Ny avhandling – Bettavvikelser hos ungdomar: Kvalitativa och kvantitativa studier av bettavvikelser och deras inverkan på oral hälsa och det dagliga livet
Fredagen den 9 december disputerade Jari Taghavi. I sin avhandling undersöker han oral hälsa och livskvalitet hos ungdomar med bettavvikelser.
Vad handlar din avhandling om?
Avhandlingen handlar om hur bettavvikelser påverkar ungdomars dagliga liv och om relationen mellan specialisters bedömning av patienternas behandlingsbehov och patienternas självskattade behandlingsönskemål. Slutliga syftet med avhandlingen var att ta fram ett instrument, ett validerat och standardiserat bedömningsformulär, för prediktering, bedömning och prioritering av behovet av tandreglering som tar hänsyn till ungdomars uppfattning om sin bettavvikelse och dess inverkan på deras dagliga liv.
Vilka är de viktigaste resultaten?
Jo, att ungdomar med bettavvikelser ofta blir påminda om sin bettsituation, exempelvis när ser sig själva i spegeln eller via medias inverkan och kamraters påverkan. Många utvecklar därför olika strategier för att kunna hantera detta genom att till exempel hålla för munnen när de pratar, inte visa tänderna när de ler eller eftersöka tandreglering.
Avhandlingen visar också att standardiserade skalor baserad på självskattning kan användas som komplement till tandläkarens bedömning av bettavvikelser. Vi kunde också visa att patienternas behandlingsönskemål ofta hänger samman med specialisternas bedömningen av behandlingsbehovet.
Hur kan den kunskapen komma människor till nytta eller bidra till att förbättra människors hälsa?
Fynden gör att vi inom tandvården bättre kan förstå hur bettavvikelser påverkar ungdomar och deras livssituation och bemöta dem mer utifrån deras behov. Förhoppningen är att vi ska kunna förbättra våra processer inför beslut om tandreglering och ta större hänsyn till patienternas egna behov.
Resultaten visar också att vårt utvecklade bedömningsformulär DOTQ, som innehåller flera skalor kopplade till just självskattad bettavvikelse, bettfunktion, självkänsla samt behandlingsönskemål, kan användas för att förutsäga patienternas behov av tandreglering. Vilket gör att det skulle kunna användas som ett verktyg vid bedömningar och prioriteringar inför tandreglering.
Målet är att befintliga urvalsprocesser vad gäller subventionerade, avgiftsfria behandlingar ska kunna förbättras så att vi med bättre träffsäkerhet kan välja ut och hjälpa de patienter som, framför allt ur ett psykosocialt perspektiv, verkligen belastas av sin bettavvikelse och är i behov av tandreglering.
Vad ska du göra nu – ska du fortsätta att forska?
Ja, vi har några tilltänka projekt på gång för att om möjligt förbättra det framtagna instrumentet och anpassa det från ett forskningsinstrument till ett instrument som kan användas i den kliniska vardagen. Bland annat har vi ett samarbetsprojekt på gång med Folktandvården i Stockholmslän som förhoppningsvis drar i gång under våren. Annars kommer jag att fortsätta driva ortodontikliniken i Enköping, där jag har min kliniska verksamhet inom Folktandvården i Uppsala län, och fortsätta vara affilierad till avdelningen för ortodonti här på institutionen för odontologi på KI.
Läs avhandlingen i sin helhet