Mögellukt från träskyddsmedel ger försämrad luftkvalitet
I Sverige tillbringar vi omkring 90 % av vår tid inomhus, vilket medför höga krav på en god inomhusmiljö och luftkvalitet. Mögellukt är ett vanligt exempel på dålig luftkvalitet som drabbar många människor. Ett av problemen med mögellukt är att vi sällan vet vilka ämnen som orsakar lukten. I en nyligen publicerad artikel från Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet visar forskarna att mögelliknande lukt i svenska byggnader från 1950 till 1970-talet ofta kan förklaras av kloranisoler. Kloranisoler är kemiska ämnen som bildas då klorfenoler (träskyddsmedel) kommer i kontakt med fukt och mikroorganismer (t ex svampar och bakterier).
Det finns tre historiska orsaker till att kloranisoler är vanligt förekommande inomhus, nämligen att nationella regelverk och aktörer tidigare förespråkade användning av kemiskt fuktskydd istället för konstruktivt fuktskydd; att så skedde samtidigt med rekordåren inom svenskt byggande (innefattande miljonprogrammet); samt att man valde att använda klorfenoler som fuktskydd vilka kan omvandlas till kloranisoler av mikroorganismer.
I den aktuella publikationen redovisas data från hundratals materialprov och luftprov angående halter och varianter av kloranisoler i byggnader. Vanligen är lufthalterna extremt låga, men ämnena kan ändå påverka luftkvaliteten eftersom människans lukttröskel är extremt låg för några av de oftast förekommande varianterna av kloranisoler.
Publikationen innehåller även en toxikologisk utvärdering som visar att det inte föreligger någon risk för klassiska toxiska effekter vid de uppmätta - extremt låga - lufthalterna. Detta är viktig ny kunskap eftersom brukare av byggnader ofta blir oroliga när de känner mögellukt och får veta att lukten beror på numera förbjudna träskyddsmedel.
Begreppet god luftkvalitet innefattar att inandning av luften inte ger upphov till sjukdom, men också att luften uppfattas som fräsch och behaglig. Gränsen mellan hälsa och komfort (eller ohälsa och komfortproblem) är inte tydlig. Det finns flera psykobiologiska förklaringar till att dåliga lukter tillsammans med individens egen uppfattning om luktens hälsoeffekter kan leda till oro/stress och därmed bidra till symptom som rapporteras från människor som bor i fukt- och mögelskadade hus.
Resonemanget kan även tillämpas på andra ämnen som luktar illa vid extremt låga lufthalter och där hälsorisker inte anses föreligga i strikt toxikologisk mening.
Kontaktperson
Johnny C. Lorentzen, docent
Institutet för miljömedicin
Karolinska Institutet
Tel:076-7212607
E-post: Johnny.Lorentzen@ki.se
Publikation
Artikeln kan fritt laddas ned från tidskriften på följande länk:
Finansiering
Forskningsrådet Formas (2013-1186) och Forte (2011-0396).