Möt en av årets mottagare av akademiska priser – Rune Brautaset

Torsdagen den 15 oktober delades årets akademiska priser ut vid Karolinska Institutets installationshögtid. En som fick ta emot pris var Rune Brautaset som är årets pedagog.

En bananlåda full med gamla glasögon och ett omgjort vilorum. Det är två av skälen till varför Rune Brautaset, ansvarig för KI:s optikerprogram, får årets pedagogiska pris. Men det finns fler skäl. Till de viktigaste hör det så kallade utbildningslaboratoriet på S:t Eriks Ögonsjukhus, där elva fullt utrustade optikerstationer står uppställda. Där kan studenterna undersöka varandras ögon – och det gör de. I ett lunchrum möter vi optikerstudenten Mirza Karamovic, som känner sig rustad inför kommande möten med kunder och patienter.

– Utbildningslaboratoriet är öppet till tio på kvällarna och även på helger. Vi går dit på egen hand för att träna på olika undersökningsmoment. Jag känner mig trygg med det nu, säger han.

Jag har försökt göra tydligt för branschen att om de vill ha skickliga optiker, då får de bidra till det.

Rummet har varit kostsamt att utrusta, men flera aktörer inom optikbranschen har bidragit.

– Jag har försökt göra tydligt för branschen att om de vill ha skickliga optiker, då får de bidra till det, säger Rune Brautaset.

Själv läste han till optiker i sitt födelseland Norge och i England. Dessa länder var tidigt ute med att modernisera utbildningen för att matcha yrkets utveckling från hantverksyrke med fokus på att slipa och montera glasögonglas till ett legitimerat hälso- och sjukvårdsyrke inriktat mot synen och ögats hälsa.

År 2000 flyttade Rune Brautaset till Sverige och började jobba som adjunkt på KI:s optikerprogram.

– Då hade vi fullt av slipmaskiner i våra nuvarande föreläsningssalar. Jag ville ge utrymme åt det jag hade lärt mig i Norge och England, säger han.

Parallellt med KI-jobbet gick Rune Brautaset en doktorandutbildning i England och 2003 blev han den första disputerade optikern i Sverige. Två år därefter blev han programdirektör för optikerutbildningen på KI och började bygga upp enheten för optometri, som erbjuder även en magisterutbildning för optiker och möjligheter att forska.

Numera diskuterar vi vad som utmärker ett vetenskapligt tänkande redan från första terminen.

Under 2012 riktade Högkoleverket (numera Universitetskanslersämbetet) kritik mot KI:s optikerprogram. Studenternas examensarbeten ansågs för dåliga. Magisterutbildningen ansågs dock bra.

– Det stämde, men vi hade redan då påbörjat förbättringsarbete. Numera diskuterar vi vad som utmärker ett vetenskapligt tänkande redan från första terminen och studenterna får mer träning i att skriva arbeten, säger Rune Brautaset.

Och numera är hälften av lärarna disputerade. Även här har näringslivet fått vara med och finansiera.

– Det var avgörande för att komma igång. Med finansiering från branschen har vi kunnat avsätta forskningstid så vi kunde få igenom våra första doktorander. Nu har vi forskningsresultat och pågående projekt och kan vi vara med och söka vanliga medel, säger Rune Brautaset.

Den 15 oktober tog han emot KI:s pedagogiska pris i Aula Medica. Prismotiveringen lyfter fram stärkta kliniska och vetenskapliga inslag, men också hållbar utveckling och mångfaldsperspektiv. Och här kommer bananlådorna och vilorummet in i bilden. Lådorna innehåller gamla glasögon, vars glasstyrka mäts och antecknas av studenterna i samband med att de lär sig mätutrustningen. De skänks sedan till ett biståndsprojekt, där behövande i andra länder får hjälp att prova ut bästa möjliga alternativ bland de avlagda glasögonen. När det gäller vilorummet är det omgjort till ett möjligt bönerum som ofta används.

– Vi har många studenter med utländsk bakgrund. Jag tror det beror på att ryktet går att vi anstränger oss för att alla ska känna sig välkomna, säger Rune Brautaset.

Text: Annika Lund

Foto: Gustav Mårtensson

Artikeln är publicerad i en längre version i KI Bladet 3/2015.