Ny avhandling om läkare med examen från land utanför EU och EES och deras väg till den svenska arbetsmarknaden samt om deras fortsatta karriärer som läkare i Sverige
Hallå där Linda Sturesson Stabel, doktorand vid Institutionen för lärande, informatik, management och etik, Lifelong Learning in Health Care Contexts (LLiHCC), som disputerat med sin avhandling "Entrance to and advancement within the Swedish medical labour market for physicians with a medical degree from outside the European Union". Vad handlar den om?
- Den handlar om läkare med examen från land utanför EU och EES och deras väg till den svenska arbetsmarknaden samt om deras fortsatta karriärer som läkare i Sverige. Nämnas kan är att studiedeltagarna hade deltagit i en kompletteringsutbildning för läkare, berättar Linda Sturesson Stabel som disputerade den 23 oktober 2020.
Vilka är de viktigaste resultaten?
- Det finns flera hinder för läkarna som relaterar till en nationell nivå och till en organisatorisk nivå, samtidigt som det finns strukturella aspekter som kan försvåra vägen till arbetsmarknaden och för deras fortsatta avancemang. Dock har läkarna fortfarande handlingsutrymme trots begränsningar som kan finnas. De kan alltså navigera mellan och förbi hinder, detta med hjälp av olika strategier som att utveckla språket, arbeta inom den svenska hälso- och sjukvården innan de har fått sin svenska läkarlegitimation som något annat än läkare för att utveckla erfarenhet av den svenska kontexten, språket och även kontakter. Utvecklade kontakter ledde till första arbete efter kompletteringsutbildningen för många, varav flera kontakter också utvecklades under kompletteringsutbildningen.
Det visade sig också att ju äldre läkaren är, desto större är risken att misslyckas på AT-provet, men kompletteringsutbildningen reducerade denna negativa ålderseffekt för deltagare som var 45 år eller äldre i jämförelse med dem som inte deltagit i kompletteringsutbildningen. Vidare hade över hälften av respondenten hade börjat specialisera sig inom allmänmedicin. Överlag, så kan det konstateras att många olika aspekter samverkar när det gäller ens val och dessa relaterar både till privatlivet och arbetslivet. I avhandlingen diskuteras resultaten med hjälp av de vetenskapsteoretiska koncepten socialt fält, symboliskt kapital och doxa (som utvecklats av sociologen Pierre Bourdieu).
Resultaten diskuteras också i relation till motivation och mer specifikt till the self-determination theory.
Hur kan den kunskapen komma bidra till att förbättra människors hälsa?
- Genom att synliggöra hinder och strukturella system så kan man motverka dessa och på så vis förbättra förutsättningarna för läkarna i deras väg till arbetsmarknaden och för deras fortsatta avancemang.
Vad tycker du om att göra på din fritid?
- Jag tycker om att skriva och debuterade med en roman 2019: Diskvalificering av det positiva. Just nu skriver jag på två nya skönlitterära manus. Tycker om att titta på folk, hänga med mina nära och kära, spela kort och lösa korsord. Pandemi-tiden har begränsat mig i annat som jag gärna gör på fritiden: träna på Friskis & Svettis ungefär fyra gånger i veckan, gå på konserter och teater samt umgås med vänner och anordna sociala sammankomster såsom fester. Jag ser fram emot att återgå till detta för att stävja eventuell galenskap och öka mitt välbefinnande.
Vad kommer du att göra nu?
- I mitten av november påbörjade jag en forskartjänst på Stockholms universitet där jag undersöker specialistläkare fortsatta lärande. Denna tjänst har sitt slut hösten 2021 och då är planen att jag återgår till min forskargrupp på LIME.