Nyhetsarkiv

Karolinska Institutet har utsett professor Karin Dahlman-Wright till direktör för KI:s nya organisation för forskningsinfrastruktur, RIKI, med start den 1 april. RIKI tillhandahåller de verktyg, metoder, tekniker och nätverk som forskare behöver i sitt arbete.

Vid docenturnämndens möte den 27 januari 2026 beslutade man att anta Helena Rydell som docent i njurmedicin.

Meis Omran har tilldelats Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOF:s) forskningsstipendium för postdoktorer. Stipendiet på 250 000 kronor går till hennes studie om hur patienter med ärftlig cancerrisk upplever övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård.

Genetiska markörer kan bli nyckeln till mer träffsäkra övervakningsprogram för personer med det ärftliga cancersyndromet Li-Fraumeni. I en ny avhandling från Karolinska Institutet visar Alexander Sun Zhang hur skräddarsydda uppföljningsstrategier kan minska belastningen för patienter, särskilt barn. Dessa resultat har redan påverkat de svenska nationella riktlinjerna.

Äldre personer med en genetisk risk för Alzheimers sjukdom hade inte den förväntade ökningen i kognitiv nedgång och demensrisk om de åt mycket kött. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Network Open. Resultaten kan bidra till att utveckla mer individanpassade kostråd.

Karolinska Institutet uppmärksammar tre studenter som under läsåret 2024/2025 på ett särskilt engagerande sätt skildrat sina internationella erfarenheter.

Forskare vid Karolinska Institutet har skapat den första detaljerade kartan som visar hur genetisk aktivitet styrs i enskilda celler i den vuxna människans hjärna och ryggmärg. Studien, som publicerats i Nature Neuroscience, visar att oligodendroglia, de celler som bildar hjärnans isolerande myelin, behåller ett ‘epigenetiskt minne’ av utvecklingsprogram långt efter att dessa gener inte längre är aktiva.

Läkemedel av typen GLP-1-receptoragonister, som ofta används för att behandla diabetes och obesitas, är förknippade med minskad sjukfrånvaro och ett minskat behov av sjukhusvård för psykisk ohälsa hos personer med depression eller ångest. Det visar en stor registerbaserad studie publicerad i The Lancet Psychiatry av forskare vid Karolinska Institutet, Östra Finlands universitet och Griffith University i Australien.

En ny metod gör det möjligt att tillverka målstyrda CAR-T-celler direkt i kroppen med förmågan att döda tumörer, rapporterar forskare vid Karolinska Institutet och University of California, San Francisco (UCSF) i tidskriften Nature. Studien visar att det går att behandla flera typer av cancer i möss utan att immuncellerna behöver tas ut och bearbetas i laboratoriet.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en epigenetisk mekanism som gör att hjärnans egna immunceller kan motverka glioblastom – den mest aggressiva formen av hjärntumör. Genom att slå av ett specifikt enzym i dessa celler kunde tumörtillväxten bromsas i djurmodeller.

Att behandla insulinresistens före en stroke kan vara viktigare för återhämtningen än att sänka blodsockret. Detta visar en ny studie på möss från Karolinska Institutet, som publicerats i tidskriften Diabetes. Resultaten tyder på att låggradig inflammation kan vara en bidragande faktor.

Universitetsalliansen Stockholm trio anordnar under våren ett webbinarie om forskningsetik med titeln "What Counts as Responsible Research in the Age of Generative AI? Norms, Limits, and Governance".

Studien “Reducing MRI Use in Organised Prostate Cancer Testing Using Blood-Based Biomarkers - the OPT Stockholm3 Study” (Falagario et al.) från Karolinska Institutet och Region Stockholm har tilldelats First Prize for Best Oncology Abstract vid den 41:a årliga EAU-kongressen, European Association of Urology, i London 2026.

En donation från Sally Cahill i USA öppnar för en ny behandling av svår ledgångsreumatism, reumatoid artrit, vid Karolinska Institutet. Metoden som bygger på att stimulera en nerv i örat med svag elektrisk ström har hittills fått intresseväckande resultat.

Karolinska ATMP Centrum, ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, har öppnat en ny mRNA-infrastruktur vid pre-GMP-faciliteten på Campus Flemingsberg. Den nya miljön ger forskare och kliniker möjlighet att ta fram mRNA och formulera det i lipidnanopartiklar (LNP) för forskningsändamål.

Är du student eller doktorand inom medicin, biomedicin eller life science vid KI och är nyfiken på framtidens hjärnforskning? 

Anslaget delas ut av Laerdal Foundation för att stötta forskning som bidrar till att förhindra onödig död vid hjärtstopp, trauma och förlossning.

Hanne Åström från avdelningen för gastroenterologi och nutrition (GUT), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Epidemiological aspects of metabolic dysfunction-associated steatotic liver disease", den 20 mars 2026. Handledare är Hannes Hagström.

Vid docenturnämndens sammanträde den 19 februari 2026 beslutade man att anta Anastasios Charalampidis som docent i ortopedi.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en snabb och kostnadseffektiv sekvenseringsmetod som kan identifiera antibiotikaresistens på mycket kort tid. Tekniken, som kallas s5PSeq, mäter hur bakteriella ribosomer reagerar redan inom några minuter efter att de utsatts för ett antibiotikum. Det ger en molekylär avläsning av bakteriers tillväxt i stället för att man behöver vänta på traditionella odlingar.

”Journées CORTICO 2026”, symposiet inom områdena hjärn-datorgränssnitt, neuroteknologi och kognitiv neurovetenskap, kommer att äga rum den 18-20 maj 2026 vid universitetet i Lille, Frankrike.

Ett nytt forskningsinitiativ vid Karolinska Institutet syftar till att förstå hur kronisk smärta uppstår och hur den kan stängas av vid sin källa. Projektet “A Game-Changing Therapy for Lasting Pain Relief”, har nu fått stöd från Promobilia-stiftelsen.

Enkla fälttester av muskelstyrka kan ge tidiga ledtrådar om risken att utveckla flera långvariga sjukdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i British Journal of Sports Medicine.

För neurodivergenta kan buller och trängsel bli avgörande hinder. Mo Sarraf forskar om hur staden kan planeras bättre.

Många kvinnor med bröstcancer får endokrin behandling, även kallad antihormonell behandling, för att minska risken att sjukdomen kommer tillbaka. Men för en betydande grupp hjälper inte behandlingen som tänkt. I en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet kartläggs tumörer från patienter som fått återfall trots pågående endokrin behandling, för att förstå varför behandlingen sviktar och hur dessa patienter kan identifieras tidigare.

Vid docentursnämndens möte den 19 februari 2026 beslutade man att anta Lisa Liu Burström som docent i onkologi.

Patienter som har erfarenhet av självvald inläggning beskriver ökad autonomi, förbättrade förutsättningar för återhämtning och minskad belastning i relationer till närstående. De uppger också att tillgången till självvald inläggning ger större trygghet och ett ökat handlingsutrymme i vardagen. Det visar en ny studie från Centrum för psykiatriforskning vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, i samverkan med Region Stockholm.

Immunsystemet i livmodern kan återbildas efter både livmodertransplantation och benmärgstransplantation. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Science Translational Medicine. Den nya kunskapen om hur livmoderns immunmiljö fungerar kan få betydelse för behandling av infertilitet och komplikationer under graviditet.

Nu är ansökan öppen för Minor Field Studies (MFS) under höstterminen 2026. Stipendiet ger studenter möjlighet att genomföra en fältstudie i ett låg- eller medelinkomstland som en del av sitt examensarbete. Sista ansökningsdag är den 17 april 2025.

Radboud University arrangerar en veckolång fördjupningskurs där deltagarna får utforska hur neuroteknologier påverkar vardagslivet genom centrala kliniska tillämpningar. Genom föreläsningar, praktiska demonstrationer och möten med användare får deltagarna ta del av neuroteknologins tekniska, kliniska och etiska dimensioner, med stöd av expertis från Radboud University och NeurotechEU-partners.

Nu kan forskare hjälpa dem som lider av postcovid. Ny forskning ger också biologiska ledtrådar till varför vissa drabbas av långvariga kognitiva besvär efter covid-19.

När ett AI-system inom hälso- och sjukvården ger ett säkert svar – bör läkare lita på det? I en ny artikel från Frontiers in Artificial Intelligence hävdar bland andra Farhad Abtahi, forskare vid KI, att frågan i sig är fel och att hela området behöver omvärdera hur medicinska AI-system utformas. Här utvecklar han resonemanget.

Finn Åkerström från avdelningen för integrativ kardiovaskulär, cancer- och åldrandeforskning (ICCA), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Catheter Ablation of Atrial Fibrillation: Technological Advancements and Long-term Effects on Morbidity and Mortality", den 13 mars 2026. Handledare är Nikola Drca.

Beteendeförändringar hos äldre – såsom ångest, depression, irritabilitet, apati eller agitation, tillsammans kallade neuropsykiatriska symtom – kan uppträda långt innan en demensdiagnos. En ny studie från Karolinska Institutet och Universitetet i Perugia, publicerad i Alzheimer’s & Dementia, visar att dessa symtom bildar mönster hos äldre individer, från kognitivt friska till personer med demens.

Läkningen av ryggmärgen beror på noggrant avstämda interaktioner mellan skadade nervceller och deras omgivning enligt en ny studie publicerad i Science Advances av forskare vid Karolinska Institutet.

Trots en ansträngd vårdsituation och oro för försenade cancerdiagnoser förblev barncanceröverlevnaden i Sverige stabil under covid-19-pandemin. Antalet insjuknade varierade något mellan olika cancerformer, men forskarna såg inga tecken på sämre överlevnad under det första året efter cancerdiagnos.

Lundbeckfonden i Danmark har tilldelat professor Patrik Ernfors The Brain Prize 2026 för banbrytande upptäckter om hur nervsystemet tolkar beröring och smärta. Hans forskning har klargjort viktiga aspekter av kroppens förmåga att uppfatta den fysiska världen, och öppnat nya möjligheter för utveckling av behandlingar för långvarig smärta. Han delar priset med professor David Ginty, Harvard Medical School.

Forskargruppen ledd av Craig Wheelock vid Institutet för miljömedicin (IMM) har nyligen stärkt sina analytiska resurser genom att införskaffa två nya masspektrometrar. Med totalt sex instrument i drift är Wheelock-labbet nu en av de mest välutrustade masspektrometrifaciliteterna inom sitt område.

Emma R Andersson, senior forskare och docent vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, samt Joanna Rorbach, senior forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, tilldelas Göran Gustafsson-priset av Kungliga Vetenskapsakademien.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny teknik som visar hur proteiner interagerar med RNA-molekylen som bär genetiska instruktioner i våra celler. Studien, som publicerats i Nucleic Acids Research, ger ny kunskap om en viktig del av genregleringen och kan leda till bättre förståelse av sjukdomsmekanismer.

Under remissperioden den 5-22 mars är det möjligt för forskare och medarbetare på KI att påverka det första förslaget till KI:s lokala nivåindelade tidskriftslista (KI-JL). Alla publicerande forskare eller forskare som är sakkunniggranskare för tidskrifter uppmanas att delta i remissen.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en beräkningsmetod som kan simulera rörelser hos några av cellens största proteinkomplex. Studien publiceras i Nature Communications.

Personer som använder läkemedel med antikolinerga effekter, inklusive vissa antidepressiva, läkemedel mot urininkontinens och vanliga antihistaminer, löper en högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i BMC Medicine.

En ny internationell rapport som publicerats i United European Gastroenterology Journal och letts av forskare vid Karolinska Institutet presenterar den första tydliga definitionen och diagnostiska kriterierna för fettbukspottkörtel. Målet med konsensusrapporten är att förbättra kommunikationen mellan kliniker, stödja framtida forskning och skapa mer enhetlig vård globalt.

Nya medel från Region Stockholm i samverkan med Karolinska Institutet ska stödja avancerad forskning om klusterhuvudvärk vid universitetet. Genom att kombinera genetiska studier med forskning om sömn och dygnsrytm ska projektet bidra till bättre vård för en patientgrupp med hög sjukdomsbörda och risk för feldiagnostik.

Frustration bakom ratten kan öka risken för olyckor – men det är långt ifrån den enda faran. Möt tre forskare som intresserat sig för trafiksäkerhet.

Antisense-oligonukleotider (ASO), en typ av syntetiska genetiska läkemedel, kan påverka hur celler lagar skador på sitt DNA. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Nature Communications. Fynden kan få betydelse för utvecklingen av framtidens behandlingar av genetiska sjukdomar och ökar samtidigt vår förståelse för hur RNA, naturliga motsvarigheter till ASOs, deltar i cellens DNA-reparationssystem.

Achilleas Fardellas från Centrum för infektionsmedicin (CIM), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Regulation of Macrophage Function by ADAR1 in Metabolic Disease", den 6 mars 2026. Handledare är Niklas Björkström.

Nikki Svärdsén började ifrågasätta varför hon så sällan var nöjd med sin kropp. Genom sitt Instagramkonto fann hon ett nytt sätt att se på sig själv.

När Fredrik Boltes vägde 160 kilo kände han att det var dags att ta reda på mer om vad en gastric bypass faktiskt innebär. Det ledde till en livsavgörande resa och en uppmärksammad dokumentär.