Ny IMM-avhandling om problemlösningsintervention vid sjukskrivning
Välkommen till Ida Karlssons disputation på avhandlingen ”A problem-solving intervention for employees on sickness absence due to common mental disorders : effects, ethics and process ” den 14 juni.
Tid: 14 juni kl. 9.00
Plats: Rockefeller (Nobels väg 11, entréplan). Karolinska Institutet, Solna
Handledare: Elisabeth Björk Brämberg, senior forskare, Institutet för miljömedicin (IMM)
Opponent: Professor Evelien Brouwers, Dept. of Tranzo/Scientific Center for Care and Wellbeing, Div. of Tilburg School for Social and Behavioural Sciences, Tilburg University
Tre frågor till Ida
Vad handlar avhandlingen om?
Avhandlingen utvärderar en problemlösningsintervention i kombination med arbetsgivarinvolvering. Interventionen gavs av rehabiliteringskoordinatorer vid primärvården i Sverige till anställda som var sjukskrivna på grund av depression, ångest eller stress. Interventionen jämfördes med vanlig vård i en randomiserad kontrollerad studie. Fyra studier rapporteras i denna avhandling. Den första studien var en effektutvärdering som undersökte antal sjukfrånvarodagar för interventions- och kontrollgruppen under en 18-månaders uppföljningsperiod. Den andra studien undersökte möjliggörande och hindrande faktorer för att delta i interventionen. Den tredje studien undersökte etiska utmaningar som potentiellt kan uppstå vid deltagande i interventionen. Den fjärde studien utvärderade processutfall.
Kan du berätta om några intressanta resultat?
Anställda i interventionsgruppen deltog i fler sessioner med koordinatorn och fler möten med sin chef, trots detta hade kontrollgruppen en liknande minskning av sjukfrånvarodagar över tid. Vi behöver förstå mer om varför vi inte såg någon skillnad mellan interventions- och kontrollgruppen. Den liknande minskningen i sjukfrånvarodagar kan bero på bristande kontrast mellan interventions- och kontrollgruppen och det svenska sjukförsäkringssystemet som utvärderar de anställdas rätt till sjukfrånvaro vid specifika tidpunkter.
I intervjuerna med koordinatorer, anställda och chefer rapporterades att interventionens struktur underlättade rehabiliteringsprocessen. Vidare rapporterade de anställda att det var möjliggörande att lära sig identifiera problem och lösningar för att återgå till arbetet, men interventionen var mer tidskrävande än vanlig vård och beroende av goda relationer. Etiska utmaningar identifierades på organisatorisk nivå, i form av skillnader mellan sjukvårdens och arbetsplatsens mål och värderingar, och på individnivå, vad gäller osäkerhet kring hur mycket information man vill dela med sin chef samt oklara roller för koordinatorn och chefen. Vi rekommenderar att koordinatorerna blir medvetna om dessa utmaningar för att kunna stödja anställda och chefer under rehabiliteringsprocessen.
Vilken ytterligare forskning behövs inom området?
- Vi behöver förstå mer om vilken kombination av insatser som stödjer anställda att återgå till arbete.
- Vi behöver utforska implementeringsstrategier som kan stärka följsamheten till de olika stegen i interventionen.
- Vi behöver också en bättre förståelse för vilken grupp av anställda som behöver stöd med att återgå till arbetet. Denna kunskap skulle kunna stödja primärvården i att fördela sina resurser.