Ny professor vid institutionen

Malin Flodström- Tullberg, forskargruppsledare vid CIM, har utsetts till professor i typ 1 diabetes vid Institutionen för medicin, Huddinge.

- Det är jätteroligt! Särskilt att det satsas på typ 1 diabetes som är en sjukdom vi trots stora forskningsinsatser ännu så länge vet väldigt lite om och där forskningsbehovet är stort, säger Malin Flodström- Tullberg.

Malin och hennes forskargrupp vid CIM forskar främst kring hur typ 1 diabetes uppstår och hur det kan förhindras. Gruppen är också intresserad av cystisk fibros-relaterad diabetes. Cystisk Fibros är en sjukdom som beror på att de slemproducerande körtlarna i kroppen inte fungerar som dem ska och påverkar framförallt lungor och tarmkanalen. Personer med Cystisk Fibros har en ökad risk att utveckla diabetes och Malin har intresserat sig för hur sjukdomen påverkar de insulin-producerande cellernas funktion.

Själva huvudfokuset för forskningen inom typ 1 diabetes ligger dock på enterovirus som är ett vanligt förekommande virus vid förkylningar. Oftast stannar det vid just en förkylning eller en lättare infektion, men det kan också leda till allvarligare infektioner som myokardit eller pankreatit. Infektioner med enterovirus har också förknippats med typ 1 diabetes.

- Vi vill ta reda på om det finns ett samband mellan enterovirus och typ 1 diabetes och det kräver kunskap kring hur infektionen påverkar kroppens celler samt hur vårt immunförsvar svarar på infektionen. I samarbete med forskare i Finland arbetar vi också med att ta fram ett vaccin mot viruset. För att vaccinet ska bli så effektivt som möjligt behöver vi ta reda på vilka av de över 100 olika enterovirusen som är mest förekommande bland patienter med typ1 diabetes, berättar Malin.

I början av 2015 fick Malin Flodström- Tullberg även en gästprofessur vid Tammerfors universitet i Finland där hon samarbetar med flera olika forskargrupper i arbetet med att bl.a. ta fram nya enterovirusvacciner. Samarbetet är viktigt då forskargrupperna i Finland har expertis inom utvecklingen av vaccin och Malins forskargrupp vid KI har specialiserat sig på de experimentella modeller som vaccinet testas på.

Varför tror du att det satsas på forskning om typ 1 diabetes just nu?

- Jag tror att Karolinska Institutet vill stärka forskningen om typ 1 diabetes som är ett viktigt forskningsområde. Dessutom är det ett led i institutionens satsningar inom metabolismforskning.

Varför började du forska på typ 1 diabetes?

- Jag studerade biomedicinprogrammet vid Uppsala universitet och valde mer eller mindre ämne för mitt examensarbete efter den föreläsare jag tyckte var mest intressant. Jag har även sett typ 1 diabetes på nära håll och visste att det att det är en jobbig sjukdom att leva med. Vi hade under en kurs hört om upptäckten av kväveoxid (Molecule of the Year 1992 och senare belönad med Nobelpriset 1998) och när det visade sig att en av våra bästa föreläsare, Decio Eizirik, arbetade med kväveoxid i typ 1 diabetes kändes valet enkelt.

Vad är det för skillnad på typ 1 och typ 2 diabetes?

- Det finns många skillnader men några är att typ 1 diabetes är vanligare hos barn och ungdomar medan typ 2 diabetes oftast upptäcks senare i livet. Typ 1 diabetes har mindre att göra med fetma eller övervikt och beror på att bukspottskörteln slutat producera eget insulin. Typ 2 är betydligt vanligare, men eftersom typ 1 drabbar yngre personer, är åren med sjukdomen längre. I typ 2 diabetes vet vi att en hel del personer kan botas med hjälp av bättre kostvanor och fysisk aktivitet. Vi vet däremot ingenting om hur vi kan förebygga typ 1 diabetes och det finns idag inget bot mot sjukdomen.