Publicerad: 2019-08-27 11:30 | Uppdaterad: 2019-09-02 08:26

Ny avhandling: Multimodal imaging: Functional, structural, and molecular brain correlates of cognitive aging

Hallå där Bárbara Avelar Pereira, doktorand vid sektionen för Aging Research Center. Den 16 September försvarar du din avhandling ”Multimodal imaging: Functional, structural, and molecular brain correlates of cognitive aging”, vad handlar den om?

Bild på Bárbara Avelar Pereira, ARC.

I min avhandling använde jag olika hjärnavbildningstekniker för att undersöka effekten av åldrande på hjärnans struktur och funktion och hur detta hänger samman med våra kognitiva förmågor. När vi blir äldre försämras många kognitiva funktioner. Till exempel presterar vi sämre på uppgifter som mäter minne eller hur snabbt vi processar information. Vi vet att kognitiv försämring är förknippad med förändringar i hjärnan, men hur de två relaterar till varandra är fortfarande oklart. Olika hjärnförändringar är sannolikt också relaterade till varandra, vilket bidrar till denna komplexitet.

Vilka är de viktigaste resultaten? 

Ett fokus i min avhandling var funktionell konnektivitet, ett mått på hur väl olika hjärnområden kommunicerar med varandra, men vi undersökte även vitsubstansförändringar och molekylära förändringar. Vi fann att funktionell konnektivitet är associerad med hur man presterar på olika kognitiva tester, och att det också är relaterat till andra mått på hjärnans integritet, som ackumulering av järn i hjärnan och vitsubstans. Till exempel var järnhalt förknippad med sämre funktionell konnektivitet i ett hjärnområde som kallas striatum, och dopamin var också kopplat till järn i detta hjärnområde. Vi visade också att funktionell konnektivitet varierar beroende på ålder och mentalt tillstånd, vilket har konsekvenser för åldrandeforskning eftersom det tyder på att hjärnavbildning under vila inte ger en fullständig bild av hjärnans dynamik. Våra resultat visar att det sätt som olika förändringar i hjärnan relaterar till varandra är mångfacetterat och detta återspeglas också i våra kognitiva funktioner.

Hur kan denna nya kunskap bidra till att förbättra människors hälsa?

Det är svårt att säga vad den omedelbara nyttan kan vara. Grundforskning syftar till att utvidga vår förståelse av ett givet fenomen, så det fokuserar mindre på potentiella praktiska implikationer och mer på frågorna i sig. I detta fall är det huvudsakliga målet att bidra till en bättre förståelse för hur hjärnan relaterar till kognition under åldrandet. Vi hoppas att denna kunskap kan bidra till att särskilja normala åldersrelaterade förändringar från de som är sjukliga, såsom är fallet i demens. Detta kan också bidra till utvecklingen av bättre interventionsprogram och diagnostiska verktyg. Genom att bedriva grundforskning kan vi hoppas att kunna upptäcka tidiga tecken på patologi i hjärnan och därigenom förhindra ytterligare degeneration och till och med förbättra hjärnans funktion.

Vad ska du göra nu? Kommer du att fortsätta att forska?

Efter en solig semester på Maldiverna kommer jag att fortsätta jobba på KI men även söka andra tjänster. Jag planerar att fortsätta arbeta inom detta forskningsområde, med fokus på hjärnans konnektivitet och andra mått på hjärnans integritet när det gäller kognition och åldrande.