Ny avhandling: Dopamine, aging, and decision-making: neural and behavioural correlates

Jag har studerat dopaminsystemets roll för beslutsfattande. Eftersom att antalet dopaminproducerande celler och receptorer minskar när vi blir äldre så innebär åldrande en god möjlighet att studera dopamins roll för olika kognitiva processer. Beslutsfattande (att välja det bästa alternativet bland flera möjligheter och att uppdatera sina preferenser baserat på de belöningar som ges) är en sådan process. Vi har genomfört några av de första studierna som kombinerar positronemissionstomografi (PET), funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) och datormodellering av uppgifter som mäter beslutsfattande, för att på så sätt klargöra dopamins påverkan.

Vilka är de viktigaste resultaten? 

Vi fann att en viktig skillnad mellan äldre och yngre individer gällande beslutsfattande handlar om i vilken utsträckning aktiviteten i prefrontalkortex motsvarar värdet av alternativen som finns att välja mellan. När den här signalen var stark så presterade våra deltagare bra på uppgiften. När den här signalen var svagare så presterade våra deltagare dåligt. De äldre deltagarna visade en svagare signal än de yngre deltagarna så vi tror att det är därför de äldre presterade sämre än vad de yngre deltagarna gjorde. Vi såg också att integriteten av dopaminsystemet och microstrukturen i de neurala förbindelserna i hjärnan var avgörande för att denna signal skulle kunna uppstå. Det skulle alltså kunna vara så att de negativa förändringar i hjärnan som sker när vi blir äldre leder till en svagare signal vilket i sin tur leder till försämrad prestation. Ett annat huvudfynd var att när man lär sig samband mellan ett beteende och dess konsekvens så är tendensen att lära sig från belönade aktiva beteenden jämfört med belönade passiva beteenden associerat med dopamin D1 receptorer i dorsala striatum, ett hjärnområde viktigt för val av beteenden och motorik. Den här associationen gällde både för yngre och äldre.

Hur kan denna nya kunskap bidra till att förbättring av människors hälsa?

Vi förstår nu något mer av hur de små förändringar som sker i hjärnan när vi åldras kan påverka förmågan att anpassa vårt beteende till omgivningen på ett framgångsrikt sätt. Det här är viktigt för äldre individer och kan vara ett intressant fokus för framtida behandling av kognitiva och beteenderelaterade problem. Denna forskning är dock deskriptiv och har inte som mål att bidra med en faktisk behandling eller ett diagnostiskt instrument.

Vad är dina framtida planer? Ska du fortsätta med forskning?

Efter att jag blivit klar med det sista här i Stockholm så kommer jag att från och med i januari att jobba i ett labb i Osaka, Japan i åtminstone 6 månader. De är intresserade av att använda datormodellering i sin forskning som fokuserar på hur vi bearbetar sensorisk och motorisk information. Jag ser verkligen framemot den utmaningen!