Publicerad: 2018-04-06 10:54 | Uppdaterad: 2018-04-06 11:12

Ny avhandling – Diagnostiska kriterier och dosbegränsande strategier för röntgenmetoder inom tandvården

En ny avhandling från Karolinska Institutet visar på möjligheter att minska stråldosen till patienter inom tandvården. Daniel Benchimol disputerar den 13 april och presenterar då metoder för att minska stråldosen med bibehållen önskad information från de vanligaste röntgenundersökningarna inom tandvården.

Vad handlar din avhandling om?

Daniel Benchimol har spikat sin avhandling– Det sker en kontinuerlig teknisk utveckling av röntgenmetoderna som används inom tandvården. I avhandlingen har prekliniska studier utvärderat metoder för att optimera undersökningar med de vanligaste röntgenmetoderna inom tandvården. Avhandlingen visar på olika tillämpningar för att minska stråldosen till patienter som undersöks inom tandvården.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vid undersökning med panoramaröntgen inom tandvården är det önskvärt, för att minska stråldosen till patienten, att frågeställningen beaktas så att enbart områden av kliniskt intresse undersöks. I analyserat material var detta möjligt i fyra av fem fall. Den vanligaste frågeställningen, i 61 % av fallen, gällde enbart tänder och omgivande ben. Det möjliggjorde en avskärmning med dosreducering motsvarande ca 2/5 av stråldosen jämfört med en fullstor bild.

– Vid käkledsundersökningar med en typ av datortomografi (CBCT) som är vanlig inom tandvården kunde det visas att det finns stor potential att optimera protokollen. En observatörsstudie visade att den effektiva dosen som patienten erhåller kunde halveras vid optimering jämfört med användning av inställningar rekommenderade av tillverkaren.

10 bilder från panoramaröntgen med olika utsnitt– Vid intraoral röntgenbildtagning anpassas exponeringen av den undersökta automatiska exponeringskontrollen (AEC) beroende på mjukvävnadens tjocklek. Bildkvaliteten bedömdes vara adekvat vid en utförd observatörsstudie. Den intraorala röntgensensorn baserad på CMOS-teknik var mer mottaglig för röntgenstrålning och presenterade bättre bildåtergivning av detaljer med låg kontrast jämfört med en röntgensensor baserad på CCD-teknik.

Hur kan den kunskapen komma människor till nytta eller bidra till att förbättra människors hälsa?

– Då levande celler utsätts för joniserande strålning överförs energi som kan orsaka biologisk skada. I enlighet med nuvarande synsätt ska åtgärder vidtas för att minimera mängden joniserande strålning som patienten blir exponerad för. Detta gäller även vid små mängder joniserande strålning, vilket det oftast handlar om i tandvården. Avhandlingen visar på möjligheter att minska stråldosen vid röntgenundersökningar inom tandvården för att minska risken för strålningsinducerad cancer senare i livet.

Vad ska du göra efter disputationen? Ska du fortsätta forska?

– Efter disputation kommer jag att fortsätta att arbeta som radiolog och då sträva efter att implementera kunskaperna som jag erhållit genom min och andras forskning i den kliniska verksamheten. Planen är att även i fortsättningen vara forskningsaktiv.

Läs avhandlingen i sin helhet

Diagnostic criteria and dose limiting approaches for image modalities in odontology