Nyhetsarkiv

Här sammanfattar Karolinska Institutets presstjänst KI:s synlighet i svenska och internationella medier.

Personer med svår psykisk sjukdom ökade snabbare i både vikt och långtidsblodsocker under de första tre månaderna efter att behandlingen med antipsykotiska läkemedel påbörjats. Det visar en studie vid Karolinska Institutet och University College London, publicerad i The Lancet Psychiatry.

Forskningsprogrammet aICU vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset har utsetts till Årets Innovation av Region Stockholm. Priset delades ut på Innovationsfondens dag den 14 oktober och togs emot av Villiam Kildal, forskare vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset.

I sin avhandling "mHealth support for physical activity after stroke or transient ischaemic attack - feasibility and intervention refinement" undersöker Hanna Lagerlund, doktorand vid avdelningen för fysioterapi, NVS, hur stöd via en mobilapp kan hjälpa personer som haft stroke eller TIA att bli mer fysiskt aktiva och behålla goda levnadsvanor över tid.

Personer med multipel skleros (MS) som behandlas med rituximab löper en ökad risk att utveckla inflammatorisk tarmsjukdom, framför allt Crohns sjukdom, även om den absoluta risken är låg. Det visar den första stora populationsbaserade studien på området, ledd av forskare vid Karolinska Institutet och publicerad i tidskriften JAMA Neurology.

Upptäck praktikplatser, forskningsvistelser och examensarbeten runt om i Europa genom NeurotechEU Internship Market.

Koloskopier som utförs av specialutbildade sjuksköterskor inom den svenska tarmcancerscreeningen håller minst lika hög kvalitet som de som utförs av läkare. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Endoscopy. Resultaten tyder på att sjuksköterskor kan bidra till att möta det ökande behovet av undersökningar i det nationella screeningprogrammet.

Olivia Thomas, forskare inom translationell immunologi vid neuroinflammation och biträdande lektor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, har tilldelats Bjarne Ahlström Minnesfonds pris inom ”klinisk neurologi – särskilt inflammatoriska mekanismer som påverkar det centrala eller perifera nervsystemets funktion”.

Medicinsk AI kan förbättras med nya patientdata, men varje uppdatering måste granskas först. I tidskriften npj Digital Medicine presenterar forskare vid Karolinska Institutet AEGIS, ett ramverk för att styra och följa upp medicinska AI-modeller på marknaden.

Två forskningsbaserade webbapplikationer, Circa och Circus, ger nya möjligheter att stödja kommunikation, delaktighet och personcentrerad vård för personer som lever med demenssjukdom. Verktygen har utvecklats med stöd av forskning vid Karolinska Institutet och Linköpings universitet och är kostnadsfritt tillgängliga för användare inom vård, omsorg och anhörigstöd.

När professor Jonas F. Ludvigsson presenterade forskningsresultat om barns hälsa under covid-19-pandemin möttes han av hård kritik från både allmänhet, forskare och läkare. För sitt mod att försvara vetenskapliga resultat även när de varit kontroversiella tilldelas han nu Forska!Sveriges hedersutmärkelse för sina betydande insatser för forskning, utveckling och hälsa.

Vi gratulerar David Marlevi och teamet för translationell kardiovaskulär bilddiagnostik till utnämningen som fellow inom Data-Driven Life Science (DDLS), samt till det långsiktiga finansieringsstöd som beviljats inom ramen för DDLS-programmet.

Vi gratulerar Botilda Guthenberg som blivit utsedd till årets arbetsterapeutstudent 2026 av Sveriges Arbetsterapeuter! En utmärkelse hon får för att hon bland annat har visat ett stort engagemang för både patienter och professionens utveckling.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt fler genetiska faktorer bakom fettansamling i levern. I en studie som publiceras i tidskriften Nature Genetics identifierades 60 genetiska områden som är kopplade till mängden fett i levern, varav 31 inte tidigare har identifierats i samband med leverfett.

Många barn och unga har återkommande magbesvär, utan att symtomen kan förklaras av någon känd organisk sjukdom i mag-tarmkanalen. Nu undersöks bland annat hypnos som en
möjlig behandling.

Ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid tre universitet, Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Umeå universitet, har beviljats finansiering av Formas. Projektet ska undersöka hur inomhusmiljöer påverkar hälsorisker kopplade till klimatförändringar och hur anpassningsåtgärder bättre kan skydda utsatta grupper.

Hur kan AI underlätta arbetet på KI, och hur används tekniken på ett säkert sätt? Det är fokus i KI:s hittills största satsning på personalutbildning. De första utbildningstillfällena inom ramen för AI-lyftet har väckt stort intresse och engagemang.

KLOK-priset (Kliniskt Lärande genom Organisations- och Kompetensutveckling) 2026 går till Psykiatrisk avdelning, Gubbängen. Priset delades ut under utbildningskongressen av Eva Ehrenborg, dekan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Möt Joel Tärning, Labmeds nya professor i klinisk farmakologi, som använder kliniska data och matematiska modeller för att förbättra behandlingar mot malaria och andra infektionssjukdomar.

SSMF (Svenska sällskapet för medicinsk forskning) har tilldelat projektet "Quantitative EEG as a biomarker of disease severity, disease progression and treatment response in monogenic epilepsies", som leds av KI-forskaren Una Smailovic, ett postdoktoralt anslag på 2,1 miljoner kronor.

Behovet av hälso- och sjukvård, formell omsorg och stöd från familjemedlemmar börjar ofta förändras flera år innan en demensdiagnos ställs. I sin doktorsavhandling, "Understanding complex care utilization along the dementia journey: patterns, trajectories’, and determinants", undersöker Sakura Sakakibara hur olika former av vård och omsorg utvecklas under demenssjukdomens förlopp och vilka faktorer som påverkar dessa mönster.

Aswathy Narayanan från Kliniska infektionssjukdomar (CID), Centrum för infektionsmedicin (CIM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Impact of gut microbiome and inflammation on clinical aspects of HIV infection" den 23 oktober. Hennes handledare är Piotr Nowak.

Den 7 oktober 2026 samlades kollegor vid avdelningen för gastroenterologi och nutrition (GUT) vid institutionen för medicin, Huddinge, för en eftermiddag med fokus på forskning, kunskapsutbyte och nya kontakter. Evenemanget hölls i Neo och satte GUT:s doktorander och postdoktorala forskare i centrum genom att ge dem möjlighet att presentera sin forskning för kollegor från hela avdelningen.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en omfattande studie av akut lymfatisk leukemi visat att enzymet ADK är en viktig faktor för hur leukemiceller påverkas av substansen triciribine. Studien, som publicerats i npj Precision Oncology, ger ny kunskap om hur substansen verkar och pekar på ADK som en möjlig biomarkör för att förutsäga behandlingssvar.

Universitetsalliansen Stockholm trio anordnar ett webbinarie om forskningsetik med titeln "The expert role of researchers - ethical aspects and good practice".

Lara Garcia Merino från avdelningen för integrativ kardiovaskulär, cancer- och åldrandeforskning (ICCA) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Cell-type-specific dynamics of somatic mutation accumulation in age-related vascular and skeletal muscle dysfunction", den 23 oktober. Handledare är Maria Eriksson.

Den 23 oktober hålls karriärmässan CHaSE i Aula Medica på Karolinska Institutet. Mässan är öppen för alla studenter och ger dig möjlighet att träffa arbetsgivare och yrkesverksamma inom life science och hälso- och sjukvård, bygga nätverk och utforska framtida karriärvägar.

Den 16 oktober samlades medarbetare vid KI SÖS på Långholmen för årets fakultetsdag. Genom forskningspresentationer och gemensamma diskussioner stod aktuell forskning, samverkan med Södersjukhuset samt institutionens framtida vision och strategi i centrum.

Vi gratulerar Mary Margaret Ajiko vid gruppen rekonstruktiv plastikkirurgi och global kirurgi som har belönats med 2026 års stipendium från Stiftelsen Maria Röhls minne. Hon tilldelas stipendiet för sitt arbete med att bekämpa infektionssjukdomar i miljöer med begränsade resurser.

Ulrika Marking vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Danderyds sjukhus (KIDS) belönas för sin avhandling: Teamwork makes the dream work: systemic and mucosal immunity in shaping protection against SARS-CoV-2.

Granskarnas motivering:
För en framstående avhandling som genom eleganta longitudinella studier har klargjort den mukosala immunitetens centrala betydelse för skydd mot SARS-CoV-2-infektion och därmed bidragit med viktig kunskap för framtida vaccinutveckling.

Corinna Mayer från Centrum för infektionsmedicin (CIM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Plasticity of the human uterine immune microenvironment" den 23 oktober. Hennes handledare är Niklas Björkström.

Den 13 oktober 2026 anordnade TraCeDem sin första intressentdag vid Karolinska Institutet. Dagen samlade forskare och representanter från hälso- och sjukvården, äldreomsorgen, offentliga myndigheter, utbildningssektorn och andra organisationer som arbetar med prevention och vård vid demenssjukdom. Syftet med dagen var att presentera TraCeDems verksamhet, lära känna våra intressenter och deras arbete samt skapa möjligheter för framtida samverkan.

Komplikationer efter operation är fortfarande vanliga vid tjock- och ändtarmscancer, trots att vården har blivit alltmer standardiserad. I sin avhandling har Felix Bjerregaard undersökt vilka faktorer som påverkar risken för komplikationer och hur patienter kan förberedas inför operation för att förbättra resultaten.

Intresset var rekordstort när Institutet för miljömedicin (IMM) för tredje året arrangerade seminariet Ungdomars miljö och hälsa. Den 6 oktober fylldes Aula Medica av gymnasieelever som fick ta del av aktuell forskning, träffa forskare och lära sig mer om utbildningar och yrkesmöjligheter inom miljö och hälsa.

Efter flera år som vice programdirektor har Anna Beronius nu tagit över ansvaret för masterprogrammet i toxikologi vid Institutet för miljömedicin (IMM).

Överviktskirurgi minskar risken för fetmarelaterad cancer oavsett kön och ålder visar en stor nordisk registerstudie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten, som publiceras i JAMA Surgery, stärker kunskapen om överviktskirurgins cancerförebyggande effekter för flera cancerformer kopplade till fetma.

Att vara anhörig till någon som begått brott eller av andra skäl hamnat utanför samhället kan vara mycket svårt. Ändå finns ganska lite forskning om det. Möt tre forskare som intresserat sig för frågan om hur närstående drabbas och vilket stöd de behöver.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har beviljat 28 miljoner kronor till ett femårigt projekt som ska använda artificiell intelligens för att undersöka om hjärnans aktivitet avslöjar vilken lukt en person känner.

Hur kan fysioterapeutstudenter förberedas för situationer där teori och klinisk verklighet inte riktigt går ihop? På fysioterapeutprogrammet vid KI används strukturerad debatt för att låta studenterna pröva argument, granska evidens och diskutera komplexa kliniska frågor.

Personer som överlevt en hjärtinfarkt har fått allt bättre skydd mot nya allvarliga hjärt-kärlhändelser under de senaste två decennierna. Samtidigt har risken för blödningskomplikationer ökat. En ny studie från forskare vid Karolinska Institutet visar att blödningar i mag- och tarmkanalen är den vanligaste typen av allvarlig blödning efter hjärtinfarkt.

Karolinska Institutet har startat en ny uppdragsutbildning i gipsteknik vid Danderyds sjukhus. Utbildningen, som omfattar 15 högskolepoäng, ska ge deltagarna de teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter som behövs för att arbeta självständigt och patientsäkert med gipsbehandling.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse anslår 900 miljoner kronor till 30 forskningsprojekt inom medicin, naturvetenskap och teknik som efter utvärderingar av internationella experter bedömts vara nyskapande och ligga i den internationella forskningsfronten. Sex av tio finansierade forskningsprojekt inom medicin drivs av forskare vid Karolinska Institutet

Hur villiga vi är att dela en vattenflaska, sitta nära någon eller hälsa med fysisk kontakt påverkas framför allt av hur viktiga personerna är för oss. Det visar en ny studie i tidskriften PNAS, där forskare från bland annat Karolinska Institutet har undersökt människors sociala beteenden i 61 samhällen världen över.

Trumpetfanfarer, personliga tal och långa ovationer satte stämningen i Aula Medica den 8 oktober när KI installerade 21 nya professorer, samt välkomnade nya adjungerade professorer och gästprofessorer. Under ceremonin uppmärksammades också en rad andra framstående forskare, pedagoger och kliniker med olika priser. Rektor Annika Östman Wernerson påminde om vikten av bildning, nyfikenhet och kritiskt tänkande i en tid när AI tar allt större plats i samhället.

Fabian Byvald från Centrum för infektionsmedicin (CIM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Type 1 Diabetes: Immunomodulatory Cytokines, Predictive Biomarkers and Antiviral Therapies", den 16 oktober. Handledare är Malin Flodström Tullberg.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur så kallade atypiska B-celler utvecklas och förändrar funktion över tid. Studien, som publiceras i EMBO Journal, visar att cellerna inte utgör en enhetlig grupp utan följer flera utvecklingsvägar som leder till ett gemensamt slutstadium. Resultaten kan bidra till att förklara varför atypiska B-celler tidigare har kopplats till olika roller i immunförsvaret.

När universitetsalliansen Stockholm trio ordnade konferensen AIMday Hållbar konsumtion, möttes forskare och medarbetare från Stockholms stad för att diskutera konkreta utmaningar i stadens hållbarhetsarbete. Efter konferensen fick forskare vid Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet finansiering för att driva arbetet vidare. Knappt ett år senare har projekten bidragit i arbetet med att nå stadens mål för hållbar konsumtion.

Den 23 oktober försvarar Nina Fattahi sin avhandling "Abdominal Aortic Aneurysm - Prevalence, familial risk and patient perspectives" där hon har studerat ärftligheten hos förstagradssläktingar till patienter med AAA.

Karolinska ATMP-centrum är en av parterna bakom en ny plattform som analyserar den globala forskningen om läkemedel för avancerad terapi, ATMP. Genom att följa vetenskapliga publikationer och deras genomslag inom bland annat kliniska prövningar och patent ger plattformen kunskap om hur området utvecklas och hur Sverige står sig internationellt.

Tre forskare vid institutionen för laboratoriemedicin har tilldelats anslag på närmare 20 miljoner från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) 2026 för innovativa projekt om immunsystemets roll vid cancer, hjärnans gliaceller och utvecklingen av NK-cellsminne.