Nominera 2024 års medicine och odontologie hedersdoktorer vid Karolinska Institutet
Välkommen att nominera 2024 års hedersdoktorer. Behöriga att nominera är alla anställda samt adjungerade till Karolinska Institutet.
Vem får nominera?
Förslagen ska vara inkomna senast söndagen den 10 december 2023, ställs till kommittén för forskning och skickas som ett samlat dokument i PDF-format till fonder@ki.se.
Förslagen ska vara försedda med utförlig motivering och CV bör bifogas. Nominering kan göras för:
- vetenskapliga insatser, särskilt sådana med koppling till KI
- stora insatser för KI och dess verksamhet
- stora insatser i världen/Sverige/samhället inom KI:s intressesfär
Den som redan är medicine doktor eller medicine hedersdoktor vid ett svenskt universitet kan inte utses till medicine hedersdoktor vid ett annat svenskt universitet.
Endast en mindre andel av de nominerade utses till hedersdoktorer och förslagsställarna bör därför inte kontakta de nominerade innan beslut är fattat. Observera att tidigare års nomineringar inte gäller utan måste förnyas.
Hur sker handläggningen?
Förslagen behandlas konfidentiellt och granskas av en av kommittén för forskning utsedd arbetsgrupp under ledning av vicerektor. Arbetsgruppens överväganden och förslag diskuteras i kommittén för forskning i början av påföljande år. Kommitténs förslag till utnämning överlämnas därefter till rektor för beslut, vanligen under februari månad. Innan beslut fattas tillfrågas den/de utnämnda hedersdoktorerna om utnämningen accepteras. Efter att beslut är fattat blir förslagen offentliga handlingar.
Hedersdoktorer vid Karolinska Institutet
År 1910 utsågs de första medicine hedersdoktorerna vid KI och år 1949 de första odontologie hedersdoktorerna. De tituleras medicine doktor honoris causa (MDhc) respektive odontologie doktor honoris causa (ODhc). Genom åren har sammanlagt 323 hedersdoktorer utsetts vid KI.
Vad är en hedersdoktor?
Hedersdoktor är den person som en fakultet utsett att ha doktors heder och värdighet, d.v.s. får rätt att bruka denna titel utan krav på att formellt uppfylla de fordringar som brukar krävas i universitetets studieplaner och övriga bestämmelser.
Bruket att utse hedersdoktorer i Sverige genom beslut av fakultet föddes den 15 maj 1839 vid Uppsala universitet då skalden och professorn P.D.A. Atterbom väckte ett förslag till utnämning av en svensk kulturpersonlighet, som ej avlagt examensprov, vilket godkändes av den filosofiska fakulteten.
Äldre tiders teologiska doktorsvärdigheter som fram till 1927 utdelades av ärkebiskopen, efter beslut av statskyrkans främste företrädare, d.v.s. Konungen, var även ett slags hedersdoktorat. Utmärkande för de båda kategorierna av hedersdoktorat är att titeln erhålls genom olika slag av förtjänster och inte genom examensprestationer.(Källa: Torgny Nevéus, Honoris causa, 2000; Torgny Nevéus, Lagerkransar & logotyper, 1999.)