Publicerad: 2011-02-01 00:00 | Uppdaterad: 2013-11-26 10:32

Ny kunskap om känslor utvecklar framtidens psykiatri

[PRESSINBJUDAN 2011-01-27] Världsledande forskare inom psykologi och neurovetenskap möts i Stockholm den 3 och 4 februari för att presentera och diskutera de senaste forskningsupptäckterna kring känslor. Fokus ligger på hur den moderna och nydanande kunskapen om hjärnan kan användas för att bland annat utveckla behandlingar av ångestsyndrom.

Kunskapen inom emotionsforskning har ökat markant de senaste åren. Denna forskning handlar bland annat om hur nätverk av nervceller i hjärnan kontrollerar rädsla och ångest, orsaksfaktorer bakom de vanligaste psykiska problemen och därmed många av samhällets stora ohälsotal. Ångestsyndrom är den vanligaste psykiatriska diagnosen för kvinnor och den näst vanligaste för män. Ångest ökar i sin tur risken för depression.

Ett exempel på vunnen kunskap om hjärnan är forskning som har visat att bilder som framkallar rädsla också kan upptäckas och bearbetas av hjärnan utanför medvetandet. Andra studier har visat att människor i det närmaste automatiskt uppmärksammar hot i omgivningen. Denna grundforskning har direkt relevans för den kliniska forskningens utveckling på området och för psykiatrins framtid.

Journalister är välkomna att bevaka konferensen och intervjua forskarna

  • Tid: Torsdag 3 februari kl. 8.30 till fredag den 4 februari kl.16.15
  • Plats: Nobel Forum, Nobels väg 1, Karolinska Institutet campus Solna

Några ledande forskare på emotionsområdet som föreläser på konferensen är: Professor Joseph LeDoux, som räknas till en av de främsta experterna på amygdalas roll i hjärnans rädslosystem. Professor Michael Davis, som bland annat har utvecklat en farmakologisk behandling för att stärka effekten av psykoterapi vid ångestsyndrom. Professor Elisabeth Phelps, som studerar inlärning och utsläckning av rädslor och som nyligen har visat att rädslominnen kan raderas utan att påverka andra minnen.

Konferensen Affective Regulation and the Neuroscience of Emotion tillägnas professor emeritus Arne Öhman, som starkt bidragit till forskningsområdets translationella prägel.

För pressbilder, mejla:

För ytterligare information, kontakta: