Ny avhandling: Att bättre förstå depression hos äldre

Hallå där Linnea Sjöberg, nydisputerad doktor vid Sektionen för Aging Research Center. Den 28 september disputerade du med din avhandling "Using a life-course approach to better understand depression in older age", vad handlar den om?

Syftet med min avhandling var att bättre förstå depression hos äldre utifrån ett livsloppsperspektiv. Mer specifikt så ville vi undersöka förekomsten av depression och identifiera riskfaktorer, samhälleliga förändringar och konsekvenser av depression hos äldre.

Vilka är de viktigaste resultaten?

Oavsett vilken definition som användes för att fastställa depression så fann vi att depressionsförekomsten var högre hos de som hade demens, fysiska funktionsnedsättningar eller som inte hade en partner. Vidare fann vi även att känslor av ensamhet var relaterat till en högre risk för att utveckla depression i två födelsekohorter av äldre sjuttioåringar och att barndomen (0–18 år) och sen vuxenålder (>65 år) är kritiska tidsperioder då upplevelsen av negativa livshändelser kan öka risken för att drabbas av depression senare i livet. Slutligen fann vi att civilstånd och boendesituation kan motverka de skadliga effekter som nedstämdhet kan ge upphov till och därmed senarelägga debuten av demens.

Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa?

Långtidseffekten och konsekvenserna av negativa livshändelser i barndomen påvisar vikten av att sätta in förebyggande åtgärder för barn som utsatts för ogynnsamma händelser. Vidare bör personal inom hälso- och sjukvården vara uppmärksam på äldre som upplevt många negativa livshändelser, som nyligen utsatts för ogynnsamma händelser eller som känner sig ensamma då detta kan öka risken för depression.

Generellt påvisar resultaten från denna avhandling vikten av psykosociala faktorer i relation till både depressionsrisk och möjligheten att skjuta upp demensdebuten. Detta i sin tur visar på betydelsen av förebyggande åtgärder som syftar till att öka den sociala interaktionen hos äldre.

Vad ska du göra nu? Kommer du fortsätta att forska?

Jag ser fram emot att börja min nya anställning som vetenskaplig kommunikatör för ”the National E-Infrastructure for Aging Research” (NEAR), som syftar till att koordinera data från de största longitudinella populations-baserade studierna rörande åldrande och hälsa i Sverige. I denna roll kommer jag även att ha möjlighet att fortsätta med min forskning på ARC, KI.