Skip to main content
Publicerad: 2019-06-12 13:28 | Uppdaterad: 2019-06-19 11:19

Nu tas steget från strategi till handling

Strategy 2030, meeting in Flemingsberg May 2019. Photo: Ulf Sirborn

I april antogs KI:s nya strategidokument Strategi 2030. Nu sammanställs vilka mål och uppdrag som ska leda vägen de första fyra åren. I slutet av maj hölls två stormöten där medarbetare och studenter fick möjlighet att ge sin syn på vad som bör göras.

Vice President Karin Dahlman-Wright and President Ole Petter Ottersen at meeting regarding Strategy 2030. Photo: Ulf Sirborn

Strategin ska flytta fram KI:s position som ett världsledande medicinskt universitet och ge stöd i hur verksamheten ska använda resurserna på bästa möjliga sätt. KI:s utbildning och forskning är genom strategin tänkta att stärkas genom satsningar som förutsägbara karriärvägar, ett bättre verksamhetsstöd och – inte minst – sådant som underlättar för ett mer effektivt nyttjande av KI:s moderna forskningsinfrastruktur. Ett bättre informationshanteringssystem och ett ännu tätare samarbete med hälso- och sjukvården är ytterligare framgångsfaktorer. En central del av strategin är att den lyfter fram nödvändigheten av perspektivrikedom och att vägen dit handlar om stärkt internationellt samarbete och samverkan med andra lärosäten. Värdegrunden utgör ett fundament och kommer att stärkas genom flera insatser.

Sedan strategin antogs i april har den brutits ned i mål och uppdrag. Dessa samlas i den verksamhetsplan som ska visa vilka insatser som ska genomföras till år 2022.

– Den färdiga verksamhetsplanen ska innehålla tydliga, konkreta mål och uppdrag med ansvariga för varje uppdrag. I det tidigare arbetet med strategin har vi systematiskt samlat in en stor mängd material som nu kommer till nytta, säger Maria Lönn, samordnare av strategiarbetet.

Strategiarbetet har involverat många av medarbetarna på KI i olika arbetsgrupper. Bland uppgifterna fanns att beskriva ett nuläge, ett önskat läge och vad som behöver göras för att nå fram.

– Nu har vi sammanställt dessa i mål och uppdrag, som går i linje med strategin som helhet, och det är dags att prioritera mellan insatserna. I oktober ska vi ha ett färdigprioriterat förslag för beslut, säger Ulrica Lundin, projektledare för verksamhetsplanen.

Stor medverkan från medarbetare

En del av prioriteringarbetet var två stormöten i maj, ett i Flemingsberg och ett i Solna, öppna för alla medarbetare och studenter på KI. Vid båda mötena fylldes salarna av deltagare. Och strategiarbetet har präglats av en stor medverkan från medarbetare och studenter, menar Maria Lönn.

– Detta har varit en process. De som bidragit med material har varit experterna inom sina områden. En av utmaningarna har varit att jämka alla olika önskemål och viljor inom verksamheten. Nu måste vi balansera vikten av att låta många kloka personer komma till tals, och vikten av att snabbt agera, säger hon.Mötena i maj fokuserade på några av de huvudsakliga frågorna i strategin, som en ökad komplexitet i forskning och utbildning, bättre förutsägbarhet för medarbetare och studenter, och ett ökat utnyttjande av forskningsinfrastrukturen.

Strategy 2030 meeting in Solna. Photo: Stefan Zimmerman.

– Rent konkret betyder den nya strategin många nya satsningar, till exempel ett bättre och mer förutsägbart karriärsystem. Strategin kommer även att ge ett bättre utnyttjande av vår infrastruktur, och ge möjlighet till ett större fokus på vårt utbildningsuppdrag, säger Ole Petter Ottersen, rektor vid KI.

Hantera en större komplexitet

Strategi 2030 avlöser det tidigare strategidokumentet som bland annat ledde vägen för en rad tunga satsningar på infrastruktur. Den nya strategin har tagit sitt avstamp i FN:s Agenda 2030 för en hållbar utveckling.

– Den komplexiteten som vi behöver hantera i framtiden syns tydligt i de globala hållbarhetsmålen. Här visas hur hälsa hänger samman med alla de övriga globala utmaningarna, som klimatet, fattigdomsbekämpningen och en hållbar utveckling inom flera områden, säger han.

Denna komplexitet finns även inom hälsa och medicin, menar han.

– Hälsa och medicin är komplicerade områden som kräver ett ännu tätare samarbete än tidigare med andra lärosäten och organisationer, även internationellt. Vi måste ta in fler perspektiv för att kunna bedriva en världsledande medicinsk forskning och utbildning på en hög internationell nivå, säger Ole Petter Ottersen.

Ett konkret exempel det starkare samarbetet är nytt avtal för en starkare samverkan med Stockholms universitet och KTH.

– Vi behöver de perspektiv som lärosäten med teknik, samhällsvetenskap och humaniora kan bidra med. Vi kommer även att utveckla samverkan ytterligare inom life science-området via samarbetet kring SciLifeLab med Stockholms universitet, KTH och Uppsala universitet. 

Nu ska det bli enklare att förstå vart KI är på väg och alla ska känna ett bättre stöd från organisationen.

Rektor Ole Petter Ottersen.

Även samarbetet med hälso- och sjukvården behöver anpassas i takt med organisationsförändringar hos bland annat Karolinska Universitetssjukhuset. Samarbetet med hälso- och sjukvården är avgörande för KI:s framtida möjligheter, och har därför fått rikligt med utrymme i strategin. Om KI lyckas med att behålla och stärka samarbetet med hälso- och sjukvården så finns förutsättningarna för att bli en av världens mest framgångsrika hälsoregioner där forskning, utbildning och vård integreras med varandra på ett nydanande sätt.

Bättre stöd från organisationen

Vid starten av arbetet med Strategi 2030 genomfördes en medarbetarenkät. Den visade att anställda och studenter hade dålig kännedom om KI:s strategiska mål.

– Nu ska det bli enklare att förstå var KI är på väg och alla ska känna ett bättre stöd från organisationen. Vi ska utveckla ett bättre verksamhetsstöd till forskare och lärare. Och se över karriärstrukturen så att alla kan känna en förutsägbarhet i sin karriär, med en transparens i karriärutvecklingen, säger Ole Petter Ottersen, rektor vid KI.

Nästa steg i arbetet med verksamhetsplanen är att universitetsledningen tar fram ett första förslag till prioritering av mål och uppdrag. Prioriteringen vidareutvecklas tillsammans med vicerektorer och dekaner. Ett gemensamt förslag till prioritering kommer sedan att diskuteras med en referensgrupp som består av prefekter, studentrepresentanter och administrativa chefer. Fakultetsrådet – rektors rådgivande organ med professorer, lärare med junior anställning och studentrepresentanter – ges också möjlighet att diskutera förslaget och komma med synpunkter. Fakultetsnämnden med universitetsledning, vicerektorer, dekaner, lärar- och studentrepresentanter har en viktig roll i framtagandet av en verksamhetsplan. Tillsammans med sina kommittéer kommer fakultetsnämnden att vara synnerligen aktiv i arbetet innan rektor Ole Petter Ottersen beslutar om verksamhetsplanen.

– Efter det sker uppföljning en gång per år där uppdragstagarna redovisar sitt arbete. I samband med det sker en eventuell revidering av målen baserat på hur nuläget ser ut. Inför år 2022 produceras en slutrapport som visar vilka mål som har blivit uppfyllda, vad som utgått och vad som återstår att göra. Slutrapporten lämnas till fakultetsnämnden som i och med det får en översikt över vad som har gjorts under de fyra mandatåren. Därefter börjar processen om med att ta fram en verksamhetsplan för åren 2023 - 2026 överlämnas till nästa fakultetsnämnd som utformar en ny verksamhetsplan för de kommande fyra åren där den nytillträdda fakultetsnämnden kommer att involveras, säger Ulrica Lundin.

Under mötena i maj deltog även konsistoriets ordförande Mikael Odenberg.

– Vi behöver ständigt arbeta med att hålla strategin levande. Att återkoppla till den vid beslut och prioriteringar som görs i konsistoriet, fakultetsnämnden, och vid rektorsbeslut, säger Mikael Odenberg, ordförande för KI:s styrelse.