Ny avhandling: Drug discovery targeting non-amyloid pathways in Alzheimer’s disease
Märta Dahlström, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik. Den 30 april 2020 kommer du att försvara din avhandling: "Drug discovery targeting non-amyloid pathways in Alzheimer’s disease", vad handlar den om?
Huvudfokus för min avhandling var att främja olika läkemedelsutvecklingsprojekt inom inflammation och neurotrofinsignalering som en behandling för Alzheimers sjukdom.
Vilka är de viktigaste resultaten?
För att motverka inflammation utvecklade vi en screeninganalys och identifierade potenta hämmare för 15-lipoxygenaset, som annars bildar föreningar som bidrar till ökad inflammation och oxidativ stress i hjärnan. Inom neurotrofinsignalering studerade vi tre NGF-mutanter och deras effekt på cellöverlevnad och celldifferentiering. Vi fann att NGF-R100E-mutanten, som är kopplad till en medfödd sjukdom där patienten inte upplever smärta, är mer potent än NGF proteinet när det gäller att påverka cellöverlevnad och celldifferentiering. Vi identifierade också fem klasser av små molekylära föreningar som förbättrade NGF- och BDNF-signalering. Två små molekyler från olika klasser testades ytterligare och visade sig ha positiva effekter på både minnesfunktioner och depressionsliknande beteenden hos gnagare. En av dessa föreningar är nu i en klinisk fas I-studie i människa.
Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa?
Inget botemedel finns idag, men dessa föreningar skulle kunna stoppa eller sakta ner minneförsämringen som är kopplad till Alzheimers sjukdom.
Vad ska du göra nu? Kommer du fortsätta att forska?
Jag har utfört min forskning i ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Stiftelsen AlzeCure. Jag planerar att fortsätta min forskning på AlzeCure Pharma AB och mitt framtida mål är att förbättra livskvaliteten för patienterna.
Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens. Den största riskfaktorn för Alzheimers sjukdom är hög ålder och med ökad livslängd beräknas antalet personer som drabbats av Alzheimers sjukdom tredubblas fram till år 2050. Alzheimers sjukdom kännetecknas bland annat av amyloida plack och tau proteiner som bildas i hjärnan långt före kliniska symtomen dyker upp. Andra patologiska förändringar som finns i Alzheimers sjukdom inkluderar inflammation, nervdegeneration, försämrad funktion hos mitokondrierna, förändrad acetylkolinsignalering och minskat neurotrofiskt stöd.