Ny avhandling – Biomarkörer i kronisk och experimentell muskelsmärta.
På fredag 9 juni disputerar Sofia Louca Jounger. I sin avhandling undersöker hon orsakerna bakom käkmuskelsmärta för att förbättra diagnostiken, och bidra till nya behandlingsmetoder.
Vad handlar din avhandling om?
Det övergripande syftet med avhandlingen var att öka kunskapen om orsakerna till käkmuskelsmärta, för att kunna förbättra diagnostiken, och i framtiden leda till mer effektiva behandlingsmetoder även vid långvarig muskelsmärta i andra kroppsregioner.
En hypotes var att smärtan beror på stress i kombination med tandgnissling/pressning, vilket kan leda till en överbelastning av muskelvävnaden som i sin tur misstänks orsaka syrebrist till följd av otillräcklig blodcirkulation. Detta kan vidare resultera i frisättning av inflammationsframkallande substanser (biomarkörer), som serotonin (5-HT), glutamat och cytokiner, vilka kan aktivera smärtreceptorer. Vår forskargrupp har tidigare visat att en blockering av 5-HT3 receptorer med läkemedlet granisetron minskar smärta och ömhet hos patienter med lokal muskelsmärta, käkledssmärta och hos patienter med fibromyalgi, men även experimentellt framkallad smärta hos friska försökspersoner.
Avhandlingen syftade till att ytterligare undersöka vilken effekt granisetron hade på muskelsmärta som framkallades med surgjorda koksaltinjektioner i käkmuskeln. Vi undersökte också vilken roll vissa genvarianter (5-HT3 polymorfismer) hade i smärtfortledningen och om de påverkar effekten av granisetron efter smärtsamma injektioner med hyperton koksalt i käkmuskeln. Dessutom undersökte vi förhållandet mellan vissa biomarkörer som 5-HT, glutamat och cytokiner i käkmuskeln och experimentell och klinisk käkmuskelsmärta. Friska frivilliga försökspersoner, på vilka man framkallar käkmuskelsmärta på, samt patienter med käkmuskelsmärta deltog i experimenten.
Vilka är de viktigaste resultaten?
Resultatet visar att granisetron minskade den experimentellt framkallade käkmuskelsmärtan. Genvarianterna påverkade inte den framkallade muskelsmärtan eller den positiva effekten av granisetron hos friska individer. Men det fanns skillnader i hur män och kvinnor upplevde smärta och i effekten av granisetron, vilka eventuellt skulle kunna vara påverkade av genvarianterna.
Ytterligare resultat visar att vissa biomarkörer ökade efter experimentellt framkallad käkmuskelsmärta. Dessutom hade patienter förhöjda cytokinnivåer jämfört med friska försökspersoner, vilka ökade efter en tandpressningsövning. Detta indikerar att en eventuell muskelinflammation skulle kunna vara inblandad i orsakerna och mekanismerna bakom långvarig käkmuskelsmärta.
Hur kan kunskapen komma människor till nytta eller bidra till att förbättra människors hälsa?
Studier har visat att en stor del av den svenska befolkningen lider av kronisk muskelsmärta. Omkring 40 % har smärtan lokaliserad till ansiktet och käkarna. En majoritet av dessa personer är kvinnor. Förutom det individuella lidandet är det ett stort problem för samhället med ökad sjukfrånvaro och sjukvårdskostnader som följd. Än så länge är inte orsakerna och mekanismerna som ligger bakom långvarig muskelsmärta fullständigt utredda. Vi vet inte heller varför kvinnor drabbas i högre utsträckning än män. Huvudsyftet med avhandlingen har därför varit att öka den basvetenskapliga kunskapen om mekanismerna och orsakerna bakom denna muskelsmärta för att förbättra diagnostiken, och medverka till nya behandlingsmetoder. Detta kan i sin tur på sikt leda till minskat behov av sjukvårdsresurser och vårdkostnader och inte minst, leda till minskat lidande för den enskilda individen.
Vad ska du göra nu? Kommer du att fortsätta forska?
Jag kommer att fortsätta min specialistutbildning (ST) inom orofacial smärta och käkfunktion samtidigt som jag kommer att fortsätta att forska inom detta område.
Läs avhandlingen i sin helhet