Ny studie om bakgrundskorrektion vid magnetkameraundersökning av hjärtat
Forskare vid gruppen klinisk fysiologi, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet har i en ny studie undersökt om bakgrundskorrektion vid magnetkameraundersökning av hjärtat påverkar den kliniska utvärderingen. Studiens resultat publicerades nyligen i Scientific Reports.
- I den här studien ville vi titta på hur en enkel efterbehandling, så kallad bakgrundskorrektion, av flödesbilder tagna med magnetkamera av hjärtat påverkar den kliniska utvärderingen av patienter som genomgår magnetkameraundersökning, säger Jannike Nickander vid gruppen klinisk fysiologi som har lett studien.
Flödesbilder används för att mäta blodflödet i kroppspulsådern och lungpulsådern, och genom att relatera blodflödet mellan lungpulsådern och kroppspulsådern (Qp/Qs) går det att identifiera så kallade shuntar, förbindelser som leder blodet fel väg genom hjärtat.
- Vi mätte Qp/Qs med och utan bakgrundskorrektion hos kliniska patienter utan shunt, och hos patienter med kända shuntar. Studien visar att bakgrundkorrektion minskar andelen patienter som får ett uppmätt Qp/Qs utanför normalintervallet (tecken till shunt), utan att reklassificera någon patient med känd shunt som normal.
- Vi drar slutsatsen att bakgrundskorrektion kan användas för att öka den diagnostiska precisionen av flödesmätningar med magnetkamera hos kliniska patienter.
Studien genomfördes med stöd av Karolinska Institutet, Hjärt- och lungfonden, Vetenskapsrådet och Region Stockholm.
Publikation
Jannike Nickander, Magnus Lundin, Goran Abdula, Jonas Jenner, Eva Maret, Peder Sörensson, Einar Heiberg, Andreas Sigfridsson & Martin Ugander. Sci Rep 10, 5053 (2020). https://doi.org/10.1038/s41598-020-61812-7