsprojekt vid KI inom life science får anslag inom Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses och SciLifeLabs program för Proof of Concept. Anslagen syftar till att stärka vägen från akademisk forskning till innovation och kommersiell tillämpning inom life science.

Forskare vid Mass General Brigham och Karolinska Institutet har utvecklat en metod som med hög träffsäkerhet kan förutspå försämring av astma. Studien har publicerats i Nature Communications.

Bröstcancerekotyper är olika typer av bröstcancer som definieras av tumörcellernas egenskaper, miljön runt tumören och kroppens immunsvar. Dessa faktorer visar hur patient, tumör och behandling samverkar och kan hjälpa till att skräddarsy behandling. Denna avhandling undersöker hur bröstcancertumörer utvecklas under förbehandling inför operation, så kallad neoadjuvant systemisk behandling (NAT).

Radiumhemmets Forskningsfonder delar ut 102 miljoner kronor till patientnära cancerforskning vid KI. Utdelningen är den största i fondernas historia och riktas såväl till diagnosspecifik forskning som till infrastruktur och forskartjänster.

KI forskaren Federico Iovino har tilldelats Pioneer Innovator Grant från Novo Nordisk- fonden. Bidraget är utformat för att påskynda kommersialiseringen av banbrytande forskning inom hållbarhet och hälsa och syftar till att stödja djärva innovationer med verklig samhällsnytta.

Just nu är en doktorandtjänst inom ENDOTRAIN-nätverket utlyst vid Karolinska Institutet.

Iva Filipovic vid institutionen för laboratoriemedicin får 4,5 miljoner kronor från Åke Wibergs stiftelse för sitt projekt hur HIV-infektion och antiretroviral behandling påverkar graviditet och tidig immunutveckling.

Små avvikelser i njurfunktion, även inom det intervall som anses normalt, kan hjälpa till att identifiera personer som löper risk att utveckla kronisk njursjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Kidney International. Forskarna har därför utvecklat ett webbaserat verktyg som kan underlätta tidig upptäckt och förebyggande åtgärder.

Ny studie visar att internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (IKBT) effektivt kan minska astmarelaterad oro hos vuxna med astma. Deltagare som fick IKBT rapporterade mindre oro kopplad till sin astma, bättre astmakontroll, högre livskvalitet och mindre undvikandebeteenden jämfört med dem som fick sedvanlig vård. Lungfunktionen påverkades inte av behandlingen, vilket talar för att den är säker och kan användas som ett komplement till medicinsk astmabehandling

Studenter vid KI är välkomna att ansöka till höstskolan i klinisk neuroteknik som äger rum den 23-26 februari vid Iuliu Hațieganu University of Medicine and Pharmacy i Cluj-Napoca, Rumänien.

NeurotechEU:s praktikprogram vid Boğaziçi University erbjuder kandidat- och masterstudenter inom NeurotechEU-alliansen en unik möjlighet att få praktisk forskningserfarenhet i banbrytande laboratorier inom neurovetenskap och neuroteknologi.

Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande (SCIF) har utsett Eva Jansson, professor emerita vid institutionen för laboratoriemedicin, till 2025 års mottagare av Stora idrottsforskningspriset till en erfaren forskare.

En reaktion i immunförsvaret mot det vanliga Epstein-Barr-viruset kan i förlängningen skada hjärnan och bidra till multipel skleros (MS). Det visar ny forskning från Karolinska Institutet, publicerad i Cell. Studien ger ny insikt i den länge misstänkta kopplingen mellan Epstein-Barr-virus (EBV) och MS.

Bara fem minuter mer av pulshöjande fysisk aktivitet per dag eller att sitta en halvtimme mindre kan göra en märkbar skillnad för folkhälsan, enligt en ny studie publicerad i The Lancet.

KI NeurotechEU:s styrgrupp har glädjen att meddela att det finns begränsade konkurrensutsatta medel tillgängliga för KI:s fakultetsmedlemmar, personal och/eller studenter för att bedriva samarbete inom området neuroteknologi.

Bukfett är inte en enhetlig vävnad. En ny studie från Karolinska Institutet, Steno Diabetes Center Copenhagen och Helmholtz Munich visar att fett som ligger nära tjocktarmen innehåller ovanligt många inflammatoriska fettceller och immunceller. Resultaten tyder på att denna vävnad är särskilt anpassad för att kommunicera med immunsystemet i tarmregionen. Studien är publicerad i tidskriften Cell Metabolism.

Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond delar varje år ut forskningsanslag till vetenskaplig forskning om astma, allergi, atopiskt eksem och annan överkänslighet. I slutet av 2025 delade fonden ut 6,2 miljoner kronor till 14 forskare spridda över landet – och fyra av forskarna som fått anslag är verksamma vid Karolinska Institutet.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Nature Communications, visar hur så kallade alfavågor i hjärnan hjälper oss att skilja på vår egen kropp och omvärlden. Resultaten ger nya insikter i hur hjärnan integrerar sinnesintryck för att skapa en sammanhängande känsla av den egna kroppen.

Cell- och genterapier arbetar direkt med kroppens byggstenar, cellerna och arvsmassan, för att stärka försvaret eller rätta till orsaken bakom sjukdomar. Det är en ny era i vården, i vissa fall en möjlighet till bot där det tidigare bara fanns lindring eller broms.