Ny avhandling om riskfaktorer och hälsokonsekvenser av premenstruella störningar
Yihui Yang, enheten för integrativ epidemiologi, Institutet för miljömedicin (IMM).
Handledare: Associate Professor Donghao Lu, IMM
Tre frågor till Yihui Yang
Vad handlar avhandlingen om?
Premenstruella besvär (PMDs), premenstruellt syndrom (PMS) och premenstruell dysforisk störning (PMDD), är vanliga hos kvinnor i reproduktiv ålder. Avhandlingen undersökte riskfaktorer och hälsokonsekvenser av premenstruella besvär genom hela livet. Resultaten visar att astma och allergier i barndomen är kopplade till en ökad risk, vilket tyder på att inflammation kan spela en roll i utvecklingen av PMDs. Dessutom verkar ålder vid menstruationsdebut, högre BMI och rökning vara potentiella kausala riskfaktorer. Slutligen, även om premenstruella symtom begränsas till de reproduktiva åren, är de kopplade till en ökad risk för tidig menopaus, menopausrelaterade vasomotoriska symtom och hjärt-kärlsjukdomar, vilket indikerar att långsiktig klinisk uppföljning kan vara nödvändig för drabbade kvinnor.
Kan du berätta om några intressanta resultat?
Ett särskilt intressant fynd är att olika undertyper av premenstruella besvär kan ha olika samband med dessa riskfaktorer och hälsokonsekvenser. Till exempel kan PMDs med tidig symtomdebut ha ett starkare samband med matallergi i barndomen jämfört med de som får symtom senare. Dessutom har PMDs som diagnostiseras tidigt en högre risk för framtida hjärt-kärlsjukdomar. Avhandlingen analyserade även PMD-undertyper baserat på svårighetsgrad och samsjuklighet med psykiatriska diagnoser, och fann skillnader i hur de var kopplade till riskfaktorer och hälsoutfall över livsförloppet. Detta kan tyda på potentiell heterogenitet inom kategorin PMDs.
Vilken vidare forskning behövs inom området?
Studier har visat att genetiska faktorer och olika exponeringar i barndomen (t.ex. BMI i barndomen, barndomstrauma, ålder vid menstruationsdebut) spelar en roll i utvecklingen av PMDs. Däremot är perinatalperioden – en annan viktig period tidigt i livet – inte tillräckligt studerad. Vi behöver fler studier om hur perinatala faktorer påverkar risken för PMDs. Dessutom bör framtida forskning kombinera traditionell epidemiologi med molekylära metoder för att detaljerat kartlägga premenstruella besvär och undersöka hur tidiga riskfaktorer och långsiktiga utfall skiljer sig mellan olika undertyper.