Molekylär patolog med fokus på cancer och pedagogik

 Vad forskar du om? 

– Jag är patolog och ägnar mig som både kliniker och forskare åt cancer i lungorna. Både lungcancer, som är en av de vanligaste cancerformerna, och lungsäckscancer innebär en mycket dålig prognos för patienten. I min forskning försöker jag dels förstå molekylära mekanismer i utvecklingen av dessa sjukdomar, dels omsätta den nya kunskapen i klinisk nytta. Jag har särskilt ägnat mig åt att kartlägga proteinet Syndecan-1.

Varför då? 

– Syndecan-1 spelar en viktig roll i tumörens tillväxt. När produktionen av proteinet ökar eller minskar får det effekter på hundratals andra ämnen via komplexa signalvägar. Vår förhoppning är att Syndecan-1 ska kunna användas för att ställa tidigare diagnos och för att kunna förutsäga om en viss behandling kommer att vara effektiv. 

– Att Syndecan-1 sitter på cellens yta har varit känt länge, men jag har visar att proteinet också finns i cellens kärna. Det var mycket oväntat och förändrade förutsättningarna inom detta forskningsfält helt. Idag vet vi att Syndecan-1 i cellkärnan påverkar tumörens egenskaper och utveckling. Vi har också sett att tillförsel av Syndecan-1 kan vända sjukdomsutvecklingen och göra tumören mindre aggressiv. På lång sikt finns möjligheten att detta leder till nya läkemedel.

Hur ser ditt pedagogiska uppdrag ut? 

– Jag ansvarar för framtagandet av den nya patologiutbildningen inom den nya, sexåriga läkarutbildningen. Den baseras på en modern studentaktiverande pedagogik som innebär större ansvar för studenterna och större krav på oss som utbildare att stimulera till kritiskt tänkande och fördjupning. Det är ett stort och utmanande arbete där jag har många kollegor till min hjälp.

– Vi vill förmedla att patologin utgör grunden för alla sjukdomars uppkomst och att molekylärpatologin öppnar nya möjligheter till riktad och individanpassad behandling. De första kurserna sjösätts nu, hösten 2022.

Text: Anders Nilsson
Först publicerad på engelska i skriften ”From Cell to Society 2022”