Ny avhandling: så kan vi främja psykisk hälsa hos multisjuka äldre personer
Bakom avhandlingen står sjuksköterskan Åke Grundberg, verksam vid Karolinska Institutets institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), sektionen för neurogeriatrik. Disputation sker på fredag 11 december 2015, klockan 13:00 på Sophiahemmet Högskola.
Äldre personer med samtidig förekomst av flertalet kroniska sjukdomar (multisjuka) betraktas i Sverige som en sårbar grupp, som ofta bor kvar hemma med insatser från hemtjänstpersonal och distriktssköterskor. Sedan tidigare är det känt att multisjuklighet är en bidragande orsak till att äldre personer utvecklar psykiska hälsoproblem som depression. Vi vet också att hälso- och sjukvården inte alltid upptäcker psykiska hälsoproblem hos äldre, som då inte kan erbjudas behandling mot problemen utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.
I en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet har psykiatri- och distriktssköterskan Åke Grundberg nu fördjupat kunskapen om hur den psykiska hälsan kan främjas hos dessa äldre personer. Avhandlingen består av intervjuer med multisjuka äldre personer samt distriktssköterskor och hemtjänstpersonal om deras perspektiv på hur psykisk hälsa kan främjas. Resultaten av de fyra delstudierna i avhandlingen var i stort samstämmiga: informanterna beskrev att sociala och fysiska aktiviteter samt socialt stöd kan främja den psykiska hälsan eftersom social isolering och upplevd ensamhet uppgavs vara bidragande orsaker till psykiska hälsoproblem som depression.
Forskningsresultaten visar enligt Åke Grundberg att den psykiatriska vården av äldre personer med komplexa behov är en fortsatt stor utmaning för de som erbjuder vård- och omsorgsinsatser i hemmet. Han konstaterar också att distriktssköterskorna och hemtjänstpersonalen verkar beroende av varandra för att både kunna upptäcka psykiska hälsoproblem och främja den psykiska hälsan hos målgruppen.
Vidare slutsatser i avhandlingen är att det fanns svårigheter i samarbete och informationsöverföring mellan de båda personalgrupperna. Här föreslås ett ökat teamsamarbete – vilket i sig förutsätter att ansvarig distriktssköterska både efterfrågar information samt informeras om ett förändrat beteende hos en äldre person. Detta utifrån att hemtjänstpersonalen verkade ha god kännedom om vanliga orsaker till psykiska hälsoproblem hos ensamboende äldre personer. Avhandlingen läggs fram vid Karolinska Institutets institution för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Huvudhandledare har varit docent Dorota Religa, verksam vid samma institution och sektion.