Nya sätt att behandla sjukdom i näthinnan
Anders Kvanta forskar om cell- och genterapier mot sjukdomar i näthinnan som idag saknar effektiv behandling. Hans upptäckt att sjuklig nybildning av blodkärl i näthinnan är beroende av tillväxtfaktorn VEGF har räddat synen för miljoner människor.
Vad forskar du om?
– Jag är ögonkirurg och forskar om nya behandlingar för sjukdomar i näthinnan. När jag började på 1990-talet var mitt fokus en form av åldersförändringar i gula fläcken som beror på sjuklig nybildning av blodkärl. Min upptäckt att tillväxtfaktorn VEGF spelar en viktig roll i detta ledde fram till de första effektiva behandlingarna mot så kallade neovaskulära näthinnesjukdomar. Idag behandlas många tusen patienter per år på detta sätt, bara i Sverige.
Och din forskning idag?
– Nu forskar jag framför allt om cellterapier och genterapier mot andra sjukdomar i gula fläcken och övriga näthinnan. I samarbete med Fredrik Lanners grupp vid KI utvecklar vi en stamcellsbaserad behandling mot sjukdomen geografisk atrofi. Nu förbereder vi för första försöken i människa. Parallellt fortsätter vår forskning om att framställa tappar och stavar ur stamceller samt om hur risken för avstötningsreaktioner kan minskas med gensaxen Crispr/cas9.
– I fråga om genterapier har vi nyligen avslutat en klinisk studie i samarbete med läkemedelsbolaget Novartis. I en fas 1-studie har tolv patienter med den genetiska sjukdomen retinitis pigmentosa fått en frisk version av den skadade genen injicerad under näthinnan. Resultaten publiceras om några månader.
– Forskningen i mitt första ämne neovaskulära näthinnesjukdomar fortsätter också i min forskargrupp, under ledning av min kollega Helder André. Dagens behandlingar kräver upprepade injektioner och antalet patienter är stort, varför vi gärna vill utveckla en botande behandling.
Vad vill du uppnå på lång sikt?
– Vår förhoppning är förstås att vi lyckas ta de behandlingar vi nu är med och utvecklar hela vägen till att bli färdiga, godkända läkemedel. Om vi lyckas med det finns det också goda förutsättningar att använda samma tillvägagångssätt för att utveckla terapier för en rad liknande ögonsjukdomar.
Text: Anders Nilsson
Först publicerad på engelska i skriften ”From Cell to Society 2022”
Om Anders Kvanta
Professor i oftalmologi med inriktning mot retinala sjukdomar vid institutionen för klinisk neurovetenskap
Anders Kvanta är född 1963 i Södertälje och uppvuxen i Skåne. Han fick sin läkarutbildning vid KI med examen 1991 och disputerade vid KI samma år. Efter AT 1991–1993 vid Sabbatsbergs sjukhus har Kvanta sedan 1994 varit verksam vid S:t Eriks ögonsjukhus som kirurg. Han blev färdig specialist i ögonsjukdomar 1999 och var 2016–2019 chef för S:t Eriks sektion för vitreoretinal kirurgi.
Kvanta blev docent 1997 och adjungerad professor vid KI 2011.
2006–2019 var han biträdande redaktör för tidskriften Acta Ophtalmologica.
Anders Kvanta har anställts som professor i oftalmologi med inriktning mot retinala sjukdomar vid Karolinska Institutet från 25 april 2022.