Publicerad: 2014-05-27 11:29 | Uppdaterad: 2014-11-26 12:44

Nu ska nya dekaner utses – hearing blev startskott för valet

Det rådgivande valet av dekaner och prodekaner vid Karolinska Institutet är i gång. Startskottet blev en hearing den 26 maj med alla kandidaterna, och mellan den 27 maj och 9 juni får röstberättigade rösta. Senast den 17 juni ska rektor fatta beslut om vilka som får uppdragen.

Under hearingen fick kandidaterna till de tre verksamhetsstyrelsernas ordförandeposter 15 minuter var framme i talarstolen. Efter en inledande presentation av sina intentioner för uppdragen, kunde åhörare och moderator ställa frågor.

Det var tydligt vad som står högst på agendan. Frågorna kretsade kring ökad internationalisering, forskningsanknytning i undervisningen, rekrytering av lärare och forskare, högre kvalitet i samtliga delar – forskningen, forskarutbildningen och utbildningen samt samverkan med landstinget och hur upptäckter ska komma till praktisk nytta i vården och det övriga samhället.

Lärandet måste få högre status

Bland kandidaterna till uppdraget som dekan eller prodekan för utbildning var det flera som betonade att Karolinska Institutet måste höja lärarnas status.

– Förutom att rekrytera excellenta forskare måste vi också rekrytera excellenta lärare, sa Annika Östman Wernerson.

Gunnar Nilsson menade att bara genom nära samverkan med forskningen kan utbildningen nå sin fulla potential.

– Vi måste göra klart för den framstående forskaren att framtiden är studenterna, sa han i frågan om varför inte fler forskare och professorer deltar i undervisningen.

Men det handlar också om pengar och resurser. Det går inte att uppnå högre kvalitet med bara ett par forskningsanknutna lärare, förklarade Riitta Möller. Därmed måste KI välja.

– Vi ska inte minska forskningen men vi måste välja vilka utbildningar vi ska ha för att kunna höja kvaliteten, sa hon.

Den kliniska utbildningen är också en knäckfråga. Universitetssjukvården är inte självklar, påpekade Lou Brundin som menade att KI måste ha lite mer pondus i diskussionen för att påverka den. Och det måste ske nu.

Bättre "kappa" nödvändig

Kandidaterna till uppdraget som dekan eller prodekan för forskarutbildningen fick svara på vad de anser om avhandlingarnas kvalitet och samtliga pekade på att det behövs förbättringar, bland annat i den så kallade kappan, ramberättelsen för avhandlingen.

Anders Gustafsson fick frågan om han kunde tänka sig en gemensam styrelse för utbildning och forskarutbildning:

– Jag tycker att det behövs en gruppering som lyfter forskarutbildningen, om styrelsen sedan blir en kommitté eller byter namn till något annat gråter jag inte, men egna resurser behövs.

Paul Dickman ansåg att forskarutbildningen måste få högre status.

– Studenterna här har en passion för forskning som jag inte sett någon annanstans. Men jag tycker inte att forskarutbildningen är lika hög som kvaliteten på studenterna, det finns mycket att förbättra, sa han.

Marianne Schultzberg tyckte att forskarutbildningen redan är ganska bra, men att man behöver titta kritiskt på forskarutbildningen. Hon vill bland annat fortsätta se över arbetsmiljön som fått lågt betyg i enkäter med doktoranderna.

Internationell rekrytering i fokus

Till forskarstyrelsen finns fyra kandidater till uppdraget som dekan eller prodekan.

För Karin Dahlman-Wright blev det frågor om hur Karolinska Institutet ska kunna fördela medel till den mest högkvalitativa forskningen.

– Vi behöver fördela resurser på prestation, men behöver en ny modell för det. Vi har inget i dag som mäter praktisk nytta, sa hon. Nyckeltal behövs, som impaktfaktor, men det kan även finnas bra forskare utanför detta mätinstrument, sa hon.

Hans-Gustaf Ljunggren pekade på behovet att lyfta forskningen till en högre nivå och att Karolinska Institutet bör ta på sig ett nationellt ansvar för den medicinska forskningen. Den internationella rekryteringen av professorer och vassa juniora forskare är en nyckelfaktor, menade han.

Även Marie Wahren-Herlenius lyfte rekrytering som den allra viktigaste frågan för genombrottsforskning som är det som Karolinska Institutet måste sträva mot. Hon menade också att karriärsystemet måste bli tydligare för att öka attraktionskraften för rollen som forskningsledare.

– Systemet har förändrats. VR abdikerade från sina åtaganden när det gäller forskarassistenttjänsterna, där har KI inlett en karriärtrappa och jag hoppas man kan bygga ut det, sa hon.

Även SLL dryftades av kandidaterna. Kristina Alexanderson menade att landstinget är en nyckelfaktor för KI:s framgång:

– Men vi behöver också utveckla samarbetet med parter som kommuner, andra landsting och socialstyrelsen.

Något som är avgörande för att evidensbaserad vård.

– Det är viktigt att vi forskare är tydliga med vad vi vet och att samhället använder oss där vi vet något, sa hon.

Text: Madeleine Svärd

Fotnot: Rösträtt i det rådgivande valet av dekaner har den som är anställd som lärare vid Karolinska Institutet och som har avlagt doktorsexamen eller motsvarande.

Läs mer om valen på Karolinska Institutet.